Hushållens energianvändning och styrmedelsstrategier

Hushållen spelar en viktig roll i arbetet för ökad energieffektivisering. Den värme och el som används i hemmen för att man ska ha det varmt och ljust, vara hela och rena, mätta och belåtna och få underhållning och information, påverkar miljön i större eller mindre utsträckning. På uppdrag av Energiyndigheten har professor Anna-Lisa Lindén vid Sociologiska insitutionen, Lunds universitet, gjort en sammanställning om hushållens energianvändning, i syfte att ge rekommendationer till styrmedel för ökad energieffektivisering i hushållen. Finansiering av uppdraget har kommit från Miljömålsrådet via åtgärdsstrategin för effektivare energianvändning och transporter (EET).

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Hållbara biodrivmedel och flytande biobränslen under 2012 (End PDF)

Hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränsle syftar till att minska utsläppen av växthusgaser och säkerställa att produktionen av förnybara bränslen inte har förstört områden med höga biologiska värden. De rapporteringsskyldiga företagen har under våren 2013 rapporterat hållbara mängder som använts i Sverige under 2012. I den här publikationen finns resultaten sammanställda.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Hållbarhetskriterier

Förslag till implementering av vissa delar av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/28/EG om främjandet av energi från förnybara energikällor Energimyndigheten presenterar i denna rapport ett förslag till implementering av de delar av förnybarhetsdirektivet (2009/28/EG) som berör hållbarhetskriterier och en analys av i vilken utsträckning hållbarhetskriterierna redan är införlivade i svensk rätt för den biomassa som produceras i Sverige. Energimyndigheten föreslår att direktivets bestämmelser i huvudsak införlivas i svensk rätt genom att en ny lag skapas, lag om hållbarhetskriterier. Därtill föreslår myndigheten följdändringar i lag om skatt på energi och lag om elcertifikat. Energimyndigheten föreslår att en rapporteringsskyldighet införs i lag om hållbarhetskriterier.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Implementering av artikel 7 i energieffektiviseringsdirektivet

I denna rapport föreslår Energimyndigheten mot bakgrunden av bestämmelserna i artikel 7 i EU:s energieffektiviseringsdirektiv hur Sverige borde fastställa ett beting för energieffektivisering fram till år 2020. Dessutom uppskattas hur befintliga styrmedel, trimmade (dvs. reviderade) styrmedel samt nya styrmedel bidrar till en måluppfyllelse. Denna rapport inleds med en presentation av de centrala resultaten, varpå en mer detaljerad granskning av enskilda styrmedel för energieffektivisering tar vid. I denna rapport ingår även beräkningar av effekterna av energi- och koldioxidskatterna.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Indikatorer för FoI

Uppföljning och utvärdering av Energimyndighetens insatser för forskning och innovation.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Indikatorer för försörjningstrygghet

Rapporten redovisar ett arbete med att ta fram indikatorer för att följa utvecklingen inom området trygg energiförsörjning. Arbetet har riktats mot aspekter som går att kvantifiera, och som kan baseras på tillförlitlig statistik, helst årlig. Fokus ligger på användarna, på tryggheten i deras försörjning med el och uppvärmda bostäder och lokaler. Indikatorerna belyser både robustheten mot störningar och krishanteringsförmågan, förmågan att hantera en redan uppkommen störning. Ett stort antal indikatorer har övervägts. Resultatet har blivit femton indikatorer inom området elproduktion och eldistribution, och tre inom området värmeförsörjning. Förslag till vidareutveckling och uppdateringsrutiner ges i rapporten.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Indikatorer och beräkningsmetoder för uppföljning av politik för energ

Indikatorerna har tagits fram på uppdrag av regeringen och i syfte att kunna användas som underlag i EU-förhandlingar, bland annat kring en kommande ändring av energitjänstedirektivet (direktiv 2006/32/EG). Rapporten innehåller förslag på indikatorer för energieffektivitet som följer upp energieffektivisering kopplat till svenska och europeiska energieffektiviseringsmål. Energimyndigheten har även tagit fram förslag på indikatorer för energieffektivisering kopplat till energipolitikens tre grundpelare: ekologisk hållbarhet, försörjningstrygghet och konkurrenskraft.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Industrins långsiktiga utveckling och samspel med energisystemet (Har ersatts av ET 2016:06)

