|
Namn
Artikelnummer
Utgivningsår
Artiklar/sida:
Visar 251 - 275 av 373
|
||||||||||
|
Exkl. moms
|
||||||||||
|
|
Små och medelstora aktörers syn på NordPool som marknadsplats Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.
|
Dela | ||||||||
|
|
Små och medelstora företags syn på energi- och miljöfrågor Den här undersökningen är för Energimyndigheten ett nytt sätt att undersöka hur små- och medelstora företag resonerar i frågor som rör energi, miljö, transporter och kommunikation. Undersökningen är gjord för att underlätta informationsspridning i olika frågor, både för myndigheten själv men även för andra aktörer, genom att öka kännedomen om vilka faktorer som påverkar kommunikationen med allmänheten. Resultaten visar att man skulle kunna dela in företagen i olika karaktärer. Studien resulterar i fem signifikanta karaktärer; De oupplysta, Pratarna, Energikostnadskunniga, Ambassadörerna och Vi tar det som det kommer. Dessa karaktärer kräver olika sätt att kommunicera och studien kan vara till hjälp för på vilket sätt och genom vilka kanaler man kan kommunicera med respektive karaktär.
|
Dela | ||||||||
|
|
Småskalig förbränning av fasta biobränslen I rapporten görs bedömningen att kommuner har tillräckliga befogenheter i lagstiftningen att inskrida i de fall småskaliga förbränningsanläggningar skapar olägenheter i den närmaste omgivningen i form av höga utsläpp av luftföreningar, genom den praxis som utvecklats genom ett antal domslut från Miljööverdomstolen. Energimyndigheter konstaterar att kommunerna har ett stort ansvar för luftkvaliteten och för att arbeta mot miljökvalitetsmålet Frisk luft. Problem med utsläpp från småskalig förbränning försvinner inte utan ytterligare ansträngningar och därför föreslår Energimyndigheten insatser som kan stötta kommunerna i detta arbete, dels samlad information om lagstiftning och praxis och dels fortsatt utredning om hur utökad kartläggning av luftkvaliteten kan genomföras. Några ytterligare bedömningar om insatser som bidrar till minskade utsläpp görs också i rapporten.
|
Dela | ||||||||
|
|
Solar Power and Solar Fuels Synthesis Report Technology, market and research activities 2006–2011
|
Dela | ||||||||
|
|
STIL2 in India The purpose of the STIL2 project is to present the energy use in a specific building category on national level. This is made possible through energy audits performed in a number of buildings, selected through a statistical sample which allows the results from the audits to be scaled up to national level. This report describes the implementation of this methodology in India. The project was conducted within the framework of the bilateral agreements on energy issues between India and Sweden.
|
Dela | ||||||||
|
|
Stormen Gudrun Stormen Gudrun fick oväntat stora konsekvenser för de södra delarna av Sverige. Omkring 30 000km elledning skadades. Av dessa kräver ca nio procent komplett ombyggnation. Närmare 1 000 km tillfälligt utlagd kabel ligger fortfarande på marken. Att åtgärda detta provisorium kommer att ta minst hela detta år. Det nedgrävda nätet klarade sig utan skador. I övrigt är det ännu svårt att säga vilken luftledningsteknik som är att föredra. Såväl nya som gamla stoplar har knäckts. Ledningsgatorna för lokalanäten är som regel inte trädsäkra. Bredare ledningsgator skulle dock innebära ett ingrepp i landskapbilden. Uppskattningsvis 730 000 elkunder drabbades som värst. Hälften fick tillbaka strömmen inom ett dygn. De sista permanentboende fick vänta närmare 40 dygn innan strömmen var åter. Totalt kan antalet avbrottsdygn beräknas till 2,3 miljoner. Nätbolagens totala kostnader kan uppskattas till 2,5 miljarder kronor (inkl avbrottsersättningar).
|
Dela | ||||||||
|
|
Stormen Gudrun och uppvärmningen Rapporten grundar sig på intervjuer med något över hundra personer i 17 stormdrabbade kommuner. ;Stormen Gudrun 8-9 januari 2005 skapade det mest omfattande långvariga elavbrottet hittills i Sverige. Avbrottstiden i intervjukommunernas centralorter blev med något undantag kort - max ett dygn. Mindre orter och landsbygden drabbades hårdare men de flesta hade kraftförsörjning inom en vecka. På landsbygden fanns dock exempel på avbrottstid över 5 veckor. Fjärrvärmen i centralorter klarade sig bra men närvärmesystem i mindre orter fick mer problem. Landsbygden drabbades hårt men många boende, uppskattningsvis två tredjedelar, har alternativ eloberoende uppvärmningsmöjlighet. Tillräcklig mängd reservkraft kunde fås fram men det tog tid. En del privata hushåll på landsbygden hade egna små reservkraftverk. Vädret var ovanligt varmt för årstiden. Kallare väder hade kunnat leda till mycket svår påfrestning för samhället.; I rapporten visas att stormar av orkanstyrka inte är ovanliga i Sverige. ;I rapporten föreslås ett 20-tal tekniska, ekonomiska och administrativa åtgärder för att öka säkerheten i bebyggelsens uppvärmning.
