Kortsiktsprognos hösten 2015

Rapporten redogör för Energimyndighetens kortsiktsprognos över energianvändning och energitillförsel 2015–2017. Prognosen ska tolkas som en konsekvensanalys av de förutsättningar och antaganden som ligger till grund för den. De förutsättningar som denna prognos bygger på, exempelvis ekonomiska förutsättningar, energipriser, bränslepriser och tillrinning i vattenmagasin, baseras på tillgänglig information i juni 2015.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Kortsiktsprognos våren 2010

Den inhemska energianvändningen, som omfattar användningen inom industri, transporter och bostads- och servicesektorn, uppgick år 2008 till 388 TWh. Under år 2009 gick energianvändningen ner till 364 TWh till följd av det aktuella konjunkturläget enligt preliminär statistik. År 2010 bedöms energianvändningen uppgå till 381 TWh för att sen öka till 390 TWh år 2011. Nettoelproduktionen i Sverige uppgick till 145,9 TWh år 2008 och preliminär statistik pekar mot en produktion på 133,7 TWh för år 2009. Elproduktionen i landet kommer enligt prognosen att öka både år 2010 och år 2011 till 145,3 TWh respektive 156,9 TWh.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Kortsiktsprognos våren 2011

över energianvändning och energitillförsel 2010-2012

Den inhemska slutliga energianvändningen omfattar användningen inom industri, transporter och bostads- och servicesektorn. År 2009 uppgick energianvändningen till 376 TWh. År 2010 bedöms energianvändningen ha uppgått till 401 TWh. Energianvändningen bedöms därefter minska till 400 TWh år 2011 för att sedan öka till 405 TWh år 2012. Industrisektorns energianvändning bedöms uppgå till 156 TWh år 2012, vilket är en ökning med 16 procent jämfört med år 2009. Energianvändningen i bostäder och service bedöms ha ökat till 159 TWh år 2010 p.g.a. de kalla vintermånaderna. Energianvändningen bedöms uppgå till nästan 153 TWh både år 2011 och 2012. Transportsektorns energianvändning bedöms öka från 93 TWh till 96 TWh år 2012. Nettoelproduktionen i Sverige uppgick till 134 TWh år 2009, vilket var den lägsta årsproduktionen sedan 2003. Den bedöms öka till 158 TWh år 2012.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Kortsiktsprognos våren 2012

År 2010 uppgick energianvändningen till cirka 409 TWh, vilket är en ökning med 9 procent jämfört med år 2009. Ökningen beror på industrins återhämtning efter lågkonjunkturen år 2008–2009, samt att år 2010 blev mycket kallare än normalt. Energianvändningen beräknas minska till 381 TWh år 2011 och därefter öka under resterande prognosår för att uppgå till 391 TWh år 2012 och 393 TWh år 2013. Industrins energianvändning beräknas år 2013 ligga på 143 TWh vilket är en minskning på 3 procent jämfört med 2010. Energianvändningen inom transportsektorn för år 2013 prognostiseras uppgå till 94 TWh, en minskning med knappt 2 procent från 2010 års nivå. Energianvändningen för bostads- och servicesektorn beräknas uppgå till 156 TWh till 2013 vilket är en minskning på 6 procent jämfört med 2010.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Kortsiktsprognos våren 2013

År 2011 uppgick energianvändningen till cirka 382 TWh, vilket är en minskning med 7 procent jämfört med år 2010. Minskningen beror framför allt på att år 2010 var mycket kallare än normalt medan 2011 var ett milt år. Energianvändningen bedöms öka under hela prognosperioden och uppgå till 384 TWh år 2014. Industrins energianvändning beräknas år 2014 ligga på 139 TWh vilket är en minskning på drygt 1 procent jämfört med 2011. Energianvändningen inom transportsektorn för år 2014 prognostiseras uppgå till 92 TWh, en minskning på 2 procent från 2011 års nivå. Energianvändningen för bostads- och servicesektorn beräknas uppgå till 153 TWh till 2014 vilket är en ökning på 4 procent jämfört med 2011. El- och fjärrvärmeproduktionen bedöms öka under prognosen med 7 respektive 8 procent

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Kostnadseffektiva styrmedel i den svenska klimat- och energipolitiken?

