Elnätföretagens kostnadseffektivitet och produktivitetsutveckling

Energimyndigheten publicerar i rapporten Elnätsföretagens kostnadseffektivitet (ER 10:2004) resultatet av en studie över de lokala elnätsföretagens effektivitet enligt den modell som har presenterats i Energimyndighetens rapport Ekonomisk nätbesiktning, ER 7:2002. Jämförelsen bygger på i första hand de uppgifter företagen lämnat i årsrapporterna för år 2002. Företagens förbrukning av resurser sätts i relation till deras produktion av tjänster och denna produktivitet jämförs sedan företagen mellan. Denna ansats har fått olika benämning: måttstockskonkurrens, jämförelsekonkurrens eller benchmarking och syftet är att kartlägga vilka effektiviseringspotentialer som finns. Beräkningarna visar nätföretagens relativa produktivitet för de variabler som används. Kartläggningen kan användas i företagens rationaliseringsarbete.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Elnätsbranschens ekonomiska nyckeltal 2000-2004

I rapporten presenteras ett urval av ekonomiska nyckeltal som beskriver elnätsföretagens ekonomiska utveckling under perioden 2000 till 2004. Energimarknadsinspektionen har för avsikt att rapporten ska utgöra en indikator på elnätsföretagens ekonomiska ställning och utveckling. Ett instrument för jämförelse av den ekonomiska ställningen och utvecklingen för enskilda elnätsföretag och för branschen. Syftet med nyckeltalsrapporten är att ge en översiktlig information om elnätsbranschens ekonomiska utveckling. Nyckeltalen beskriver elnätsbranschens avkastning-, resultat-, och kapitalstruktur.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Elnätsföretagens kostnadseffektivitet år 2004

Eldistributionen i Sverige sköts mer kostnadseffektivt nu än för ett par år sedan. Men det finns fortfarande potential att minska kostnaderna. I genomsnitt kan ett elnätsföretag genom rationaliseringar minska kostnaderna med 20 procent. Syftet med kartläggningen är att ge nätföretagen kunskap om vilka effektiviseringspotentialer som finns och vilka företag som utgör förebilder genom att de är mer kostnadseffektiva. Denna kunskap kan företagen använda i arbetet med att rationalisera verksamheten. Kostnadseffektiviteten har jämförts genom att alla elnätsföretag jämförs mot varandra. Jämförelsen bygger på produktions- och kostnadsuppgifter för år 2004.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

En leveranssäker elöverföring

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

En svensk-norsk elcertifikatsmarknad

Årsrapport för 2012

Detta är den första gemensamma årsrapporten för Energimyndigheten och Norges vassdrags- og energidirektorat (NVE) om den norsk-svenska elcertifikatsmarknaden. Rapporten ger en övergripande bild av de viktigaste händelserna och nyckeltalen för elcertifikatsmarknaden under 2012. Utöver information om måluppfyllnad för det gemensamma målet innehåller den bland annat en översikt för godkänd produktion i det svenska elcertifikatsystemet fram till slutet av 2011 och godkända anläggningar i den norska övergångsordningen.

Energianvändning för inrikes sjöfart år 2006

Statistiken för inrikes sjöfart samlas sedan många år tillbaka in månadsvis och bygger på leveransdata från oljebolagen. Denna statistik har vissa svagheter och därför har det nu genomförts en undersökning av energianvändningen för inrikes sjöfart. Undersökningen har genomförts av WSP Analys & Strategi på uppdrag av Energimyndigheten. Användningen är uppdelad på de tre bränslena diesel MK 1, eldningsolja 1 MK 3 och eldningsolja 2-6. Undersökningen är intermittent och tanken är att den ska genomföras nästa gång inom fem år. Syftet med undersökningen har varit att ge Energimyndigheten, Näringsdepartementet och andra intressenter en förbättrad kunskap kring hur sjöfartens energianvändning ser ut.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Energianvändning i handelslokaler