|
Dela | ||||||||
|
|
Strategier för att minska koldioxidutsläppen Utvecklingen av koldioxidutsläppen i världen är en mycket aktuell fråga idag. I Kyotoprotokollet från 1997 åtog sig de flesta Annex 1-länder att minska eller begränsa utsläppen till år 2010. Möjligheterna att begränsa utsläppen skiljer sig dock åt mellan de olika länderna beroende på en rad faktorer. Även viljan att genomföra åtgärder och val av åtgärder varierar kraftigt. Rapporten innehåller en redovisning av koldioxidutsläppens utveckling i Annex 1-länderna mellan åren 1990 och 1995. För att belysa skillnaderna mellan ländernas olika utgångslägen beskrivs ländernas energisystem. Vidare diskuteras möjliga åtgärder inom olika sektorer. Rapporten beskriver till sist de åtgärder några länder valt för att minska utsläppen.
|
Dela | ||||||||
|
|
Strategisk bioenergiforskning En kunskapssammanställning och syntes av forskningsprojekt finansierade av Energimyndighetens bränsleprogram 2007-2011
|
Dela | ||||||||
|
|
Styrel: Prioritering av elanvändare vid elbrist I enlighet med regleringsbrev genomfördes inom ramen för Styrel (styrning av el till prioriterade användare vid elbrist), bl a kommunala och regionala försök under 2008-2009. Det primära syftet med försöken var att praktiskt prova planeringsprocessen på lokal och regional nivå och att vid behov föreslå förändringar i det tidigare lämnade förslaget samt att peka på behov av åtgärder på central nivå inför ett nationellt införande av systemet. Försöken bidrog även till att skapa ytterligare kunskap om länsstyrelsens och övriga aktörers roll i planeringsprocessen samt problem som kan uppstå. Vidare skulle man i länsförsöken finna lösningar på tidigare identifierade problem såsom definition av samhällsviktig verksamhet, kriterier för vilka elanvändare som ska ges prioritet samt sekretess och säkerhetsskydd. I denna rapport redovisas överväganden och slutsatser från detta arbete. Mer information om Styrel och en del underbilagor till slutrapporterna från länen finns på www.energimyndigheten.se/styrel.
|
Dela | ||||||||
|
|
Styrmedel för att främja användning och produktion av biodrivmedel Detta är ett internt initerat projekt med syfte att öka kunskap om styrmedel för biodrivmedel och hur de kan påverka användning och produktion av biodrivmedel. En översiktlig analys av flera styrmedel utförs varefter tre styrmedel väljs ut för vidare analys. Resultat är att kvotplikt är ett lämpligare styrmedel än dagens skattebefrielse då måluppfyllelsen är bättre och kostnaderna lyfts från statsfinanserna. Inkluderande av transportsektorn i EU:s handelssystem är ett lämpligt styrmedel om ett tak ska sättas på koldioxid men för att uppfylla ett visst mål om andel biodrivmedel i transportsektorn ger det troligen inte tillräckligt incitament. Vad gäller stöd för teknikutveckling visas möjligheter för finansiering av pilot och demonstrationsanläggningar och incitament att öka företags vilja att investera i denna typ av anläggningar.
|
Dela | ||||||||
|
|
Styrmedel för havsbaserad vindkraft Föreliggande rapport har gjorts på uppdrag av Energimyndigheten. Rapporten är framtagen av Patrik Söderholm, Luleå tekniska universitet. Den innehåller en genomgång och analys av möjliga alternativa styrmedel för främjande av elproduktion från havsbaserad vindkraft. I Patrik Söderholms uppdrag ingick inte att analysera om särskilt styrmedel behövs eller ej.
