Elva fakta om elcertifikat och ursprungsgarantier

Energimyndigheten hanterar ansökningar om elcertifikat och ursprungsgarantier. I detta blad finns svar på några av de frågor du som solelsproducent kan ha vid din ansökan.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

En elmätare blev startskottet för att spara pengar i livsmedelsaffären

Faktablad om energianvändningen i livsmedelshandeln

Inom projektet Statistik i lokaler genomför Energimyndigheten energiinventeringar i olika lokaltyper. Syftet är att öka kunskapen om hur och till vad energin används.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

En svensk-norsk elcertifikatsmarknad

Årsrapport för 2014

Från och med den 1 januari 2012 har Sverige och Norge en gemensam elcertifikatsmarknad. Elcertifikat är ett stöd för producenter av förnybar el. En gemensam elcertifikatsmarknad leder till att de förnybara resurserna kan användas på ett effektivare sätt än om länderna arbetar var för sig. Den årliga rapporten om elcertifikatsmarknaden ges ut av Norges vassdrags- og energidirektorat (NVE) och Energimyndigheten. Med publikationen vill NVE och Energimyndigheten tillhandahålla statistik för elcertifikatsystemet samt öka förståelsen för hur systemet fungerar.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Energi i handelslokaler

Handelslokaler använder stora mängder energi per kvadratmeter och år. Energimyndighetens undersökning av energianvändningen i handelslokaler visar att det finns mycket energi och pengar att spara. Projektet Statistik i lokaler, STIL2, undersöker energianvändningen i olika typer av lokaler med fokus på elanvändningen. Projektet ingår i det större projektet Förbättrad energistatistik i bebyggelsen och industrin där, förutom industri och lokaler, även hushåll ingår. Denna populärversion sammanfattar resultatet från STIL2:s undersökning av handelslokaler.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Energi i hotell och restauranger

Restauranger och hotell behöver mycket energi eftersom det förekommer många energikrävande installationer på liten yta. Restauranger använder mer än dubbelt så mycket energi som hotell, räknat per kvadratmeter lokalyta. Projektet Statistik i lokaler, STIL2, undersöker energianvändningen i olika typer av lokaler med fokus på elanvändningen. Projektet ingår i det större projektet Förbättrad energistatistik i bebyggelsen och industrin där, förutom industri och lokaler, även hushåll ingår. Denna populärversion sammanfattar resultatet från STIL2:s undersökning av hotell- och restauranglokaler.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Energi i idrottsanläggningar

Idrottslokaler är den lokaltyp som använder mest energi per kvadratmeter och år. Energianvändningen har minskat de senaste tjugo åren, främst tack vare att lokalerna använder mindre energi för uppvärmning. Däremot har elanvändningen ökat under samma period. Energimyndighetens projekt Statistik i lokaler, STIL2, undersöker energianvändningen i olika typer av lokaler med fokus på elanvändningen. Projektet ingår i det större projektet Förbättrad energistatistik i bebyggelsen och industrin där, förutom industri och lokaler, även hushåll ingår. Denna populärversion sammanfattar resultatet från STIL2:s undersökning av idrottsanläggningar.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Energi- och klimatfrågorna stärker sin roll i skolan

Detta faktablad visar alla undervisningsämnen med energi- och klimatrelaterat innehåll i Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr 11).

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Energi som miljömål

Energimyndigheten ska i samband med den fördjupade utvärderingen av de svenska miljömålen lämna ett underlag om energisektorns miljöpåverkan. Energisektorn analyseras utifrån ett systemanalytiskt perspektiv varvid de största miljöutmaningarna för sektorn identifieras nu och i framtiden. Vidare föreslås ett antal åtgärder vilka kan bidra till att minska energisektorns miljöbelastning. För ett långsiktigt hållbart samhälle krävs mer långtgående åtgärder och energifrågorna behöver integreras i alla samhällssektorer. Därför föreslås ett mål för energi inom miljömålsstrukturen.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Energianvändning i bebyggelsen

