|
Namn
Artikelnummer
Utgivningsår
Artiklar/sida:
Visar 26 - 50 av 373
|
||||||||||
|
Exkl. moms
|
||||||||||
|
|
Certifiering av leverantörer av energitjänster Enligt uppdrag från regeringen har Energimyndigheten undersökt hur artikel 16 i Energieffektiviseringsdirektivet (2012/27/EU) om certifiering av energitjänster kan implementeras i Sverige. Enligt direktivet ska ett certifieringssystem eller motsvarande kvalificeringssystem införas om det finns problem på marknaden med teknisk kompetens, objektivitet eller tillförlitlighet. Denna rapport redovisar behovet av kompetenshöjning på energitjänstemarknaden samt en analys av förutsättningar för och konsekvenser av införandet av ett certifieringssystem för leverantörer av energitjänster i Sverige. Analysen mynnar ut i ett förslag om att ett frivilligt certifieringssystem under ackreditering på personnivå införs för energitjänsterna energianalys, energirådgivning, energikartläggning, drift och underhåll och serviceavtal.
|
Dela | ||||||||
|
|
Consequences of an increased extraction of forest biofuel in Sweden This report summarizes the state of knowledge with respect to possibilities for increasing the extraction of forest fuel in Sweden and the consequences of such increases on soil, water and biodiversity.
|
Dela | ||||||||
|
|
De elintensiva företagens undantag från kvotplikt i elcertifikatsystem En översyn av begreppen energi- och elintensiv
|
Dela | ||||||||
|
|
De flexibla mekanismernas roll efter 2012 Klimatproblemet är globalt och kan endast lösas genom internationellt samarbete. Kyotoprotokollet är ett första viktigt steg på vägen men mer långtgående reduktioner när Kyotoprotokollets första åtagandeperiod löper ut 2012. Flexibla mekanismer är sätt att underlätta uppfyllande av åtagande med bibehållen miljöintegritet. De används både av företag, t ex inom EU utsläppshandelssystem, och av länder för att möta åtaganden under Kyotoprotokollet. Det finns ett brett internationellt stöd för flexibla mekanismer och de utgör en central del i de tänkbara framtida klimatöverenskommelser som för närvarande diskuteras. Olika mekanismer kan bredda och fördjupa det internationella klimatsamarbetet och bidra till att förflytta länder i riktning mot allt striktare reduktionsåtaganden. Etablerandet av en internationell växthusgasmarknad tillhör det viktigaste som åstadkommits genom Kyotoprotokollet. Växthusgasmarknadens fortsatta utveckling är dock osäker eftersom policybeslut om ett långsiktigt ramverk efter 2012 ännu inte har beslutats. ;Sverige bör aktivt bidra till utvecklingen av en framtida klimatregim genom att stärka och stödja växthusgasmarknaden. Genom att delta och ge goda exempel i utvecklingen av mekanismerna kan Sverige bidra till att lägga grunden för ett fortsatt och utvidgat internationellt klimatsamarbete. Det är viktigt att även den nationella klimatpolitiken bygger på de marknadsbaserade lösningarna man internationellt varit med om att skapa. Sverige bör fastställa nationella åtaganden för klimatsamarbetet i samband med internationell förhandlingar och använda tillfället till att påverka andra parter att göra ambitiösa åtaganden. Export av svensk teknik som är effektiv för att minska klimatpåverkan kan främjas inom ramen för internationella klimatprojekt.
|
Dela | ||||||||
|
|
Den ekonomiska krisen Rapporten ger bakgrunden och den hittillsvarande utvecklingen av den ekonomiska kris som världens ekonomier nu genomgår. Det görs också en genomgång av tidigare kriser i Sverige och hur dessa har hanterats syftande till att belysa vilka ekonomiskt politiska verktyg som finns för att stimulera ekonomin. En analys görs över hur det svenska energisystemet kortsiktigt påverkas av krisen. Investeringar, priser och efterfrågan påverkas på olika sätt. Biobaserade bränslen förlorar i konkurrenskraft till fossila bränslen. Slutligen redovisas ett antal insatser inom energiområdet som kortsiktigt kan bidra till att öka tillväxt och sysselsättningen.
