Exkl. moms
|
||||||||||||
Elmarknaden 2003 Elmarknaderna i de nordiska länderna har genomgått stora förändringar sedan arbetet med att reformera elmarknaden påbörjades i början av 1990-talet. Energimyndighet är tillsynsmyndighet enligt ellagen och ska bland annat följa utvecklingen på elmarknaden och regelbundet sammanställa och redovisa aktuell marknadsinformation. ”Elmarknaden 2003” ska tillgodose behovet av en övergripande och lättillgänglig information kring förhållandena på den nordiska marknaden utom Island. Den innehåller de senaste årens uppgifter kring elproduktion och elanvändning i Norden, elmarknadens struktur ur ett aktörsperspektiv, handel med el i Norden och inom Nordeuropa, elpriser i Norden och i andra länder och elsektorns miljöpåverkan.
|
Beställ Dela | |||||||||||
Elva fakta om elcertifikat och ursprungsgarantier Energimyndigheten hanterar ansökningar om elcertifikat och ursprungsgarantier. I detta blad finns svar på några av de frågor du som solelsproducent kan ha vid din ansökan.
|
Dela | |||||||||||
En elmätare blev startskottet för att spara pengar i livsmedelsaffären Faktablad om energianvändningen i livsmedelshandeln
|
Dela | |||||||||||
En svensk-norsk elcertifikatsmarknad Årsrapport för 2014
|
Beställ Dela | |||||||||||
Energi i handelslokaler Handelslokaler använder stora mängder energi per kvadratmeter och år. Energimyndighetens undersökning av energianvändningen i handelslokaler visar att det finns mycket energi och pengar att spara. Projektet Statistik i lokaler, STIL2, undersöker energianvändningen i olika typer av lokaler med fokus på elanvändningen. Projektet ingår i det större projektet Förbättrad energistatistik i bebyggelsen och industrin där, förutom industri och lokaler, även hushåll ingår. Denna populärversion sammanfattar resultatet från STIL2:s undersökning av handelslokaler.
|
Beställ Dela | |||||||||||
Energi i hotell och restauranger Restauranger och hotell behöver mycket energi eftersom det förekommer många energikrävande installationer på liten yta. Restauranger använder mer än dubbelt så mycket energi som hotell, räknat per kvadratmeter lokalyta. Projektet Statistik i lokaler, STIL2, undersöker energianvändningen i olika typer av lokaler med fokus på elanvändningen. Projektet ingår i det större projektet Förbättrad energistatistik i bebyggelsen och industrin där, förutom industri och lokaler, även hushåll ingår. Denna populärversion sammanfattar resultatet från STIL2:s undersökning av hotell- och restauranglokaler.
|
Beställ Dela | |||||||||||
Energi i idrottsanläggningar Idrottslokaler är den lokaltyp som använder mest energi per kvadratmeter och år. Energianvändningen har minskat de senaste tjugo åren, främst tack vare att lokalerna använder mindre energi för uppvärmning. Däremot har elanvändningen ökat under samma period. Energimyndighetens projekt Statistik i lokaler, STIL2, undersöker energianvändningen i olika typer av lokaler med fokus på elanvändningen. Projektet ingår i det större projektet Förbättrad energistatistik i bebyggelsen och industrin där, förutom industri och lokaler, även hushåll ingår. Denna populärversion sammanfattar resultatet från STIL2:s undersökning av idrottsanläggningar.
|
Beställ Dela | |||||||||||
Energi- och klimatfrågorna stärker sin roll i skolan Detta faktablad visar alla undervisningsämnen med energi- och klimatrelaterat innehåll i Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr 11).
|
Beställ Dela | |||||||||||
Energi som miljömål Energimyndigheten ska i samband med den fördjupade utvärderingen av de svenska miljömålen lämna ett underlag om energisektorns miljöpåverkan. Energisektorn analyseras utifrån ett systemanalytiskt perspektiv varvid de största miljöutmaningarna för sektorn identifieras nu och i framtiden. Vidare föreslås ett antal åtgärder vilka kan bidra till att minska energisektorns miljöbelastning. För ett långsiktigt hållbart samhälle krävs mer långtgående åtgärder och energifrågorna behöver integreras i alla samhällssektorer. Därför föreslås ett mål för energi inom miljömålsstrukturen.