Energimyndighetens projekt STIL2 undersöker energianvändningen i olika typer av lokaler, med speciellt fokus på elanvändningen. År 2009 genomfördes energiinventeringar i handelslokaler, som livsmedelshandel, övrig handel och gallerior. Rapporten redovisar resultatet av inventeringarna samt potentialer för att minska handelslokalernas elanvändning. Inom STIL2 inventerades år 2005 kontor, år 2006 skolor och förskolor, år 2007 vårdlokaler och år 2008 idrottsanläggningar. Resultaten från dessa inventeringar finns också i rapportformat på denna webbplats.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Energianvändning i hotell, restauranger och samlingslokaler

Energimyndighetens projekt STIL2 undersöker energianvändningen i olika typer av lokaler, med speciellt fokus på elanvändningen. År 2010 genomfördes energiinventeringar i hotell, restauranger och samlingslokaler. Rapporten redovisar resultatet av inventeringarna samt potentialer för att minska elanvändningen. Inom STIL2 inventerades år 2005 kontor, år 2006 skolor och förskolor, år 2007 vårdlokaler, år 2008 idrottsanläggningar och år 2009 handelslokaler. Resultaten från dessa inventeringar finns också i rapportformat på denna webbplats.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Energianvändning i idrottsanläggningar

Energimyndighetens projekt STIL2 undersöker energianvändningen i olika typer av lokaler, med speciellt fokus på elanvändningen. År 2008 genomfördes energibesiktningar i idrottsanläggningar, som badhus, simhallar, idrottshallar och kombianläggningar. Rapporten redovisar resultatet av besiktningarna samt potentialer för minska idrottsanläggningarnas elanvändning. STIL2 besiktade år 2005 kontor, år 2006 skolor och förskolor och år 2007 vårdlokaler. Resultaten från dessa besiktningar finns också i rapportformat på denna webbplats.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Energianvändning i vårdlokaler

Energimyndigheten genomförde år 2007 energibesiktningar i 159 slumpvis utvalda vårdlokaler i Sverige, som sjukhus, äldreboenden och vårdcentraler. Besiktningarnas huvudsyfte var att se elanvändningens fördelning på olika ändamål, t.ex. belysning, fläktar och medicinsk utrustning. Rapporten redovisar resultatet av besiktningarna. Liknande energibesiktningar har gjorts i kontorslokaler (år 2005) och skolor och förskolor (2006). Samtliga besiktningsresultat finns publicerade i rapportform på denna webbplats.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Energianvändning inom jordbruket 2013

Energy use in the agricultural sector 2013

En undersökning av energianvändningen inom jordbruket har under våren 2014 genomförts på uppdrag av Energimyndigheten. Undersökningen avser de förhållanden som gällde under 2013. Uppgifter har insamlats från ett slumpmässigt urval av ca 10 000 företag. Urvalet drogs från lantbruksregistret 2013 och avsåg företag med mer än 2,0 hektar åkermark eller s.k. stora djurbesättningar. Resultaten från undersökningen används bland annat som underlag vid beräkning av energibalanser och som indikatorer rörande jordbruk och miljö. Motsvarande undersökningar genomfördes senast avseende 2007, 2002 och 1994.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Energianvändning och innemiljö i skolor och förskolor - Förbättrad statistik i lokaler STIL2

Ett samarbete mellan Boverket och Energimyndigheten

Energimyndigheten och Boverket genomförde år 2006 energibesiktningar och undersökningar av innemiljön i skolor och förskolor i Sverige. Rapporten består av fyra delar, en sammanfattande rapport som redovisar projektet som helhet och tre delrapporter. De tre delrapporterna redovisar mer ingående genomförande och resultat av energiinventeringar, innemiljöinventeringar respektive innemiljöenkäter. I rapportens sammanfattande del ingår även ett avsnitt med sambandsanalyser mellan olika energi- och innemiljöfaktorer.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Energianvändningen inom byggsektorn år 2004