Denna faktarapport ingår i en serie som producerats inom projektet Energiframsyn i Sverige som letts av IVA, Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien och som Energimyndigheten huvudfinansierat. Bebyggelsen står för drygt en tredjedel av Sveriges energianvändning. Under de 30 senaste åren har vår användning av el i svenska hushåll fördubblats. De viktigaste anledningarna är den ökande andelen elvärme och att antalet elektriska apparater blir allt fler. Kunskap och teknik för att effektivisera energianvändningen finns redan. Men det saknas motivation för att välja de energieffektivaste apparaterna. Billigaste investering går ofta före bästa teknik. Energianvändning i bebyggelse visar på möjligheter som finns att effektivisera energianvändningen. Visste du att en TV i viloläge kan kosta 100 kr per år bara i elkostnad?

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Energianvändning i industrin

Denna faktarapport ingår i en serie som producerats inom projektet Energiframsyn i Sverige som letts av IVA, Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien och som Energimyndigheten huvudfinansierat. Den svenska industrin står för 40 procent av landets totala energianvändning. Trots att industrins produktion ökat kraftigt sedan 70-talet så har dess energianvändning faktiskt legat på ungefär samma nivå. Det beror dels på effektiviseringar, dels på förändringar i produktionen. ;Hela 2/3 av industrins energianvändning går till basindustri som pappersbruk, stålverk och kemisk industri. I dessa branscher är energi en huvudråvara och energikostnaden utgör därför en stor del av förädlingsvärdet. Men industrin levererar också en hel del spillvärme. Idag kommer nästan 10% av fjärrvärmen från industrin. Energianvändning i industrin beskriver hur energin används, men också vilka möjligheter det finns att spara energi i olika processer eller med smartare maskiner.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Energianvändning i transportsektorn

Denna faktarapport ingår i en serie som producerats inom projektet Energiframsyn i Sverige som letts av IVA, Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien och som Energimyndigheten huvudfinansierat. Vi reser allt mer. Transporterna av människor och gods har ökat kraftigt under de senaste decennierna, som ett resultat av växande ekonomier och ökad globalisering. Vägtransporterna ökar på bekostnad av järnväg och sjöfart. Eftersom fossila bränslen dominerar transporternas energianvändning ökar också utsläppen av koldioxid. Hittills har teknikutvecklingen för personbilar främst lett till starkare motorer och större bilar. Men en mängd olika initiativ och forskning pågår för att minska negativa effekter. Energianvändning i transportsektorn ger en god bild av läget idag och vilka drivkrafter som finns till förändring. Läs om de bränslecellsbilar, hybridfordon och alternativa bränslen som är på väg.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Energibesiktning - ger koll på energianvändningen och innemiljön i skolan

Under hösten 2006 genomför Energimyndigheten en energibesiktning i 130 utvalda skolor och förskolor. I besiktningen ingår också en undersökning av innemiljön i samarbete med Boverket. Förutom att ge skolorna kunskap om energianvändning och innemiljö i sina lokaler är det övergripande syftet med energibesiktningen att förbättra vår statistik och kunskap om lokalers användning av el till annat än uppvärmning. Energibesiktningen inleddes år 2005 med kontorslokaler och 2006 är det dags för skolor. Därefter följer butiker, vårdinrättningar, simhallar, restauranger, hotell etc. Ett rullande schema där omkring 130 statistiskt utvalda lokaler besiktigas per år ökar stegvis kunskapen om elanvändning i lokaler.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Energieffektiva företag i Eskilstuna

Uthållig kommun - Goda exempel

Under 2009 genomfördes projektet Energieffektiva Eskilstuna för att minska energianvändningen i företag i Eskilstuna. Projektet byggde på en arbetsmodell för samverkan i nätverk mellan företagare, kommun och energiexpertis. Inom det nätverket erbjöds deltagarna utbildning, verktyg och stöd, för att tillsammans göra en energikartläggning. På detta sätt höjer företagen sin kompetens på området och blir medvetna om vilka energieffektiviseringsåtgärder som är lönsamma för dem att genomföra. De nio företagen har minskat sin tomgångsanvändning av el med i genomsnitt 33 procent.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Energieffektiva vägfordon

