Energy preformance contracting - en modell för minskad energianvändnin

Inventering av utförda projekt i offentliga lokaler och industrilokaler EPC (Energy Performance Contracting) är en metod som kan användas för att få till stånd energieffektiviseringsåtgärder i offentliga lokaler och industrilokaler, och därigenom bidra till minskad energianvändning och miljöpåverkan. För att undersöka vilken potential EPC har att bidra till att uppfylla de svenska miljömålen har IVL utfört uppdrag från Energimyndigheten (offentliga lokaler) och Naturvårdsverket (industrilokaler). I uppdragen ingick att kartlägga genomförda EPC-projekt och beräkna förändringen i energianvändning och miljöpåverkan. Resultaten från de två projekten redovisas gemensamt i denna rapport.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Erfarenheter efter Gudrun - Reservkraft, prioritering och ö-drift med

Under helgen den 8-9 januari drog stormen Gudrun in över Sverige och orsakade omfattande skador. Ett av de områden som drabbades hårt av stormen var eldistributionen vilket gav till följd att många aktörer i vårt samhälle agerade och vidtog åtgärder för att lösa situationen för drabbade. Bland annat placerades en mängd reservkraftaggregat ut som i flera fall kom att prioriteras då resurserna inledningsvis var knappa. På flera ställen byggdes ”öar” som driftades med reservkraft i syfte att försörja en större mängd drabbade kunder.;Rapporten beskriver vad som hände och sammanställer erfarenheter och slutsatser för framtiden.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Ett aktörsperspektiv på energianvändningen

Bearbetning av statistik för att analysera energikonsumenters utsatthet för energipriser

Energimyndigheten vill utveckla sin förståelse för hur energikonsumenters situation kan påverkas av förändringar i energipriser och energitillförsel. Denna rapport är ett första försök att redovisa och analysera vilka konsumentkategorier som har störst energiutgifter. Sveriges energianvändning har fördelats med hjälp av officiell statistik på fem konsumentkategorier: jordbruk, skogsbruk och fiske; industri; offentlig verksamhet; privata tjänster; hushåll. Med detta som utgångspunkt har energiutgifter för dessa kategorier uppskattas med grova antaganden som grund. En mer detaljerad bild av hushållens utsatthet framgår.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

EU:s system för handel med utsläppsrätter efter 2012

En rapport från Energimyndigheten och Naturvårdsverket Energimyndigheten och Naturvårdsverket har haft regeringens uppdrag att lämna förslag till hur EU:s system för handel med utsläppsrätter bör utvecklas efter 2012 utifrån den övergripande inriktningen om fortsatt minskade utsläpp i syfte att uppnå klimatkonventionens långsiktiga mål. Myndigheternas rekommendationer till svenska positioner avseende utvecklingen av EU:s utsläppshandelssystem efter 2012 har sin grund i en omfattande analys uppdelad i sju delar: EU:s handelssystem och dess långsiktiga syfte (kap.3), handelssystemets koppling till andra system (kap. 4), omfattning av handelssystemet (kap. 5), tilldelning av utsläppsrätter (kap. 6), utsläppsrättsmarknadens funktion (kap. 7) samt handelssystemets påverkan på industrin (kap. 8).

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

EU:s system för handel med utsläppsrätter och Kyotoprotokollets projek

Denna rapport handlar om ett EU-direktiv, det s k länkdirektivet, som kopplar samman EU:s handelssystem och Kyotoprotokollets projektbaserade mekanismer, JI och CDM. Direktivet innebär att företag inom den handlande sektorn i EU kan använda utsläppsminskningsenheter från projekt under gemensamt genomförande (JI) eller certifierade utsläppsminskningar från mekanismen för ren utveckling (CDM) för att klara sina åtaganden. Rapporten innehåller bland annat: en marknadsanalys, t ex förväntade prisnivåer på olika utsläppsrätter, en analys av vilka effekter ett tak på användandet av projektbaserade mekanismer kan ha, en diskussion om dubbelräkning, dvs hur man kan hantera projekt som sker inom den handlande sektorn, en beskrivning hur utsläppsrätter från JI och CDM ska hanteras i registret

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Europeiska utsläppshandelssystemets påverkan på industrin - en underlagsrapport