I undersökningen redovisas energianvändningen inom byggsektorn. Någon liknande undersökning har inte genomförts sedan år 1986. Undersökningen har genomförts på länsnivå med en urvalsstorlek på 5 700 arbetsställen. Resultaten från undersökningen utgör ett viktigt underlag för att beräkna energianvändningen inom övrig sektor i de årliga energibalanserna. Reslutaten används också för att analysera och följa upp hur energianvändningen inom byggsektorn förändras. Undersökningen har genomförts under år 2005 (avseende företagens energianvänding under år 2004).

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Energianvändningen inom fiskerisektorn år 2005

I undersökningen redovisas energianvändningen inom fiskesektorn. Någon liknande undersökning har inte genomförts tidigare. Undersökningen har haft en urvalsstorlek på 1 385 fiskare och omfattar fiske i såväl salt- som sötvatten. Resultaten från undersökningen utgör ett viktigt underlag för att beräkna energianvändningen inom övrig sektor i de årliga energibalanserna. Resultaten används också för att analysera och följa upp hur energianvändningen inom fiskesektorn förändras. Undersökningen har genomförts under år 2006 (avseende företagens energianvändning under år 2005).

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Energianvändningen inom skogsbruket år 2005

Energianvändningen inom skogsbruket har fram till och med år 2004 skrivits fram med hjälp av uppgifter om förädlingsvärde inom skogssektorn. Basåret för dessa framskrivningar har varit år 1985, vilket är det senaste året en undersökning för skogsbrukets energianvändning genomfördes. I den här rapporten beskrivs den nya modellen, vilken beräknar skogsbrukets energianvändning med hjälp av bränsleåtgångstal för olika arbetsmoment och uppgifter om totalt avverkade volymer eller totala åtgärdade arealer. Resultaten från undersökningen utgör ett viktigt underlag för att beräkna energianvändningen inom övrig sektor i de årliga energibalanserna. Resultaten används också för att analysera och följa upp hur energianvändningen inom skogsbruket förändras.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Energifrågor i fysisk planering

Rapporten kan vara till nytta bl a för olika kommunala förvaltningar, energibolag och fastighetsägare. Framställningen riktar sig särskilt till fysiska planerare med begränsade energikunskaper. Avsikten är att ge insikter som underlättar genomförandet av verkningsfulla förändringar av energitillförsel och energianvändning mot ökad uthållighet samt att få till stånd lokala processer som leder till planering och genomförande av framtidens energi- och miljöarbete i kommunerna.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Energiförsörjningen i Sverige, 2002-02-25

År 2001 slog vattenkraften nytt rekord. Enligt den preliminära statistiken blir vattenkraftens elproduktion närmare 78,5 TWh. Det tidigare rekordet var 77,9 TWh år 2000. Kärnkraften producerade 69,2 TWh el då det höga elpriset gjort kärnkraften lönsam under 2001. Den sammanlagda elproduktionen ökar enligt preliminär statistik till närmare 158 TWh för 2001 och Sverige nettoexporterade 7,3 TWh. Den totala energianvändningen, inklusive omvandlings- och distributionsförluster samt bunkring för utrikes sjöfart, uppgick år 2000 till 587 TWh. Enligt hittills tillgänglig statistik bedöms energianvändningen öka till 623 TWh för helåret 2001. Temperaturuppgifterna visar att 2000 och 2001 var 20 respektive 7 procent varmare än normalt, vilket främst påverkar behovet av uppvärmning i bostäder och lokaler. Det framgår av prognosen över energiförsörjningen i Sverige för åren 2001, 2002 och 2003. I samband med prognosen redovisas också energianvändningen 2000 som den ser ut enligt senast tillgängliga statistik. Energiförsörjningen i Sverige utkommer två gånger per år och görs på uppdrag av Finansdepartementet och Konjunkturinstitutet.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Energiförsörjningen i Sverige, 2002-11-25