I denna rapport diskuteras olika åtgärdsstrategier för en svensk industri med nära-noll-utsläpp av koldioxid och hur det kan påverka energisystemet. Rapporten diskuterar också vilka utmaningar en sådan omställning skulle innebära. Energi- och materialeffektivisering i hela värdekedjan kan ge betydande bidrag, men för att nå nära-noll-utsläpp för den energiintensiva basmaterialindustrin krävs mer omfattande förändringar. Elektrifiering av processer, byte från fossila bränslen och råvaror till biobränsle och bioråvara samt CCS (avskiljning och lagring av koldioxid) är tänkbara åtgärder för att uppnå nära-noll-utsläpp till 2050 i svensk basmaterialindustri. I fem explorativa scenarier illustreras hur detta skulle kunna gå till. I denna rapport diskuteras olika åtgärdsstrategier för en svensk industri med nära-noll-utsläpp av koldioxid och hur det kan påverka energisystemet. Rapporten diskuterar också vilka utmaningar en sådan omställning skulle innebära. Energi- och materialeffektivisering i hela värdekedjan kan ge betydande bidrag, men för att nå nära-noll-utsläpp för den energiintensiva basmaterialindustrin krävs mer omfattande förändringar. Elektrifiering av processer, byte från fossila bränslen och råvaror till biobränsle och bioråvara samt CCS (avskiljning och lagring av koldioxid) är tänkbara åtgärder för att uppnå nära-noll-utsläpp till 2050 i svensk basmaterialindustri. I fem explorativa scenarier illustreras hur detta skulle kunna gå till.

Inventering och analys av hinder för energieffektivisering i offentliga organ

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Joint Implementation Country Study

The Kyoto Protocol allows the countries that have committed themselves to emission targets (Annex I countries) to fulfil their emission reduction commitments through the so-called Flexible Mechanisms, i.e. carry out abatement projects in other Annex I countries through Joint Implementation (JI), in non-Annex countries through the Clean Development Mechanism (CDM) or emissions trading. Since many Annex I countries are about to implement most of their cheapest domestic emission reduction potentials, the mechanisms are gradually becoming more interesting to pursue. This report should provide a basis for the Swedish authorities to consider the prosects of using JI to comply with its Kyoto commitments, and to prepare negotiations with possible host countries for co-operation on JI projects. All East European countries considered in this study have some technical potential for Joint Implementation (JI) projects that would be competitive at the expected prices in a future carbon market (0-10USD/tonne CO2).;Improved district heating systems and collection and utilisation of landfill gas are options in all countries, but most projects are small. EU accession might reduce the JI landfill potential somewhat for the countries in question. Russia and Ukraine have large, cheap JI projects in most sectors.

This publication was published more than three years ago. Knowledge may have changed over time, please view our newer publications.

Knowledge base for the market in electric vehicles and plug-in hybrids

This publication was published more than three years ago. Knowledge may have changed over time, please view our newer publications.

Konflikter och synergier mellan mål i energi- och miljöpolitiken

En rapport om energi och miljömål Underlagsrapoprt tillET2007:21

Energi som miljömål Rapporten identifierar tre områden med potentiella konflikter mellan mål inom miljö- och energipolitiken. Det första området rör klimatmål mot mål om kärnkraftens avveckling, det andra området rör biobränslenas kraftiga expansion som potentiellt hot mot olika miljömål, och det tredje området rör vindkraftens expansion vilken också kan komma i konflikt med olika miljömål. Energimyndigheten bedömer att en expansion av användningen av biobränsle och vindkraft kan ske utan uppfyllelsen av de nuvarande miljömålen behöver äventyras. Svåra avvägningsproblem kan samtidigt uppstå i kombinationen av mål om kärnkraftsavveckling och långtgående mål på klimatområdet. I rapporten påtalas att en slutlig avvägning mellan olika miljömål behöver ske i den politiska processen. Rapporten utgör ett av underlagen till syntesrapporten ”Energi som miljömål” (ET 2007:21).