|
Beställ Dela | |||||||||||
Energianvändning i bebyggelsen Denna faktarapport ingår i en serie som producerats inom projektet Energiframsyn i Sverige som letts av IVA, Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien och som Energimyndigheten huvudfinansierat. Bebyggelsen står för drygt en tredjedel av Sveriges energianvändning. Under de 30 senaste åren har vår användning av el i svenska hushåll fördubblats. De viktigaste anledningarna är den ökande andelen elvärme och att antalet elektriska apparater blir allt fler. Kunskap och teknik för att effektivisera energianvändningen finns redan. Men det saknas motivation för att välja de energieffektivaste apparaterna. Billigaste investering går ofta före bästa teknik. Energianvändning i bebyggelse visar på möjligheter som finns att effektivisera energianvändningen. Visste du att en TV i viloläge kan kosta 100 kr per år bara i elkostnad?
|
Beställ Dela | |||||||||||
Energianvändning i industrin Denna faktarapport ingår i en serie som producerats inom projektet Energiframsyn i Sverige som letts av IVA, Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien och som Energimyndigheten huvudfinansierat. Den svenska industrin står för 40 procent av landets totala energianvändning. Trots att industrins produktion ökat kraftigt sedan 70-talet så har dess energianvändning faktiskt legat på ungefär samma nivå. Det beror dels på effektiviseringar, dels på förändringar i produktionen. ;Hela 2/3 av industrins energianvändning går till basindustri som pappersbruk, stålverk och kemisk industri. I dessa branscher är energi en huvudråvara och energikostnaden utgör därför en stor del av förädlingsvärdet. Men industrin levererar också en hel del spillvärme. Idag kommer nästan 10% av fjärrvärmen från industrin. Energianvändning i industrin beskriver hur energin används, men också vilka möjligheter det finns att spara energi i olika processer eller med smartare maskiner.
|
Beställ Dela | |||||||||||
Energianvändning i transportsektorn Denna faktarapport ingår i en serie som producerats inom projektet Energiframsyn i Sverige som letts av IVA, Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien och som Energimyndigheten huvudfinansierat. Vi reser allt mer. Transporterna av människor och gods har ökat kraftigt under de senaste decennierna, som ett resultat av växande ekonomier och ökad globalisering. Vägtransporterna ökar på bekostnad av järnväg och sjöfart. Eftersom fossila bränslen dominerar transporternas energianvändning ökar också utsläppen av koldioxid. Hittills har teknikutvecklingen för personbilar främst lett till starkare motorer och större bilar. Men en mängd olika initiativ och forskning pågår för att minska negativa effekter. Energianvändning i transportsektorn ger en god bild av läget idag och vilka drivkrafter som finns till förändring. Läs om de bränslecellsbilar, hybridfordon och alternativa bränslen som är på väg.
|
Beställ Dela | |||||||||||
Energibesiktning - ger koll på energianvändningen och innemiljön i skolan Under hösten 2006 genomför Energimyndigheten en energibesiktning i 130 utvalda skolor och förskolor. I besiktningen ingår också en undersökning av innemiljön i samarbete med Boverket. Förutom att ge skolorna kunskap om energianvändning och innemiljö i sina lokaler är det övergripande syftet med energibesiktningen att förbättra vår statistik och kunskap om lokalers användning av el till annat än uppvärmning. Energibesiktningen inleddes år 2005 med kontorslokaler och 2006 är det dags för skolor. Därefter följer butiker, vårdinrättningar, simhallar, restauranger, hotell etc. Ett rullande schema där omkring 130 statistiskt utvalda lokaler besiktigas per år ökar stegvis kunskapen om elanvändning i lokaler.
|
Dela | |||||||||||
Energieffektiva företag i Eskilstuna Uthållig kommun - Goda exempel
|
Dela | |||||||||||
Energieffektiva vägfordon Denna rapport är resultatet av en långtidsuppföljning av energi- och klimatrådgivningens effekter som genomförts av Energimyndigheten under 2011. Personer som 2008 och 2009 fått råd av sin kommunala energi- och klimatrådgivare har intervjuats för att undersöka vilka åtgärder rådgivningen bidragit till efter en längre tid. Tidigare undersökningar visar att det är svårt för rådsökanden att uppskatta hur mycket en åtgärd har sparat i kWh. I ett första försök att uppskatta den energieffektivisering som rådgivningen bidragit till har därför myndighetens eget verktyg Energikalkylen använts. Bland resultaten kan nämnas att åtta av tio genomfört åtgärder och av dessa anger en fjärdedel att kommunens energi- och klimatrådgivare har haft störst betydelse för beslutet! Två tredjedelar för dessutom informationen vidare till andra! Beräkningarna av de genomförda åtgärderna i Energikalkylen ger en uppskattad besparing på ca 9000 kWh per hushåll som genomfört åtgärder efter rådgivning.