En underlagsrapport till 2006 års regeringsuppdrag om utvecklingen av EU:s system för utsläppshandel efter 2012 (ER2006:45)

Energimyndigheten och Naturvårdsverket hade under 2006 regeringens uppdrag att analysera utvecklingen av EU:s system för handel med utsläppsrätter efter 2012. Detta uppdrag redovisades i december 2006 i rapporten ER 2006:45. Rapporten innehöll ett kapitel om utsläppshandelssystemets påverkan på industrin. ;I föreliggande rapport har den analys om påverkan på industrin av EU:s utsläppshandelssystem som redovisades i ER 2006:45 utvecklats och fördjupats. I rapporten behandlas den direkta och indirekta kostnadspåverkan på industrin, påverkan på industrins konkurrenskraft och investeringar samt möjligheter att minska snedvridandet av konkurrenskraften.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Extrema väderhändelser o klimatförändringens effekter på energisystem

Denna rapport är en slutredovisning av regeringsuppdraget att utreda energisystemets sårbarhet inför extrema väderhändelser såsom översvämningar, stormar, ras och skred. Rapporten beskriver översiktligt viktiga processer i energisystemet och på vilket sätt dessa kan påverkas av ett förändrat klimat och extremt väder. En slutsats är att klimatförändringen inte medför att några nya hot kommer att uppstå. I stället kommer sannolikheten och konsekvenserna av vissa hot att öka i några eller alla delar av landet och på nya platser där hotet inte funnits tidigare. Det förändrade normalläget leder också till ett ökat slitage på produktionsanläggningar och energiinfrastruktur, och det påverkar och förändrar förutsättningarna för tillförsel och användning av energi. Effekterna av klimatförändringen och dess konsekvenser för energiförsörjningen ska hanteras inom befintlig lagstiftning och de ansvar som gäller inom energisektorn.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Finansiella elmarknaden, OBS! 2 delar

Regeringen har uppdragit åt Energimyndigheten att analysera den finansiella elmarknaden, inklusive marknaderna för utsläppsrätter och elcertifikat. I rapporten redovisar Energimyndigheten en fördjupad analys av den nordiska finansiella elmarknaden och myndigheten lämnar ett antal konkreta förslag till hur den finansiella elmarknadens effektivitet skulle kunna förbättras. Det normsystem som gäller för den finansiella elmarknaden gås igenom, likaså tillämpningen, marknadsövervakningen och tillsynen av detsamma. En aktörs- och likviditetsgenomgång görs också. Energimyndigheten kan konstatera att den finansiella elmarknaden relativt andra råvarumarknader fungerar väl, men att den har vissa brister med avseende på exempelvis transparens och insyn, myndigheters hantering av marknadspåverkande information, och tydliga och harmoniserade regler. Mot bakgrund av den analys som genomförts föreslås ett antal åtgärder för att förbättra den finansiella elmarknadens effektivitet. Förslagen är inriktade på förtroendeskapande åtgärder, hantering av marknadspåverkande information, genomlysning av tillämpning av regelverk, samt förstärkning av tillsyn och harmonisering av regelverk.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Finansiering av 30 TWh ny förnybar el till 2020

I rapporten redovisas Energimyndighetens uppdrag rörande ambitionshöjning inom elcertifikatsystemet. Ambitionshöjningen innebär att Sverige ska finansiera 30 TWh ny förnybar el inom ramen för elcertifikatsystemet till 2020 jämfört med 2002 Rapport innehåller bland annat: • Förslag till justeringar av kvotkurva för att möjliggöra ambitionshöjning. • Bedömning om vilka konsekvenser som ambitionshöjningen skulle kunna få på elcertifikatpris, elpris och elkonsumenter i Sverige med utgångspunkt i rapporten ”Kontrollstation för elcertifikatsystemet 2015” (ER2014:04). • Konsekvenser för tillståndsprocesser, resursförsörjning m.m.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Finansiering av gemensamma projekt enligt förnybartdirektivet

En delrapport i uppdraget om samarbetsmekanismer i Energimyndighetens regleringsbrev 2013