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Konsekvenser av elavbrottet i Sydsverige den 23 september 2003

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Konsekvenser av ett ökat uttag av skogsbränsle

Energimyndighetens forskningsprogram Uthållig tillförsel och förädling av biobränsle, även kallat Bränsleprogrammet, pågick från 2007-01-01 till 2011 06 30. Resultaten från programmet redovisas i syntesrapporter för programmets olika delområden. Denna rapport omfattar resultat från delområdet Skogsbränsle och miljöeffekter som bedrivits under åren 2007-2011. Rapporten behandlar projekt inom programmet Uthållig tillförsel och förädling av biobränsle, näraliggande enskilda projekt som Energimyndigheten finansierar, samt viss annan nationell näraliggande verksamhet.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Konsekvenser av ett ökat uttag av skogsbränsle -

En syntes från Energimyndighetens bränsleprogram 2007-2011 Sammanfattning av syntesrapporten

Energimyndighetens forskningsprogram Uthållig tillförsel och förädling av biobränsle, även kallat Bränsleprogrammet, pågick från 2007-01-01 till 2011-06-30. Resultaten från programmet redovisas i syntesrapporter för programmets olika delområden. Den här rapporten sammanfattar slutsatserna från en forskningssyntes om skogsbränsle och miljöeffekter. Den fullständiga syntesrapporten finns publicerad som ER 2012:08.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Konsekvenser av kvotplikt för energieffektivisering

Kan ett svenskt kvotpliktssystem ge mindre energianvändning?

Energimyndigheten har på uppdrag av regeringen utrett vilka konsekvenserna skulle vara av införandet av ett kvotpliktssystem i Sverige. Enligt förslaget till nytt EU-direktiv om energieffektivisering ska alla medlemsstater införa ett kvotpliktssystem, där energiföretag aktivt initierar åtgärder för energieffektivisering hos slutanvändarna. I Sverige skulle ett kvotpliktsystem av detta slag innebära energieffektivisering för drygt 3 TWh per år, vilket kan vara svårt att uppnå. Energimyndigheten föreslår att ifall ett kvotpliktssystem införs bör kvotplikten läggas på nätbolagen, eftersom man annars riskerar komplikationer på den svenska och nordiska elmarknaden. Energimarknadsinspektionen anser däremot att kvotplikten inte kan ligga på nätbolagen p.g.a. deras funktion som reglerade monopol. Energimyndigheten föreslår att effektiviseringsåtgärder ska kunna genomföras i alla sektorer, inklusive transport.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Konsekvenser för elkunden av en höjd ambitionsnivå i elcertifikatsyst

Delredovisning 2

Uppdraget att föreslå nya kvoter i elcertifikatsystemet Energimyndigheten har från Regeringen fått ”Uppdrag att föreslå nya kvoter i elcertifikatsystemet m.m.”. Uppdraget består av fyra deluppdrag varav denna rapport avser avrapportering av deluppdrag 2. Konsekvenser av en ökad ambitionsnivå. Rapporten innehåller Energimyndighetens bedömning av konsekvenser för elkunder med anledning av ambitionshöjningen i elcertifikatsystemet från 17 TWh ny förnybar elproduktion år 2016 till 25 TWh år 2020, jämfört med år 2002. Rapporten innehåller därutöver Energimyndighetens bedömning avseende en eventuell tak- och golvnivå för kvotpliktsavgiften.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Konsekvenser för Sverige av gränsen 20 MW

EG-kommissionen har utarbetat ett direktivförslag om ett system för handel med utsläppsrätter. I förslaget finns regler för vilka anläggningar som ska inkluderas. Energimyndigheten konstaterar i rapporten att det idag inte finns något register som är anpassat efter de behov som en utsläppshandel kräver. Energimyndigheten har utgått från NOx-registret för att visa hur många samt vilken typ av förbränningsanläggningar som skulle ingå i Sverige enligt de definitioner som anges i direktivförslaget.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Konsekvenserna av en utvidgad elcertifikatmarknad

Energimyndigheten har redovisat konsekvenserna av en utvidagd elcertifikatmarknad till regeringen. Energimyndigheten konstaterar i rapporten att ett enskilt lands ambitionsnivå blir inte antalet tillförda TWh utan hur mycket förnybar el landet är berett finansiera. Energimyndigheten gör bedömningen att en gemensam svensk-norsk elcertifikatmarknad gör att uppställda produktionsmål kan nås med större kostnadseffektivitet. Marknaden i sig bör också fungera bättre än vad två skilda marknader skulle göra. Några absoluta krav ställs på en gemensam marknad. Energimyndigheten bedömer vidare att ländernas ambitionsnivå och kvoter bör fastställas så att en stabil prisbildning på den gemensamma marknaden uppnås. På så vis skapas stabilitet och förutsägbarhet på den ursprungliga marknaden, vilket stärker tilltron till systemet och skapar förutsättningar för långsiktiga investeringar. Energimyndigheten ger förslag på principer för att ringa in ett intervall av rimliga ambitionsnivåer. Inom detta intervall fastställer tillkommande land sin exakta ambitionsnivå/kvotnivå. Bilagan till denna rapport finns endast i elektonisk form att ladda ner.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Kontrollstation för elcertifikatsystemet 2015