Denna rapport är resultatet av en långtidsuppföljning av energi- och klimatrådgivningens effekter som genomförts av Energimyndigheten under 2011. Personer som 2008 och 2009 fått råd av sin kommunala energi- och klimatrådgivare har intervjuats för att undersöka vilka åtgärder rådgivningen bidragit till efter en längre tid. Tidigare undersökningar visar att det är svårt för rådsökanden att uppskatta hur mycket en åtgärd har sparat i kWh. I ett första försök att uppskatta den energieffektivisering som rådgivningen bidragit till har därför myndighetens eget verktyg Energikalkylen använts. Bland resultaten kan nämnas att åtta av tio genomfört åtgärder och av dessa anger en fjärdedel att kommunens energi- och klimatrådgivare har haft störst betydelse för beslutet! Två tredjedelar för dessutom informationen vidare till andra! Beräkningarna av de genomförda åtgärderna i Energikalkylen ger en uppskattad besparing på ca 9000 kWh per hushåll som genomfört åtgärder efter rådgivning.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Energieffektivisering i industrin. EMIL 1

Målet med skriften är att visa konkreta praktiska exempel från svenska företag på åtgärder som genomförts för att effektivisera energianvändningen och presentera resultat som uppnåtts samt stimulera fler företag att arbeta med energieffektivisering. Åtgärderna redovisas med en kort beskrivning, fotografier, kostnads- och lönsamhetsfakta. Dessutom finns kontaktpersoner angivna för att Du ska kunna få mer "kött på benen". Vidare beskrivs kortfattat hur åtta företag säljer stora mängder spillvärme till närliggande fjärrvärmenät och industrier, vilket bidrar till att förbättra företagens lönsamhet och miljön.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Energieffektivisering i stora kylsystem

Energieffektivisering och dimensionering av system för komfortkyla över 12 kilowatt.

Luftkonditionering, eller komfortkyla, kan stå för en stor del av energianvändningen i en byggnad. Genom att se till att drift, funktion och effektivitet är bra, både för enskilda delar och systemet som helhet, kan du spara både energi och pengar. Denna skrift ger dig råd om hur du ska kunna minska energianvändningen för ditt kylsystem och visar var besparingspotential finns.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Energieffektivisering i stora kylsystem - Informationsblad

Energieffektivisering och dimensionering av system för komfortkyla över 12 kilowatt.

Luftkonditionering, eller komfortkyla, kan stå för en stor del av energianvändningen i en byggnad. Genom att se över drift, funktion och effektivitet, både för enskilda delar och systemet som helhet, kan du spara både energi och pengar. Denna skrift ger dig råd om hur du kan minska energianvändningen för ditt kylsystem och visar var besparingspotentialen finns.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Energieffektivisering i stora värmesystem

Uppvärmning kan stå för en stor del av energianvändningen i en byggnad. Genom att se till att drift, funktion och effektivitet är bra, både för enskilda delar och för systemet som helhet, kan du spara både energi och pengar. Denna skrift ger dig råd om hur du kan minska energianvändningen för ditt värmesystem och visar var besparingspotential finns.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Energieffektivisering i stora värmesystem - Informationsblad

Energieffektivisering och dimensionering av värmesystem över 20 kilowatt.

Uppvärmning kan stå för en stor del av energianvändningen i en byggnad. Genom att se över drift, funktion och effektivitet, både för enskilda delar och systemet som helhet, kan du spara både energi och pengar. Denna skrift ger dig råd om hur du kan minska energianvändningen för ditt värmesystem och visar var besparingspotentialen finns.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Energiforskningsläget 2006

Energiforskningsläget beskriver det svenska Energiforskningsprogrammet.;Den ger en överblick av den forskning som bedrivs inom sex olika tema-;Områden; System, Bygg, Transport, Industri, Bränsle och Kraft.;Dessutom ger den en orientering av pågående internationella ;forskningssamarbeten. Energiforskningsläget riktar sig till beslutsfattare, media, ;företag och andra intresserade som snabbt vill skaffa sig en god överblick av;svensk energiforskning.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Energiforskningsläget 2015