År 2002 väntas vattenkraften enligt den preliminära statistiken bli drygt 65 TWh. Kärnkraften väntas producera drygt 65 TWh vilket är relativt lågt beroende på att Oskarshamns reaktor 1 har varit stängd under större delen av året p.g.a. moderniseringsarbete. Den sammanlagda elproduktionen minskar enligt preliminär statistik till knappt 142 TWh för 2002 och Sverige väntas nettoimportera närmare 7 TWh. Den totala energianvändningen, inklusive omvandlings- och distributionsförluster samt bunkring för utrikes sjöfart, uppgick år 2001 till 619 TWh. Enligt hittills tillgänglig statistik bedöms energianvändningen minska till 605 TWh för helåret 2002. Temperaturuppgifterna visar att 2001 var 7 procent varmare än normalt medan 2002 väntas bli 14 procent varmare, vilket främst påverkar behovet av uppvärmning i bostäder och lokaler. Det framgår av prognosen över energianvändningen i Sverige för åren 2002, 2003 och 2004. I samband med prognosen redovisas också energianvändningen 2001 som den ser ut enligt senast tillgänglig statistik.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Energiförsörjningen i Sverige, 2004-03-15

Rapporten visar de svenska energiförsörjningen för läget år 2002 enligt senaste tillgängliga statistik samt en prognos för åren 2003, 2004 och 2005. Arbetet bygger på en bearbetning av preliminär statistik från SCB för år 2002 samt de tre första kvartalen för år 2003. Den totala omvandlings- och distributionsförluster samt bunkring för utrikes sjöfart, uppgick år 2002 till 613 TWh, för år 2003 bedöms energianvändningen öka till 627 TWh. Till år 2004 och 2005 beräknas den totala tillförseln öka till 640 respektive 648 TWh, åren antas vara normaltempererade. Fjärrvärmetillförseln uppgick till 54,6 TWh under år 2002, för år 2003 till 59 TWh samt för åren 2004 och 2005 61,8 respektive 63,3 TWh. Elproduktionen uppgick till 143,4 TWh år 2002 för att minska med cirka 10 TWh till 132,5 TWh för år 2003. Förväntad elproduktion beräknas bli 144,0 respektive 146,2 TWh för år 2004 och 2005. Under år 2002 ligger utsläppen av koldioxid 1,3 miljoner ton under nivån på 53 miljoner ton för år 1990. Till år 2005 beräknas koldioxidutsläppen öka till 54,1 miljoner ton vilket motsvarar en ökning med 4,6 procent. Ökningen mellan år 2002 och 2005 härrör främst från fjärrvärmesektorn samt industrisektorn. Transportsektorn ökar sina koldioxidutsläpp måttligt och bostadssektorn minskar sina utsläpp.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Energiförsörjningen i Sverige, 2004-08-15

Rapporten visar de svenska energiförsörjningen för läget år 2003 enligt senaste tillgängliga statistik samt en prognos för åren 2004, 2005 och 2006. Arbetet bygger på en bearbetning av preliminär statistik från SCB för år 2003. Den totala energitillförseln uppgick år 2003 till 627 TWh inklusive förluster från kärnkraft enligt FN/ECE:s redovisningsmetod. Till år 2004 bedöms energianvändningen öka till 641 TWh Till år 2005 och 2006 beräknas den totala tillförseln öka till 650 respektive 661 TWh. Åren antas vara normaltempererade. Den sammanlagda fjärrvärmetillförseln uppgick till 56,2 TWh under år 2003, för år 2004 till 57,3 TWh samt 58,8 respektive 59,6 TWh för åren 2005 och 2006. Elproduktionen uppgick till 132,3 TWh år 2003 för att öka med cirka 9 TWh till 141,3 TWh för år 2004. Förväntad elproduktion beräknas bli 144,4 respektive 146,5 TWh för år 2005 och 2006. Under år 2003 ligger utsläppen av koldioxid 1,6 miljoner ton över nivån på 53 miljoner ton för år 1990. Till år 2006 ökar koldioxidutsläppen till 54,9 miljoner ton vilket motsvarar en ökning med 0,6 procent. Ökningen mellan år 2003 och 2006 härrör främst från fjärrvärmeproduktion och transportsektorn. Inom industrisektorn sker det en mycket måttlig ökning av utsläppen och inom bostadssektorn minskar utsläppen.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Energiförsörjningen i Sverige, 2005-03-15