|
Dela | ||||||||
|
|
Den ekonomiska oron och energin Den djupa ekonomiska nedgång som samtidigt drabbat hela världen får konsekvenser för klimat- och energipolitiken. Rapporten ägnar ett stort utrymme åt att på ett enkelt sätt förklara varför och hur den finansiella krisen uppstod. Vilka blir krisens effekter på den reala ekonomin? Vilka blir effekterna på klimat och klimatarbetet? När vänder det? Dessa frågor behandlas. Rapporten avslutas med en kort diskussion om krisens effekter för dem som arbetar med energiomställningen, kommunerna, företagen och hushållen.
|
Dela | ||||||||
|
|
Den globala politikens lokala förverkligande Programmet Uthållig kommun utgör ett försök att styra utvecklingen i riktning mot en uthållig utveckling. Energimyndighetens avsikt har varit att genom samverkan och kunskapsspridning främja det kommunala arbetet med miljö- och energiarbete. De kommuner som deltagit i programmet är; Borås, Solna, Ulricehamn, Vingåker och Örnsköldsvik.
|
Dela | ||||||||
|
|
Den samhällsekonomiska kostnaden av ett tillfälligt avbrott i Sveriges naturgasleveranser I denna rapport beräknas den samhällsekonomiska kostnaden för att naturgasanvändare inom svensk näringsverksamhet inte har möjlighet att använda naturgas till följd av gasbrist, störningar i transportsystemet eller av andra orsaker. Scenariot som analyseras i rapporten innebär en månads avbrott i naturgasleveranserna. Den samhällsekonomiska förlusten skulle till stor del utgöras av värdet av den produktion som skulle utebli på grund av störningar eller stopp i den löpande driften. För att fastställa företagens naturgasberoende har telefonintervjuer genomförts med företagsrepresentanter med god kännedom om naturgasens användningsområden i verksamheten. Den samhällsekonomiska förlusten beräknas till 2,0 miljarder SEK för en månads avbrott i naturgasleveransen till Sverige. Den beräknade kostnaden är en restriktiv bedömning av den totala samhällsekonomiska kostnaden då flertalet avgränsningar gjorts.
|
Dela | ||||||||
|
|
Det svenska klimatmålet till 2020 - bidrag från internationella insats Energimyndigheten har fått regeringens uppdrag att redovisa en analys av hur internationella klimatinvesteringar bör fördelas över tiden så att det nationella klimatmålet till 2020 kan nås på ett kostnadseffektivt sätt. Utgångspunkten för analysen är enligt uppdraget att resulterande minskningar utgör en del av den svenska måluppfyllelsen. I uppdraget har även ingått att göra en principiell jämförelse mellan åtgärder genom FN-systemets mekanismer, åtgärder inom EU och åtgärder i Sverige. Vidare har myndigheten haft i uppdrag att beskriva hur myndigheten avser att bidra till att förbättra mekanismernas effektivitet med bibehållen miljöintegritet. Rapporten utgör slutrapportering av uppdraget.
|
Dela | ||||||||
|
|
Direkta och indirekta kostnader för utsläppsrätter vid olika prisnivåer Energimyndigheten har gjort beräkningar av kostnaderna för utsläppsrätter för tre svenska industrisektorer; järn- och stålindustrin, massa- och pappersindustrin samt kemiindustrin. Kostnaderna är dels de direkta kostnader som uppstår när företag har behov att köpa utsläppsrätter motsvarande sina årliga utsläpp, dels de indirekta kostnader som består i att elpriset påverkas av priset på utsläppsrätter. Både de direkta och de indirekta kostnaderna har beräknats vid olika utsläppsrättspriser och de indirekta kostnaderna vid olika nivåer för utsläppsrättsprisets genomslag på elpriset. En generell slutsats är att de undersökta sektorerna snarare har intäkter än kostnader för utsläppsrätter, men utfallet varierar mellan delsektorer och anläggningar, t.ex. mellan integrerade och icke-integrerade massabruk.