I rapporten avrapporteras regeringsuppdraget ”Kontrollstation för elcertifikatsystemet 2015”. Rapporten innehåller bl.a.: - Förslag på nya kvoter - Bedömning av tillgången till projekt för ny förnybar elproduktion samt risker för att utbyggnadstakten blir låg - Bedömning av marknadens funktionssätt samt förslag till marknadsförbättrande åtgärder - Bedömning av torvens roll i elcertifikatsystemet

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Kortsiktsprognos

Rapporten redogör för Energimyndighetens kortsiktsprognos över energianvändning och energitillförsel 2014-2016. Prognosen ska tolkas som en konsekvensanalys av de förutsättningar och antaganden som ligger till grund för den. De förutsättningar som denna prognos bygger på, exempelvis ekonomiska förutsättningar, energipriser, bränslepriser och tillrinning i vattenmagasin, baseras på tillgänglig information i juni 2014.

Kortsiktsprognos hösten 2010

Den inhemska energianvändningen, som omfattar användningen inom industri, transporter och bostads- och servicesektorn, uppgick år 2009 till 376 TWh. År 2010 bedöms energianvändningen öka till 390 TWh för att sedan uppgå till 394 TWh år 2011 och 402 TWh år 2012. Industrisektorns energianvändning förväntas öka drygt 12 % till 150 TWh år 2012, främst p.g.a. en återhämtning från lågkonjunkturen. Energianvändningen i bostäder och service ökar till 156 TWh år 2010 p.g.a. den låga temperaturen fram till och med maj, för att sedan ligga stabilt på 153 TWh resten av prognosperioden. Transportsektorns energianvändning förväntas öka från 93 TWh till 98 TWh. Nettoelproduktionen i Sverige uppgick till 134 TWh år 2009, vilket var den lägsta årsproduktionen sedan 2003, och förväntas öka till 159 TWh till år 2012.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Kortsiktsprognos hösten 2011

över energianvändning och energitillförsel 2011-2013

År 2010 uppgick energianvändningen till cirka 411 TWh, vilket är en ökning med 9 procent jämfört med år 2009. Ökningen beror på industrins återhämtning efter lågkonjunkturen år 2008–2009, samt att år 2010 blev mycket kallare än normalt. Energianvändningen bedöms minska till 402 TWh år 2011, trots att energianvändningen inom industrisektorn fortsätter att öka. Energianvändningen bedöms därefter öka under resterande prognosår för att uppgå till 406 TWh år 2012 och 409 TWh år 2013. Den specifika energianvändningen för industrisektorn (kWh/krona förädlingsvärde) minskar under hela prognosperioden på grund av att förädlingsvärdet ökar snabbare än energianvändningen. Målet på 10 procent förnybar energi i transportsektorn uppnås enligt prognosen år 2012. Den temperaturkorrigerade energianvändningen i bostads- och servicesektorn är relativt stabil under hela prognosperioden.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Kortsiktsprognos hösten 2012

År 2011 uppgick energianvändningen till cirka 382 TWh, vilket är en minskning med 7 procent jämfört med år 2010. Minskningen beror framför allt på att år 2010 var mycket kallare än normalt medan 2011 var ett milt år. Energianvändningen bedöms öka till 384 TWh år 2012 och därefter öka under resterande prognosår för att uppgå till 387 TWh år 2013 och 388 TWh år 2014. Industrins energianvändning beräknas år 2014 ligga på 139 TWh vilket är en minskning på 2 procent jämfört med 2011. Energianvändningen inom transportsektorn för år 2014 prognostiseras uppgå till 93 TWh, en minskning med drygt 1 procent från 2011 års nivå. Energianvändningen för bostads- och servicesektorn beräknas uppgå till 157 TWh till 2014 vilket är en ökning på 7 procent jämfört med 2011.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Kortsiktsprognos hösten 2013

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.