|
Beställ Dela | |||||||||||
Energieffektivisering i industrin. EMIL 1 Målet med skriften är att visa konkreta praktiska exempel från svenska företag på åtgärder som genomförts för att effektivisera energianvändningen och presentera resultat som uppnåtts samt stimulera fler företag att arbeta med energieffektivisering. Åtgärderna redovisas med en kort beskrivning, fotografier, kostnads- och lönsamhetsfakta. Dessutom finns kontaktpersoner angivna för att Du ska kunna få mer "kött på benen". Vidare beskrivs kortfattat hur åtta företag säljer stora mängder spillvärme till närliggande fjärrvärmenät och industrier, vilket bidrar till att förbättra företagens lönsamhet och miljön.
|
Beställ Dela | |||||||||||
Energieffektivisering i stora kylsystem Energieffektivisering och dimensionering av system för komfortkyla över 12 kilowatt.
|
Beställ Dela | |||||||||||
Energieffektivisering i stora kylsystem - Informationsblad Energieffektivisering och dimensionering av system för komfortkyla över 12 kilowatt.
|
Beställ Dela | |||||||||||
Energieffektivisering i stora värmesystem Uppvärmning kan stå för en stor del av energianvändningen i en byggnad. Genom att se till att drift, funktion och effektivitet är bra, både för enskilda delar och för systemet som helhet, kan du spara både energi och pengar. Denna skrift ger dig råd om hur du kan minska energianvändningen för ditt värmesystem och visar var besparingspotential finns.
|
Beställ Dela | |||||||||||
Energieffektivisering i stora värmesystem - Informationsblad Energieffektivisering och dimensionering av värmesystem över 20 kilowatt.
|
Dela | |||||||||||
Energiforskningsläget 2006 Energiforskningsläget beskriver det svenska Energiforskningsprogrammet.;Den ger en överblick av den forskning som bedrivs inom sex olika tema-;Områden; System, Bygg, Transport, Industri, Bränsle och Kraft.;Dessutom ger den en orientering av pågående internationella ;forskningssamarbeten. Energiforskningsläget riktar sig till beslutsfattare, media, ;företag och andra intresserade som snabbt vill skaffa sig en god överblick av;svensk energiforskning.
|
Beställ Dela | |||||||||||
Energiforskningsläget 2015 Energiforskningsläget är en publikation som redovisar ett urval av insatser, resultat och effekter som forskning och innovation på energiområdet bidragit till, samt beskrivning av framtida behov och utmaningar.
|
Beställ Dela | |||||||||||
Energiförsörjningen i Sverige år 2030 En konsekvensanalys av gällande styrmedel
|
Dela | |||||||||||
Energiförsörjningen i Sverige, 2000-02-29 Under perioden 1999-2001 väntas den inhemska energianvändningen öka med 3,1 %. Den totala energianvändningen, som även omfattar användning för utrikes sjöfart, icke energiändamål samt omvandlings- och distributionsförluster, beräknas öka med 1,8% under åren 1999-2001. Användningen av el förväntas stiga med 2,5% under perioden. BNP växer under samma period med i genomsnitt 3,5 % per år. Det framgår av prognosen över energiförsörjningen i Sverige för åren 1999, 2000 och 2001. I samband med prognosen redovisas också energianvändningen för år 1998 som den ser ut enligt senast tillgängliga statistik. Energiförsörjningen i Sverige utkommer två gånger per år och görs på uppdrag av Finansdepartementet och Konjunkturinstitutet.
|
Dela | |||||||||||
Energiförsörjningen i Sverige, 2000-11-02 Under perioden 2000 till 2002 väntas den inhemska energianvändningen öka med 3,1 % jämfört med 1999. Den totala energianvändningen, som även omfattar användning för utrikes sjöfart, icke energiändamål samt omvandlings- och distributionsförluster, beräknas vara densamma åren 1999 och 2000, med en minskning för åren 2000 och 2001. Användningen av el förväntas stiga med 3,1 % under perioden. Det framgår av prognosen över energiförsörjningen i Sverige för åren 2000, 2001 och 2002. I samband med prognosen redovisas också energianvändningen 1999 som den ser ut enligt senast tillgänglig statistik. Energiförsörjningen i Sverige utkommer två gånger per år och görs på uppdrag av Finansdepartementet och Konjunkturinstitutet.
|
Dela | |||||||||||
![]() ![]() |