|
Dela | ||||||||
|
|
Drivmedel i Sverige 2011/2012 Drivmedelsleverantörer rapporterar vilka mängder drivmedel som har levererats till den svenska marknaden. Företagen ska lämna uppgifter om varifrån de fossila komponenter kommer. En beräkning sker av vilken växthuseffekt varje leverantör drivmedel kommer orsaka. Rapporten beskriver resultaten av 2011 och 2012 års mängder drivmedel på den svenska marknaden.
|
Dela | ||||||||
|
|
Drivmedel i Sverige 2013 Mängder, komponenter och ursprung rapporterade i enlighet med drivmedelslagen
|
Dela | ||||||||
|
|
Drivmedel i Sverige 2014 Rapporten presenterar resultatet för 2014 års drivmedelsleveranser samt tidigare års resultat, rapporterade enligt drivmedelslagen. Varje leverantör ska minska växthusgasintensiteten i drivmedelsleveranser med minst 6 procent till år 2020. Råvarans ursprung rapporteras även. 20 stycken drivmedelsleverantörer uppnådde målet om 6 procent minskning. De levererar 84 procent av den totala mängden drivmedel. En beräkning gjord på hela den levererade mängden drivmedel inom landet, visar att utsläppsminskningen totalt sett låg på 7,85 procent 2014. Andelen biokomponenter i drivmedel uppgick 2014 till drygt 12 procent enligt drivmedelslagens rapportering. De förnybara mängderna levereras till övervägande del som biokomponenter för inblandning i fossila drivmedel.
|
Dela | ||||||||
|
|
Effekter av energi- och klimatpolitiken på elintensiv industri Energimyndigheten har fått i uppdrag av regeringen att i samarbete med andra myndigheter sammanställa konsekvensanalyser av den förda energi- och klimatpolitiken för internationellt konkurrensutsatt elintensiv industri och vid behov komplettera dessa analyser. Sammanställningen visade att det finns få aktuella konsekvensanalyser på området. För att skapa en aktuell helhetsbild av den elintensiva industrins kopplingar till energi- och klimatpolitiska styrmedel genomförde Energimyndigheten en statistisk kartläggning. Analys av kartläggningen visade bland annat att företag i samma elintensiva bransch inte nödvändigtvis omfattas av samma styrmedel och att det inte finns något tydligt samband mellan elintensitet och handelsintensitet.
|
Dela | ||||||||
|
|
Effekter av energi- och klimatrådgivningen 2011 Denna rapport är resultatet av en utvärdering av energi- och klimatrådgivningens effekter som genomförts av Energimyndigheten under 2011. Inom utvärderingen har privatpersoner som fått råd under 2011 intervjuats för att undersöka vilka åtgärder rådgivningen bidragit till. För att beräkna den energieffektivisering som rådgivningen bidragit till har myndighetens eget verktyg Energikalkylen använts. Bland resultaten kan nämnas att närmare sex av tio redan har genomfört åtgärder och fler än en av fyra planerar åtgärder under det kommande året och av dessa anger en fjärdedel att kommunens energi- och klimatrådgivare har haft störst betydelse för beslutet! Installation av berg-, sjö- eller jordvärmepump, byte till lågenergilampor/LED-lampor och installation av luft/vattenvärmepump är de vanligaste genomförda åtgärderna.
|
Dela | ||||||||
|
|
Effekter av energi- och klimatrådgivningens effekter 2012 Denna rapport är resultatet av en utvärdering av energi- och klimatrådgivningens effekter som genomförts av Energimyndigheten under 2012. Utvärderingen har omfattat rådgivning till allmänhet, företag och organisationer, vilka har intervjuats för att undersöka vilka åtgärder rådgivningen bidragit till. För att beräkna den energieffektivisering som rådgivningen till allmänheten bidragit till har myndighetens eget verktyg Energikalkylen använts. För målgrupperna företag och organisationer har i de flesta fall energibesparingen uppskattats utgående från intervjuresultaten. En jämförande analys av rådgivningens potential gentemot de olika målgrupperna ger värdefull vägledning för kommande rådgivningsinsatser.