Rapporten visar de svenska energiförsörjningen för år 2003 enligt senaste tillgängliga statistik samt en prognos för åren 2004, 2005 och 2006. Arbetet bygger på en bearbetning av preliminär statistik från SCB.;Den totala energitillförseln uppgick år 2003 till 626 TWh Inklusive förluster från kärnkraft enligt FN/ECE:s redovisningsmetod.. Till år 2004 bedöms energianvändningen ökat till 660 TWh Till år 2005 och 2006 beräknas den totala tillförseln bli 656 respektive 661 TWh. Åren antas vara normaltempererade.;Den sammanlagda fjärrvärmetillförseln uppgick till 55,7 TWh under år 2003. För år 2004 beräknas fjärrvärmetillförseln uppgå till 53,1 TWh, samt 55,3 respektive 56,0 TWh för åren 2005 och 2006. Elproduktionen uppgick till 132,4 TWh år 2003 för att sedan öka till 149,3 TWh för år 2004. Förväntad elproduktion beräknas bli 145,0 respektive 144,0 TWh för år 2005 och 2006.;Under år 2003 ligger utsläppen av koldioxid 1,6 miljoner ton över nivån på 53 miljoner ton för år 1990. Till år 2006 ökar koldioxidutsläppen till 54,7 miljoner ton. Ökningen mellan år 2003 och 2006 härrör främst från fjärrvärmeproduktion och transportsektorn. Inom industrisektorn sker det en mycket måttlig ökning av utsläppen och inom bostadssektorn minskar utsläppen.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Energiförsörjningen i Sverige, 2005-08-15

Rapporten visar de svenska energiförsörjningen för år 2004 enligt senaste tillgängliga statistik samt en prognos för åren 2005, 2006 och 2007. Arbetet bygger på en bearbetning av preliminär statistik från SCB. Den totala energitillförseln uppgick år 2004 till 649 TWh Inklusive förluster från kärnkraft enligt FN/ECE:s redovisningsmetod.. Till år 2005 bedöms energianvändningen minska till 637 TWh. Till år 2006 och 2007 beräknas den totala tillförseln bli 656 respektive 661 TWh. Åren 2006 och 2007 antas vara normaltempererade. Den sammanlagda fjärrvärmetillförseln uppgick till 53,6 TWh under år 2004. För år 2005 beräknas fjärrvärmetillförseln uppgå till 55,1 TWh, samt 56,5 respektive 57,2 TWh för åren 2006 och 2007. Elproduktionen uppgick till 148,2 TWh år 2004 för att sedan minska till 145,2 TWh för år 2005. Förväntad elproduktion beräknas bli 144,2 respektive 146,4 TWh för år 2006 och 2007. Under år 2004 ligger utsläppen av koldioxid 0,9 miljoner ton under nivån på 53 miljoner ton för år 1990. Till år 2007 ökar koldioxidutsläppen till 53,6 miljoner ton. Ökningen mellan år 2003 och 2007 härrör främst från fjärrvärmeproduktion och transportsektorn. Inom industrisektorn sker det en mycket måttlig ökning av utsläppen och inom bostadssektorn minskar utsläppen.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Energiförsörjningen i Sverige, 2006-03-15