Den här rapporten utgör Energimyndighetens redovisning av den del av regleringsuppdraget år 2013 som rör finansiering av gemensamma projekt enligt förnybartdirektivet. Delredovisningen omfattar analys av hur gemensamma projekt enligt förnybartdirektivet kan finansieras och i vilken utsträckning valet av finansieringsmetod påverkar den gemensamma elcertifikatmarknaden före och efter 2020 och konsumentpriset på el.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Finansieringsinstrument för energieffektivisering

"I Energimyndighetens rapport Finansieringsinstrument för energieffektivisering utreds behov av finansiella energieffektiviseringsstöd för befintliga flerbostadshus och lokaler. I rapporten framgår att det behövs ökade satsningar på spridning av demonstrationsprojekt för både lokaler och flerbostadshus för att öka takten med att främja energieffektivisering. Det fortsatta arbetet bör inriktas på att fördjupa och bredda arbetet med exempelvis beräkningsmodeller, metoder och analyser vid upphandling, genomförande och utvärdering av energieffektiviseringslösningar med fokus på ett helhetsperspektiv vid energieffektivisering av befintlig bebyggelse. Härigenom skapas förutsättningar för att marknaden ska fungera bättre.

Energimyndigheten föreslår därför en inriktning på kunskapshöjande åtgärder. Därutöver anser Energimyndigheten att kreditgarantier kan vara ett sätt att undanröja hinder på kapitalmarknaden och föreslår därför att detta utreds vidare.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Finns det konkurrenshinder på marknaden för energitjänster?

Enligt uppdrag från regeringen har Statens energimyndighet analyserat förhållandena på den svenska marknaden för energitjänster. Analysen är en fördjupning som utgår från en tidigare utredning av ämnet. I denna rapport konstateras att Energimyndighetens uppfattning är att marknadens aktörer visserligen upplever att det förekommer hinder för konkurrensen på energitjänstemarknaden, men att dessa hinder är av varierande slag och att inga specifika hinder är framträdande. Inte heller har Energimyndigheten kunnat visa på att vissa typer av företag skulle ha för- respektive nackdelar gentemot andra.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Fjärrvärme med ö-drift

Rapporten beskriver ö-driftbegreppet översiktligt samt vad detta innebär för drift av ett elsystem. Vidare redovisas vilka beroenden som finns mellan el- och fjärrvärmesystem och hur eventuell samdrift av dessa skulle kunna ske vid elektrisk ö-drift. Avslutningsvis diskuteras nyttan med samdrift av el- och fjärrvärme vid ö-drift och rapporten avslutas med ett förslag till hur de befintliga elektriska ö-driftplanerna kan kompletteras med generella planer för hantering av fjärrvärmesystem.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Fjärrvärmen på värmemarknaderna

Energimyndigheten har på regeringens uppdrag utrett frågor kring en framtida uppföljning av fjärrvärmesektorn. Uppdragets övergripande syfte har varit att föreslå en modell för en uppföljning av fjärrvärmeföretagen. I uppdraget ingick också att belysa orsakerna till pris- och kostnadsskillnaderna mellan fjärrvärmeföretagen, att bedöma riskerna för s.k. korssubventionering och åtgärder för att motverka sådan subventionering. Förslagen är att uppföljningen dels inriktas på en förbättrad prisinformation, dels på mätningar av produktivitetsutvecklingen. Vidare föreslås att tre olika aspekter för ökad konkurrens utreds närmare. Dels frågan om särredovisning av fjärrvärme, dels möjligheterna och regelverket för tredjepartstillträde till distributionsnätet, dels formerna för en eventuell framtida pristillsyn.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Fler konsekvenser av Gudrun och vad kunde hänt om...

En studie av stormen Gudrun med fokus på konsekvenser som är svåra att mäta i pengar samt vad hade hänt om...!