Metodologiska frågeställningar och empiriska tillämpningar.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Kraftsituationen vintern 2006/2007

En rapport från Energimarknadsinspektionen

Under våren och sommaren 2006 var tillrinningen till de nordiska vattenkraftverkens magasin långt under det normala. Därutöver var ett antal svenska kärnkraftsreaktorer avställda under sommaren och hösten. Med anledning av detta gjorde Energimarknadsinspektionen i september bedömningen att det förelåg en risk för elenergibrist vintern 2006/2007. I nuläget bedömer Energimarknadsinspektionen att det inte kommer att uppstå någon energibrist under vintern 2006/2007. Detta under förutsättning att de tekniska och metrologiska förhållandena är stabila genom perioden. Energimarknadsinspektionen anser att det är viktigt att så långt som möjligt låta marknaden själv hantera en eventuell elbristsituation. Marknadsingripanden som syftar till att snabbt öka elproduktionen eller sänka efterfrågan riskerar att skada marknadens funktion och kan få långsiktiga konsekvenser på, exempelvis, investeringar i nytt utbud och sänkt förtroende för marknadens förmåga att hantera obalanser. I rapporten redogör Energimarknadsinspektionen för fyra åtgärder; vädjan, informationskampanj, regeringsdirektiv statlig verksamhet och effektreserv som energireserv som skulle kunna vidtas om marknaden inte klarar av att hantera situationen med eskalerande elpriser. Energimarknadsinspektionen understryker dock att ansvarfördelningen och resursfördelningen för dess åtgärder måste klargöras.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

KRE:s handbok

En handbok i hur SCB:s Kommunal och Regional Energistatistik (KRE) kan bearbetas och användas, exempelvis som underlag till länsstyrelsens energistrategier och kommunernas energiplaner Denna handbok visar exempel på hur kommunala och regionala aktörer kan bearbeta och använda Kommunal och Regional Energistatistik (KRE) så att de kan få största möjliga nytta av statistiken i deras strategiska arbete.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Kunskap, organisation och kommunikation

Långsiktiga relationer mellan fastighetsägare, hyresgäster och driftorganisationer förstärker samarbetsformerna, tydliggör kontaktytorna och ger fastighetsägaren trygghet att genomföra större investeringar. Ett partnerskap växer fram som till stor del tycks eliminera de barriärer som utgörs av delade incitament. Hyresgäster saknar många gånger tid och framförallt kompetens att hantera energifrågor. Finns det heller inga ekonomiska incitament att energieffektivisera hamnar ett tungt ansvar på fastighetsägare. För fastighetsägare är kommunikationen med hyresgästerna ett utmärkt redskap för att utveckla sitt arbete. Återkommande samtal om energianvändning är inte bara direkt användbart i besparingssyfte utan fyller även en funktion som kunskapsöverföring till verksamheten.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Kunskap, organisation och kommunikation Del II

Inom ramen för projektet STIL2, statistik i lokaler, har Energimyndigheten tidigare inventerat energianvändningen i drygt 100 idrottsanläggningar i Sverige. De fyra underkategorierna utgjordes av ishallar (28 st), badhus (16 st), idrottshallar (41 st) och kombihallar (22 st). I denna aktörsorienterade studie har aktörer intervjuats vid ett stickprov av ovannämnda anläggningar. Totalt har 44 personer vid 14 anläggningar intervjuats. Studien bygger på intervjuer med, framförallt, tre olika aktörskategorier (fastighetsägare, fastighetsförvaltare och driftpersonal). Syftet med intervjustudien är att undersöka hur arbetet med och kommunikationen kring energifrågor fungerar utifrån aktörernas perspektiv. En slutsats från intervjuerna är att bristande kommunikation mellan de olika aktörskategorierna, bland annat, leder till att informationen om förhållandena i anläggningarna är bristfällig. Det finns även kopplingar mellan brist på ekonomiska resurser, arbetsbörda och dålig kommunikation.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Kunskapsinventering