|
Dela | ||||||||
|
|
Effektiv energianvändning Resurseffektivitetsutredningen har uppdragit åt Statens Energimyndighet att analysera sambanden mellan effektivisering av energianvändningen och utvecklingen av den faktiska användningen. I uppdraget ingår även att jämföra historiska förbrukningsprognoser med faktiskt utfall. Särskild vikt har lagts vid att utröna huruvida tidigare uppskattade effektiviseringspotentialer har realiserats.
|
Dela | ||||||||
|
|
Effektivare primärenergianvändning En uppföljning av måluppfyllelse avseende EG-direktivet om effektivare slutanvändning av energi och om energitjänster mellan åren 1991 till 2004.
|
Dela | ||||||||
|
|
Ekonomiska styrmedel i energisektorn Denna rapport tog Energimyndigheten fram som ett underlag till Sveriges fjärde nationalrapport. Rapporten innehåller en beskrivning av använda ekonomiska styrmedel i energisektorn (exklusive transportsektorn) från 1990 och fram till idag. Även beräkningar har gjorts för att utvärdera effekten av använda ekonomiska styrmedel. Den använda modellen är Markal. Modellberäkningarna har kompletterats med ett avsnitt som visar produktionskostnader år 1990 och idag. I en bilaga till rapporten finns en noggrann beskrivning av hur Markal-modellen fungerar.
|
Dela | ||||||||
|
|
Ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken Rapport från Naturvårdsverket och Energimyndigheten Rapporten ""Ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken"" är en omfattande kartläggning gjord på uppdrag av regeringen. Rapporten innehåller en genomgång av befintliga ekonomiska styrmedel inom miljöområdet, som t.ex. skatter, bidrag och avgifter. Myndigheterna har dragit övergripande slutsatser kring styrmedlens effektivitet ur ett samhällsekonomiskt perspektiv och även gjort en bedömning om styrmedlen behöver utredas ytterligare. Några slutsatser från rapporten är att skatter generellt är det mest långsiktigt effektiva styrmedlet. Vid produktion av fjärrvärme och individuell uppvärmning styr dock befintliga skatter redan kraftigt vilket gör att ytterligare höjningar inte leder till lägre utsläpp i ett långsiktigt perspektiv. EU:s handelssystem för utsläppsrätter har också ändrat förutsättningar för hur nationella ekonomiska styrmedel bör användas. Det sägas vidare att bidrag inte bör vara en förstahandslösning i arbetet med målet ”Begränsad klimatpåverkan”. Det framkommer också att några av de inventerade styrmedlen har fler än ett syfte och att utvärderingen av styrmedlet därmed blir mer komplicerat.
|
Dela | ||||||||
|
|
Elavbrott i Akalla-Kista Studien av en serie strömavbrott i nordvästra Stockholm, dess orsaker, konsekvenser och vidtagna åtgärder från nätägaren och större kunder syftar till att gen en helhetsbild av händelserna och att identifiera likheter och särdrag. ;Energimyndighetens motiv till att låta genomföra denna studie är således att söka förklaringar, vilka i förebyggande syfte kan utnyttjas i andra sammanhang. Slutsatserna från denna studie kan i så fall användas för att minska sannolikheten för, eller eliminera, ett upprepande. Studien kommer att besvara tre huvudfrågor: Vilka är orsakerna, Vilka åtgärder har vidtagits och Vilka blev konsekvenserna av störningarna på kort och lång sikt.
|
Dela | ||||||||
|
|
Elavbrott i östra USA och Kanada 14 augusti 2003 Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.