Under stormen Gudrun drabbades delar av södra Sverige av det värsta ovädret i mannaminne. Vad hände egentligen under Gudrun när det gäller konsekvenser som inte enkelt kan mätas i pengar? Rapporten beskriver konsekvenser som kan vara direkt kvantifierbara men de kan även vara i princip omöjliga att mäta i pengar eller annat konkret värde, exempelvis personskador, dödsfall, miljöskador samt ökade risker. Rapporten belyser också vad som kunde ha hänt om Gudrun inträffat i en period med i övrigt mycket besvärliga väderförhållanden med bl.a. nederbörd, omslag till kallare väder etcetera. Rapporten syftar, tillsammans med övriga erfarenhetssammanställningar efter Gudrun, till att beskriva konsekvenser, erfarenheter och slutsatser som underlag för framtida planering av ändamålsenliga förebyggande och avhjälpande åtgärder inom energiområdet.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Flexibla mekanismer i det internationella klimatsamarbetet, 2015 till 2030 och framåt

Statens energimyndighet har i regleringsbrevet för 2014 fått regeringens uppdrag att redovisa en analys av hur flexibla mekanismer i det internationella klimatsamarbetet kan utformas och utvecklas från 2015 till 2030. I rapporten ges konkreta förslag om dels hur de internationella flexibla mekanismer som utvecklats under FN:s klimatkonvention kan vidareutvecklas, dels angående utveckling av nya marknadsbaserade mekanismer. Vidare diskuteras hur Sverige genom fortsatta svenska insatser och bidrag till utvecklingsarbete, samt genom att agera inom FN-förhandlingarna, kan bidra till denna utveckling och därmed fortsätta ett långt och obrutet engagemang för de flexibla mekanismernas utveckling som trovärdiga instrument i det internationella klimatsamarbetet.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Flexibla mekanismer och mål i klimatpolitiken

Energimyndigheten och Naturvårdsverket har gemensamt lämnat ett underlag till utvärderingen av Sveriges klimatstrategi, kontrollstation 2004.;Delrapport 3 handlar om de ekonomiska och miljömässiga effekterna av att integrera mekanismerna i delmålet för perioden 2008-2012. Nationella åtgärder och nationella mål sätts i ett internationellt sammanhang. En slutsats i studien är att EU:s kommande handelssystem förändrar förutsättningarna för att sätta nationella utsläppsmål. I rapporten föreslås att nuvarande svenska målkonstruktion ersätts med ett s.k. avräkningsmål. Den föreslagna målkonstruktionen innebär att utsläppen i de sektorer som omfattas av EU:s handelssystem inte regleras i det svenska utsläppsmålet. Det är istället EU:s utsläppstak inom ramen för handelsystemet som reglerar de sammanlagda utsläppen. Förslaget innebär vidare att de utsläppsrätter som tilldelas gratis ska relateras till utsläppen i de övriga sektorerna. Rapporten innehåller också en beskrivning och analys av de projektbaserade mekanismerna.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Funktionskrav inom elförsörjningen

Efter stormen Gudrun i januari 2005 infördes flera nya bestämmelser i ellagen (1997:857). Ändringarna innebar bland annat krav på att inga elavbrott får vara längre än 24 timmar efter den 1 januari 2011 och att skadestånd i form av avbrottsersättning schablonmässigt och automatiskt ska betalas till de elkunder som drabbas av elavbrott längre än 12 timmar. Det funktionskrav som infördes skapade därmed nya förutsättningar för såväl elnätföretagen som elanvändarna. Nu finns en gemensam och tydlig leveranssäkerhetsnivå som alla måste förhålla sig till. Rapporten sammanställer vunnen kunskap och erfarenheter av funktionskravet och kravet på avbrottsersättning, men även de övriga ändringarna i ellagen som infördes den 1 januari 2006 kommenteras.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Funktionskrav och grundläggande säkerhetsnivåer inom energiförsörjningen

Energimyndigheten har under 2013-2014 låtit genomföra en utredning av funktionskrav och grundläggande säkerhetsnivåer (GSN) inom energiförsörjningen. GSN är ett uttryck för en verksamhets förmåga och robusthet att motstå och hantera både vardagliga och allvarliga störningar. Huvudsyftet har varit att inventera, analysera och redovisa nuvarande funktionskrav inom drivmedels-, värme-, energigas- och elförsörjningen. Totalt har 18 funktionskrav identifierats. För att stärka funktionaliteten inom energiförsörjningen föreslår utredningen tre nya funktionskrav som rör drivmedels- och värmeförsörjningen. Dessutom identifieras en rad behov som gäller samtliga energislag. Denna rapport är den övergripande slutrapporten från utredningen.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Färdplan 2050 - bostäder och lokaler