Kring vindar och vindkraft i skog

I rapporten redovisas produktion och övriga erfarenheter för omkring femtio svenska vindkraftverk uppförda i eller i anslutning till skog. Som en sammanfattande slutsats av det här redovisade materialet kan konstateras att prognoserna beträffande produktionen är säkrare för verk i skog än vad som gäller för samtliga verk i landet. Trots att jämförelserna av vindkraftverk i skog visar att de, än så länge, har fungerat väl är ändå de grundläggande vindförhållande i skogen outredda. Höga turbulensintensiteter och vindgradienter borde kunna leda till såväl försämrad produktion som större laster och därmed kortare livslängd. Grundläggande och tillämpade forskningsinsatser är därför väl motiverade, både gällande hur vindarna uppträder över skog och hur de interagerar med vindkraftverken samt hur vakarna bakom turbinerna utbreds och upplöses

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Kunskapsläget inom småskalig kraftvärmeproduktion och eloberoende värm

Som komplement till befintliga, i huvudsak centraliserade energiproduktionslösningar med omfattande och komplicerade distributionsnät, har småskaliga kraftvärmesystem och eloberoende värmesystem potential att märkbart kunna öka försörjningstryggheten i energisystemet. Rapporten innehåller en kartläggning och analys av pågående forsknings- och utvecklingsaktiviteter, nationellt och internationellt, inom områdena eloberoende värmesystem respektive småskalig kraftvärmeproduktion. Analysen är gjord med avseende på olika perspektiv i försörjningskedjan: konsumtion, distribution, produktion och råmaterial (insatsvara). Rapporten redovisar förslag till dels handlingsprogram för potentiella FoU-insatser, dels handlingsprogram för spridning av kunskap och teknik.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Kunskapsunderlag Angående Marknaden för Elfordon och Laddhybrider

Samlat kunskapsunderlag om marknaden för elbilar och laddhybrider.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Kvotpliktsystem för biodrivmedel

Energimyndighetens förslag till utformning Energimyndigheten har på uppdrag av regeringen analyserat förutsättningar för och konsekvenser av ett kvotpliktsystem för biodrivmedel. Marknaden för biodrivmedel är komplex. Råvarorna som används för biodrivmedelsproduktion varierar liksom processerna. Dessutom krävs olika fordon för olika förnybara energislag. Energimyndighetens förslag till kvotpliktssystem är en avvägning mellan en rad faktorer. Det mål som ska uppfyllas till år 2020 är EU:s specifika mål om 10 % förnybar energi i transportsektorn. Flertalet aspekter som tar hänsyn till den långsiktiga omställningen av transportsektorns energianvändning mot en högre andel förnybar energi och lägre utsläpp av växthusgaser har beaktats. En utgångspunkt i analysen är en kostnadseffektiv styrning för biodrivmedel. En annan utgångspunkt är att förslaget ska främja den tekniska utvecklingen inom området och synergieffekter med samhällets avfallshantering och utnyttjande av restprodukter ska tas till vara. Dessutom måste systemet vara i enlighet med EG:s och WTO:s regelverk.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Kärnkraften nu och i framtiden

En del i myndighetens omvärldsanalys

Denna rapport berör frågor kring kärnkraft som är av särskild relevans för Energimyndighetens ansvarsområde. I ansvarsområdet ingår energistatistik, försörjningstrygghet och en rationell omställning av energisystemet. Efter att riksdagen den 17 juni 2010 beslutade att ny kärnkraft kommer att få byggas i Sverige har det blivit viktigare för myndigheten att ha kunskap om hur konkurrenskraftig kärnkraften är på elmarknaden. En del av denna rapport berör därför kostnader för kärnkraft