|
Dela | ||||||||
|
|
Elevers kunskaper om energi Som ett led i att öka barns och ungdomars medvetenhet om energi-och klimatfrågor har Energimyndigheten låtit undersöka kunskaperna hos 349 elever i 22 niondeklasser runt om i landet. Sammanfattningsvis kan man säga att en överväldigande del av eleverna tycker att det är viktigt att lära sig om energi, men att kunskaperna idag är bristfälliga. Det finns en hög medvetenhet hos eleverna om att den egna livsstilen är energikrävande. Men många har svårt att ange förnybara resp. icke förnybara energikällor. Många har också ganska vaga begrepp om orsaker till en förstärkt växthuseffekt. Skolan och samhället står inför en utmaning i att öka kunskapsnivåerna om dessa frågor. Rapporten är därför ett viktigt underlag för fortsatta satsningar på området.
|
Dela | ||||||||
|
|
Elmarknadsrapport 2001:1. Scenarier för eltillförseln med och utan Barsebäck 2 I rapporten redovisas scenarier över eltillförseln för perioden fram till 2010. Beräkningarna baseras på olika antaganden när det gäller stängningen av Barsebäcks andra reaktor. I det ena fallet antas att Barsebäcks andra reaktor stängs innan år 2005 och i det andra fallet finns reaktorn kvar under hela perioden. Detta för att kunna jämföra utvecklingen av eltillförseln och utsläppen av koldioxid. Scenarierna fram till 2010 över tillförseln av elenergi i Sverige under normala år visar att om Barsebäck 2 stängs blir importbehovet något större än om reaktorn drivs vidare. Utbyggnaden av ny produktionskapacitet påverkas av det antagna stödet till el från förnybara energikällor. I fallet då reaktorn stängs blir, till följd av något högre elpris, utbyggnaden något större än om Barsebäck 2 drivs vidare. Produktionsbortfallet från Barsebäck beräknas täckas med import och en ökad elproduktion från förnybara energikällor. Detta leder till att skillnaden i utsläppen av koldioxid i Sverige inte blir stor mellan de alternativa scenarierna för Barsebäck 2. Eltillförselns utseende varierar från år till år. En av de största variationerna står vattenkraften för. Vattenkraftens produktionsförmåga under ett år påverkar elpriserna och handelsflödena på marknaden. I denna rapport har även effekterna av ett torrår beräknats. Även torrårsscenarierna har två alternativ angående den andra reaktorn i Barsebäck beräknats. I dagsläget är södra Sverige beroende av överföringsförbindelserna till utlandet vid toppar i förbrukningen. Översiktliga beräkningar för en höglastsituation visar att det i dag finns små marginaler i elsystemet för att klara effektbalansen i södra Sverige. Beräkningarna visar också att vid en stängning av Barsebäck 2 måste alla delar i elsystemet fungera för att det inte ska uppstå en effektbristsituation i södra Sverige. I elsystemet inräknas produktionskapacitet och överföringsförbindelser både inom landet och till utlandet.
|
Dela | ||||||||
|
|
Elmarknadsrapport 2003:1 Energimyndigheten har regeringens uppdrag att genomföra problemorienterade uppföljningar av elmarknaden. Denna rapport uppmärksammar ekonomiska säkerhetskrav för aktörer på Nord Pool. Under vintern 2002/2003 steg spotpriset på Nord Pool, elbörsen, till historiskt höga nivåer. Kraftigt stigande elpris kan leda till ekonomiska problem för aktörer verksamma på Nord Pool. De belopp som aktörerna måste ställa i säkerhet för sin handel ökar väsentligt. Energimyndigheten finner dock i rapporten att säkerhetskraven i huvudsak är ändamålsenliga, men att det finns möjliga åtgärder att vidta som minska beloppen som krävs i säkerhet. Den huvudsakliga förändringen av säkerhetskraven som Energimyndigheten identifierat är minskad avräkningstid för el inköpt på spotmarknaden.
|
Dela | ||||||||
|
Visar 26 - 50 av 373
|
||||||||||