Energiforskningsläget är en publikation som redovisar ett urval av insatser, resultat och effekter som forskning och innovation på energiområdet bidragit till, samt beskrivning av framtida behov och utmaningar.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Energiförsörjningen i Sverige år 2030

En konsekvensanalys av gällande styrmedel

Energimyndigheten har tagit fram en långsiktsprognos som ger en bild av hur det svenska energisystemet kan utvecklas fram till och med år 2030. I prognosen utgår myndigheten bland annat från de styrmedel som gällde vid halvårsskiftet 2010. Prognosen visar hur den framtida energitillförseln och användningen kan bli om dessa styrmedel gäller under hela prognosperioden. Detta är en sammanfattning av Energimyndighetens rapport Långsiktsprognos (ER 2011:03) och presenterar de huvudsakliga resultaten.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Energiförsörjningen i Sverige, 2000-02-29

Under perioden 1999-2001 väntas den inhemska energianvändningen öka med 3,1 %. Den totala energianvändningen, som även omfattar användning för utrikes sjöfart, icke energiändamål samt omvandlings- och distributionsförluster, beräknas öka med 1,8% under åren 1999-2001. Användningen av el förväntas stiga med 2,5% under perioden. BNP växer under samma period med i genomsnitt 3,5 % per år. Det framgår av prognosen över energiförsörjningen i Sverige för åren 1999, 2000 och 2001. I samband med prognosen redovisas också energianvändningen för år 1998 som den ser ut enligt senast tillgängliga statistik. Energiförsörjningen i Sverige utkommer två gånger per år och görs på uppdrag av Finansdepartementet och Konjunkturinstitutet.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Energiförsörjningen i Sverige, 2000-11-02

Under perioden 2000 till 2002 väntas den inhemska energianvändningen öka med 3,1 % jämfört med 1999. Den totala energianvändningen, som även omfattar användning för utrikes sjöfart, icke energiändamål samt omvandlings- och distributionsförluster, beräknas vara densamma åren 1999 och 2000, med en minskning för åren 2000 och 2001. Användningen av el förväntas stiga med 3,1 % under perioden. Det framgår av prognosen över energiförsörjningen i Sverige för åren 2000, 2001 och 2002. I samband med prognosen redovisas också energianvändningen 1999 som den ser ut enligt senast tillgänglig statistik. Energiförsörjningen i Sverige utkommer två gånger per år och görs på uppdrag av Finansdepartementet och Konjunkturinstitutet.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Energiförsörjningen i Sverige, 2001-02-26

År 2000 slog vattenkraften nytt rekord. Enligt den preliminära statistiken översteg vattenkraftens elproduktion 76,4 TWh. Det tidigare rekordet var på 73,8 TWh år 1998. Trots detta nettoimporterade Sverige 4,7 TWh, vilket främst beror på den rekordlåga elproduktionen i kärnkraftverken. Den sammanlagda elproduktionen i de svenska kärnkraftverken uppgick enligt preliminär statistik till 54,7 TWh. Den totala energianvändningen, inklusive omvandlings- och distributionsförluster samt bunkring för utrikes sjöfart, uppgick år 1999 till 616 TWh. Enligt hittills tillgänglig statistik bedöms energianvändningen minska till 582 TWh för helåret 2000. Temperaturuppgifterna visar att 1999 och 2000 var 10 respektive 20 procent varmare än normalt, vilket främst påverkar behovet av uppvärmning i bostäder och lokaler. Det framgår av prognosen över energiförsörjningen i Sverige för åren 2000, 2001 och 2002. I samband med prognosen redovisas också energianvändningen 1999 som den ser ut enligt senast tillgänglig statistik. Energiförsörjningen i Sverige utkommer två gånger per år och görs på uppdrag av ;Finansdepartementet och Konjunkturinstitutet.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.