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Lagstiftnings- och acceptansfrågor av relevans för en etablering av CC

Rapporten är ett resultat från etapp 1 av Energimyndighetens CCS-program som genomförts tillsammans med svenska industrier och branschföreningar som har punktutsläpp av koldioxid. Övergripande syften med forskningsprogrammet är att bygga upp kunskap och kompe¬tens inom CCS-området för att på sikt bidra till att minska utsläppen av klimatpå¬verkande gaser, att utreda om och hur CCS kan bli en realitet i Sverige samt att forskning av gemensam bety¬delse för flera branscher ini¬tie¬ras och drivs framåt. Rapporten Lagstiftnings- och acceptansfrågor fokuserar på de legala frågorna för att etablera CCS och erfarenheter kopplade till acceptansfrågor.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

LNG i Sverige - en explorativ samhällsekonomisk studie

Sverige har ingen egen utvinning av naturgas. All naturgas som används i Sverige måste således importeras. Naturgas kan importeras antingen i gasform via rörledningar eller i kondenserad form (LNG) med specialanpassade fraktfartyg. För närvarande importeras all naturgas som används i Sverige via den rörledning som sträcker sig mellan Danmark och Sverige. LNG har hittills inte kunnat konkurrera med rörburen naturgas i Norden. Rapporten syftar till att identifiera de faktorer som stödjer eller hindrar en utveckling av LNG-import till Sverige.

Långsiktsprognos - enligt det nationella systemet för klimatrapportering

Energianvändningen fortsätter öka i Sverige. Det konstaterar Energimyndigheten i sin prognos över det svenska energisystemet fram till år 2025. Den drivande faktorn bakom ökningen är inrikes- och utrikes transporter. Prognosen utgår från år 2004 och sträcker sig fram till år 2025. Den totala energianvändningen väntas öka med 16 procent under prognosperioden, från 655 TWh år 2004 till 763 TWh år 2025. Det är framför allt energianvändningen inom transportsektorn som ökar. Den kraftiga ökningen av diesel gör att andelen biodrivmedel i förhållande till bensin- och dieselanvändningen stannar på knappt 7 procent år 2025. Prognosen bedömer också att industrins energianvändning ökar, från 159 TWh år 2004 till 196 TWh år 2025. Nettoexporten av el bedöms öka från 2 TWh år 2004 till 21 TWh år 2015 respektive 16 TWh år 2025. Orsakerna till denna utveckling är främst den kraftiga expansionen av elproduktion från elcertifikatsystemet samt effekthöjningar i kärnkraften samtidigt som ökningen av elanvändningen förväntas vara relativt beskedlig.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Långsiktsprognos 2008

I Energimyndighetens långsiktsprognos 2008 har den framtida energianvändningen analyserats. Prognosen sträcker sig från år 2005 till år 2030 och utgår från att fastställda styrmedel 1/7 2008 gäller under prognosperioden. Den framtida energianvändningen har analyserat i ett antal olika scenarier. Prognosen visar att energianvändningen fortsätter att öka, från 644 TWh år 2005 till 686 TWh år 2030. Transporter (inhemska transporter och utrikes flyg och sjöfart) samt industrin står för de stora ökningarna. Energianvändningen i bostäder och service m.m minskar under prognosperioden. Elproduktionen ökar kraftigt samtidigt som elanvändningen ökar måttligt. Detta betyder att elexporten av el år 2020 beräknas uppgå till ca 23 TWh.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Långsiktsprognos 2010

Denna rapport innehåller en energiprognos fram till och med år 2030, samt två olika känslighetsscenarier. Prognosen utgår från gällande styrmedel, vilket innebär att rapportens resultat inte ska betraktas som en regelrätt prognos över den framtida energianvändningen utan som en konsekvensanalys av gällande styrmedel givet olika förutsättningar som exempelvis ekonomisk tillväxt och bränslepriser. Prognosen utgör ett underlag för den utsläppsprognos Sverige lämnat till kommissionen om miniminivån av utsläpp av växthusgaser från källor och reduktion genom upptag i sänkor för åren 2005, 2010, 2015 och 2020.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Långsiktsprognos 2012