Ett fel har upptäckts i den tryckta versionen av rapporten. Filen här på webbplatsen är korrekt. Bifogar en fil med rättelseblad till de som redan beställt och fått rapporten levererad. Vid beställning efter den 4 april 2006 skickas rättelsebladet med automatiskt. Rapporten visar de svenska energiförsörjningen för år 2004 enligt senaste tillgängliga statistik samt en prognos för åren 2005, 2006 och 2007. Arbetet bygger på en bearbetning av preliminär statistik från SCB.;Den totala energitillförseln uppgick år 2004 till 649 TWh Inklusive förluster från kärnkraft enligt FN/ECE:s redovisningsmetod.. För år 2005 bedöms energitillförseln minska till 638 TWh Energianvändningen för år 2005 baserar sig på statistik för tre kvartal.. Detta beror framför allt på en minskad kärnkraftsproduktion, vilket minskar omvandlings- och distributionsförlusterna i kärnkraften. Temperaturuppgifterna visar att år 2004 var sex procent varmare än ett normaltempererat år. År 2005 förväntas vara åtta procent varmare än normalt, vilket påverkar behovet av uppvärmning i bostäder och lokaler. Åren 2006 och 2007 antas vara normaltempererade. Den inhemska energianvändningen, som omfattar användningen inom industri, transporter och bostads- och servicesektorn, uppgick år 2004 till 406 TWh. Motsvarande siffra för år 2005 är 404 TWh. Till år 2006 respektive år 2007 förväntas den inhemska energianvändningen bli 412 respektive 416 TWh. Om den inhemska energianvändningen i denna prognos relateras till motsvarande siffra i föregående prognos (2005-08-15) revideras energianvändningen i industrisektorn samt bostads- och servicesektorn ned i denna prognos. Transportsektorn uppvisar emellertid en högre energianvändning än i föregående prognos. En analys av detta är att transportsektorns energianvändning inte påverkas av ett högt oljepris i samma utsträckning som industrisektorn samt bostads- och servicesektorn. Transportsektorns energianvändning ökar snarare beroende på den höga ekonomiska tillväxten. Den sammanlagda fjärrvärmetillförseln uppgick till 53,3 TWh under år 2004. För år 2005 beräknas fjärrvärmetillförseln uppgå till 54,3 TWh, samt 56,1 respektive 57,3 TWh för åren 2006 och 2007. Under år 2004 ligger utsläppen av koldioxid 0,9 miljoner ton under nivån på 53 miljoner ton för år 1990 Enligt Energimyndighetens beräkningar.. Till år 2007 ökar koldioxidutsläppen till 52,7 miljoner ton. Ökningen mellan år 2004 och 2007 härrör främst från transportsektorn. Inom industrisektorn förväntas utsläppen av koldioxid vara oförändrade och inom bostadssektorn minskar utsläppen.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Energiförsörjningen i Sverige, 2006-08-15

Rapporten kommer inom kort att finnas även att beställa i tryckt form. Denna rapport är en beskrivning av det svenska energisystemet år 2005 samt en bedömning av dess utveckling under perioden 2006–2008. Bedömningen bygger på preliminära ekonomiska förutsättningar som tagits fram av Konjunkturinstitutet i juni 2006. Övriga förutsättningar såsom exempelvis elpris, bränslepriser, tillrinning i vattenmagasin m.m. baseras på tillgänglig information fram till juni månad då prognosarbetet startade.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Energiförsörjningen i Sverige, 2007-03-15

Denna rapport är en beskrivning av det svenska energisystemet år 2005 samt en bedömning av dess utveckling under perioden 2006–2008. Bedömningen bygger på preliminära ekonomiska förutsättningar som tagits fram av Konjunkturinstitutet i juni 2006. Övriga förutsättningar såsom exempelvis elpris, bränslepriser, tillrinning i vattenmagasin m.m. baseras på tillgänglig information fram till juni månad då prognosarbetet startade.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.