|
Dela | ||||||||
|
|
Styrmedel för industriell spillvärme Detta är en internt initierad förstudie inom Energimyndigheten i syfte att utgöra beslutsunderlag hur myndigheten ska arbeta vidare med frågan om utnyttjande av industriell spillvärme. En studie utförd av ÅF-Process utgör underlag till förstudien: ER2008:16 Analys av metoder för att öka incitament för spillvärmesamarbeten. I förstudien ingår bland annat styrmedelsanalys, översikt över gjorda potentialbedömningar av industriell spillvärme, hinder och möjligheter för spillvärmesamarbeten samt analys av lämpligheten i att sätta en enhetlig definition på industriell spillvärme. Förstudien föreslår fortsatt utredning om en ”funktion för spillvärmesamarbeten” som ska arbeta med att uppmuntra utnyttjande av industriell spillvärme samt fortsatt arbete med att öka kunskap om potentialer. Då konkurrensen i fjärrvärmenäten mellan industriell spillvärme, biokraftvärme och avfallsförbränning bedöms ha ökat, föreslås också en fortsatt studie om hur värmeunderlaget i fjärrvärmenät kan utnyttjas på mest resurseffektiva sätt, också med avseende på förväntade förändringar som påverkar fjärrvärmenäten, exempelvis energieffektivisering i bostadsbeståndet och nya spillvärmekällor.
|
Dela | ||||||||
|
|
Styrmedel för minskad miljöpåverkan En rapport om energi och miljömål
|
Dela | ||||||||
|
|
Styrmedel inom klimatpolitiken Med hjälp av modellverktyget MARKAL har olika ekonomiska styrmedel såsom handel med utsläppsrätter, handel med elcertifikat och koldioxidskatter analyserats. Analysen är gjord av Profu AB i Göteborg. Beräkningarna visar bl.a. att det finns ett stort värde i att genomföra reduktionsåtaganden internationellt istället för nationellt. Orsaken är att marginalkostnaden för reduktionsåtgärderna är olika stora i olika länder. Beräkningarna ger också en indikation av vid vilka prisnivåer Norden som helhet blir nettosäljare respektive köpare av utsläppsrätter. I rapporten görs en genomgång av effekter av att kombinera en utsläppsrättshandel med elcertifikat. Bl.a. visar beräkningarna att om priset på en utsläppsrätt stiger så sjunker certifikatpriset samt att vissa elproduktionstekniker är kostnadseffektiva både inom certifikatsystemet och systemet för en utsläppsrättshandel.
|
Dela | ||||||||
|
|
Styrmedlens interaktion En analys av hur sex ekonomiska styrmedel bidrar till klimatmålet och till försörjningstrygghet
|
Dela | ||||||||
|
|
Styrning av el till prioriterade användare vid bristsituationer En tillförlitlig elförsörjning har avgörande betydelse för dagens samhälle. Elstörningar av allvarlig karaktär inträffar sällan, men kan idag få mer betydande konsekvenser än vad de hade fått för tio eller tjugo år sedan. Samhället måste ha en genomtänkt beredskap för att minska konsekvenserna av dessa störningar. Vid omfattande och långa avbrott är det, för att säkra de viktigaste samhällsfunktionerna, viktigt att prioriteringar inte hindras av lagar och förordningar samt att nödvändig teknik finns utvecklad och installerad. Förstudierapporten belyser dagens teknikska, organisatoriska och juridiska problem samt pekar på möjligheter för framtida stryning av el till prioriterade användare vid bristsituationer.
|
Dela | ||||||||
|
|
Stöd till förnybar el i andra länder I rapporten beskrivs utformningen av stöd till el från förnybara källor i ett urval länder. Tyngdpunkten ligger på EU:s medlemsländer och de länder som ingår i den nordiska elmarknaden. Beskrivningarna har koncentrerats på de system som innehåller så kallade gröna certifikat. Sådana system tillämpas eller diskuteras förutom inom EU även i Australien, Kina, Indien och USA. Beskrivningarna av system med certifikat omfattar samtliga aktuella EU-länder samt Australien och Texas. Utöver kvotsystemen inom EU:s medlemsländer beskrivs även stöd genom fastpris i Tyskland och Spanien samt traditionella stöd genom subventioner eller skatterabatter i de nordiska länderna. Före avregleringen har många länder tillämpat åtgärder för att stödja el från förnybara källor och småskalig produktion genom plikt att köpa upp el eller prioriterat tillträde till näten. Den pågående avregleringen av elmarknaderna inom EU ska öka konkurrensen bland elproducenter och ge konsumenter lägre priser. El från förnybara energikällor kan i regel inte konkurrera med konventionell el utan särskilda åtgärder. Samtidigt finns behovet att främja denna form av elproduktion både för att främja en hållbar utveckling och för att uppnå åtaganden enligt Kyotoprotokollet. Utvecklingen har ökat behovet av att finna nya stödsystem som inte snedvrider elmarknaden. Utgångspunkten för systemen med gröna certifikat är att också marknaden för el från förnybara källor ska styras av marknadsbaserad prisbildning. Det pågår ett intensivt arbete med att ufroma olika stödsystem. Rapporten speglar förhållanden under sommaren 2001. Förändringar och erfarenheter kan ske snabbt. I flertalet fall ges därför referenser där ytterligare information kan sökas.