Långsiktsprognos 2012 är en analys av hur energisystemet kan utvecklas med utgångspunkt i gällande styrmedel och givet en rad antaganden för t.ex. energipriser och ekonomisk utveckling. Om något av antagandena ändras så kommer även resultaten att förändras. Prognosen ger inte en bild av hur energisystemet kommer eller borde utvecklas. Långsiktsprognos sträcker sig fram till och med 2030. I analysen har tre scenarier gjorts: En referensbana och två känslighetsscenarier – ett med högre ekonomisk tillväxt och ett med högre fossilbränslepriser. Långsiktsprognos 2012 är ett underlag för utsläppsprognosen som Sverige rapporterar till EU och klimatkonventionen (UNFCC). Detta är fullängdsrapporten av Långsiktsprognos 2012. Arbetet presenteras även i en populärversion: ET 2013:01

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Långtidsuppföljning av energi- och klimatrådgivningen 2008 och 2009

Denna rapport är resultatet av en långtidsuppföljning av energi- och klimatrådgivningens effekter som genomförts av Energimyndigheten under 2011. Personer som 2008 och 2009 fått råd av sin kommunala energi- och klimatrådgivare har intervjuats för att undersöka vilka åtgärder rådgivningen bidragit till efter en längre tid. Tidigare undersökningar visar att det är svårt för rådsökanden att uppskatta hur mycket en åtgärd har sparat i kWh. I ett första försök att uppskatta den energieffektivisering som rådgivningen bidragit till har därför myndighetens eget verktyg Energikalkylen använts. Bland resultaten kan nämnas att åtta av tio genomfört åtgärder och av dessa anger en fjärdedel att kommunens energi- och klimatrådgivare har haft störst betydelse för beslutet! Två tredjedelar för dessutom informationen vidare till andra! Beräkningarna av de genomförda åtgärderna i Energikalkylen ger en uppskattad besparing på ca 9000 kWh per hushåll som genomfört åtgärder efter rådgivning.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Marginal elproduktion och CO2-utsläpp i Sverige

I rapporten analyseras vilken produktionskapacitet som har täckt svensk förbrukning av el på marginalen de sista 5-6 åren och vilken kapacitet som kommer att täcka marginalförbrukningen i framtiden. Analysen visar bland annat att det historiskt är kolkraft på Jylland som har använts som marginalkapacitet. På lång sikt är det gaskraft i Norge som är den billigaste källan för att täcka ökad kraftförbrukning i Sverige. Införandet av en marknad för elcertifikat innebär att även "grön el" kan bli marginalel på lång sikt. Även om gaskraft och el från förnybara energikällor täcker en ökad kraftförbrukning i Sverige på lång sikt visar analysen att det fortfarande är kolkraft som producerar marginalel även i framtiden, d v s år 2012. Rapporten är framtagen av ECON på uppdrag av Energimyndigheten.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Marknaderna för biodrivmedel 2014

Rapporten ger en nulägesanalys av marknaderna för etanol, FAME och biogas samt av läget för avancerade biodrivmedel. Rapporten ger en fördjupning av utvecklingen för HVO samt sammanställer en genomförd enkät om styrmedel för biodrivmedel i 17 medlemsstater i EU.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Marknaderna för biodrivmedel 2015

Den här rapporten beskriver de svenska och internationella biodrivmedelsmarknaderna och innehåller ett fördjupningskapitel om förnybara flygbränslen. Syftet med rapporten är att ge ett kunskapsunderlag om hur marknaderna för biodrivmedel fungerar och hur de ser ut i dagsläget. Rapporten beskriver bland annat marknadsaktörer, råvaruanvändning, prisutveckling, styrmedel och teknik.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.