Energimyndighetens underlag till Naturvårdsverkets uppdrag för en färdplan för ett Sverige utan nettoutsläpp av växthusgaser år 2050

Energimyndigheten har tagit fram ett underlag till en färdplan för att sektorn bostäder och lokaler inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser. Underlaget består av en referensbana för energianvändningen som utgår från den senaste långsiktsprognosen. I rapporten ingår även en analys över vilka kostandseffektiva förändringar eller ytterligare styrmedel som krävs för att sektorn sak nå klimatvisonen till år 2050.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Färdplan 2050 - el- och fjärrvärmeproduktion

Energimyndighetens underlag till Naturvårdsverkets uppdrag för en färdplan för ett Sverige utan nettoutsläpp av växthusgaser år 2050

Energimyndighetens underlag för sektorn el- och fjärrvärmeproduktion till Naturvårdsverkets uppdrag med en färdplan för ett Sverige utan nettoutsläpp av växthusgaser år 2050

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

För- och nackdelar med en utvidgning av elcertifikatsmarknaden

En delrapport i uppdraget om samarbetsmekanismer i Energimyndighetens regleringsbrev 2013

I regleringsbrevet för 2013 har Energimyndigheten fått i uppdrag att bidra till fortsatt analys och praktiska förberedelser för ett eventuellt samarbete med andra medlemsländer. Den här rapporten utgör Energimyndighetens redovisning av den del av uppdraget som efterfrågat en analys av för- och nackdelar med att utvidga elcertifikatsmarknaden till fler länder.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

För ökad transparens och effektivitet i energibeskattningen

Energibeskattningens successiva framväxt med anpassningar till en bred flora av uppkommande problem har lett till en svåröverskådlig skatte- och avgiftsstruktur som kännetecknas av en hög grad av instabilitet och bristande effektivitet. Detta är ett skäl att förutsättningslöst analysera en alternativ utformning.;Överväganden i denna rapport har lett till slutsatsen att det vore motiverat att separera fiskal energibestkattning från sådana åtgärder på energiområdet som går ut på att korrigera energipriserna för miljökostnader som marknaden inte själv refistrerar. Justeringar för sådana så kallade externa effekter syftar till att förmå företag och hushåll att ta hänsyn också till dessa kostnader i sitt beteende. Tudelningen mellan fiskala och mijömässiga dimensioner skulle göra det möjligt att skapa en mer transparent och rationell energibeskattning genom att särskilda instrument avdelades för respektive mål.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Förbrukningsdämpande åtgärder inom vägtransportsektorn i krissituation

Förbrukningsdämpande åtgärder inom vägtransport-sektorn i krissituationer

Beskrivning och översiktlig analys av åtgärder för att minska förbrukningen av drivmedel Energimyndigheten har bland annat ansvar för att i en krissituation kunna vidta ransoneringar och andra regleringar avseende användning av energi. I en framtida bristsituation på drivmedel blir det, med erfarenhet från den internationella hanteringen av orkanerna Rita och Katrina år 2005, troligen aktuellt att både använda de svenska beredskapslagren och att vidta åtgärder för att dämpa förbrukningen. Avsikten med denna rapport är att redovisa vilka tänkbara åtgärder med inriktning på vägtransportsektorn som skulle kunna vidtas vid drivmedelbrist. Ett urval av de åtgärder som redovisas i rapporten kommer att bearbetas ytterligare och förberedas så att de kan användas i en krissituation.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Förbättrad biobränslestatistik

Energimyndigheten är statistikansvarig myndighet för ämnesområdet energi. En viktig del i detta ansvar är att utveckla den officiella energistatistiken i enlighet med användarnas behov och krav. I denna förstudie presenterar Energimyndigheten problem och brister i den officiella energistatistiken samt ger förslag på en rad förbättringsåtgärder med tillhörande kostnadsuppskattningar. Utifrån en prioritering mellan åtgärdsförslagen redovisas också ett förslag till tidplan för det fortsatta arbetet med att utveckla den officiella biobränslestatistiken. Energimyndigheten ser att åtgärder bör prioriteras till (1) indelning av biobränslen, (2) förnybart avfall, (3) systematiska skillnader mellan preliminär och slutlig statistik och (4) energibalanser.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.