|
Dela | ||||||||
|
|
Systemet för hållbarhetskriterier i Sverige En utvärdering av regelverkets praktiska tillämpning
|
Dela | ||||||||
|
|
Systemstudie av möjligheter att etablera en infrastruktur för CCS i Östersjöregionen Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.
|
Dela | ||||||||
|
|
Sårbarhet hos fjärrvärmeförsörjning med tonvikt på känslighet för elavbrott Storstockholm har flera olika fjärrvärmesystem, delvis hopkopplade. Fjärrvärmeavbrott kan innebära en mycket svår påfrestning på samhället. Största sårbarheten i fjärrvärmeförsörjningen ligger i känslighet för långvariga elavbrott. Kraftvärmeverk kan producera både elkraft och fjärrvärme men är oftast beroende av att kunderna kan ta emot värme för att elproduktionen skall vara möjlig. För detta måste de ha el till sina cirkulationspumpar. Det är svårt att planera samsektionering av elsystem och fjärrvärmesystem så att ett kraftvärmeverk kan producera el för att i första hand de egna värmekunderna skall få elkraft. För hög säkerhet i systemen krävs andra metoder. Ett kraftvärmeverk kan dock köras några timmar med fjärrvärmevattnet som energilagringsbuffert för värme. Rapporten beskriver el- och fjärrvärmesystemen i Storstockholm. Dessutom beskrivs ett scenario med långvarigt elavbrott som visar komplikationer som kan uppstå i några hypotetiska kommuner med samkörande fjärrvärmeföretag. ;Rapporten avslutas med 18 förslag på åtgärder som verkar för höjd värmesäkerhet och höjd värmeberedskap för tätorter med fjärrvärme.
|
Dela | ||||||||
|
|
Särredovisning av elcertifikatskostnaden på elkundens faktura Regeringen har gett i uppdrag åt Energimyndigheten att utreda förutsättningarna för ett krav på särredovisning av elcertifikatskostnaden på elkundens fakturor och om det är en lämplig åtgärd för att öka elkundens medvetenhet om elcertifikatsystemet och om deras eget bidrag till detta system. Denna rapport innehåller Energimyndighetens redovisning av uppdraget.
|
Dela | ||||||||
|
|
Teknologiska innovationssystem inom energiområdet Rapportens syfte är att illustrera hur ett praktiskt inriktat ramverk, teknologiska innovationssystem (TIS), kan användas av analytiker och beslutsfattare vid departement och myndigheter för att analysera strategiskt viktiga teknikområden samt identifiera systemsvagheter som motiverar särskilda politiska åtaganden. I rapporten analyseras fem teknikområden: havsbaserad vindkraft, marin energi, solceller, elektrifierade tunga fordon och bioraffinaderier. För varje område identifieras systemsvagheter som hindrar dess vidare utveckling, vilka som kan åtgärdas av systemets aktörer och vilka som motiverar särskilda politiska åtaganden. Rapporten utgör ett underlag för att åstadkomma ökad innovation, teknikspridning och industrialisering inom ovan nämnda teknikområden. Vidare presenteras lärdomar från genomförda studier kring vad en aktiv teknikpolitik innebär samt en metod för projektbedömningar från ett systemperspektiv.
|
Dela | ||||||||
|
|
Teknologiska innovationssystem inom energiområdet: En sammanfattning Sammanfattning av rapporten ” Teknologiska innovationssystem inom energiområdet: En praktisk vägledning till identifiering av systemsvagheter som motiverar särskilda politiska åtaganden”
|
Dela | ||||||||
|
|
Ten Years of Energy Labelling of Domestic Appliances 1995-2005 This report contains ten years’ of collated experience from the work with compulsory energy labelling 1995–2005. The Swedish Energy Agency takes over from the Swedish Consumer Agency and assumes the responsibility for supervision and tests from 2006.
|
Dela | ||||||||
|
Visar 251 - 275 av 373
|
||||||||||
