Energiförsörjningen i Sverige, 2007-08-15

Denna rapport är en beskrivning av det svenska energisystemet år 2006 samt en bedömning av dess utveckling under perioden 2007–2009. Den inhemska energianvändningen, som omfattar användningen inom industri, transporter och bostads- och servicesektorn, uppgick år 2006 till 396 TWh. År 2009 bedöms energianvändningen uppgå till 406 TWh. Den sammanlagda fjärrvärmetillförseln uppgick till 55 TWh under år 2006. För år 2009 beräknas fjärrvärmetillförseln uppgå till 59 TWh. Prognosen för insatt bränsle i fjärrvärmeproduktion samt producerad el i fjärrvärmesystemet är osäker för år 2007–2009. ;Nettoelproduktionen i Sverige uppgick till 140,1 TWh år 2006 och bedöms stiga till 148,4 TWh för år 2007 och förväntas fortsätta öka till 151,3 TWh år 2008 och 153,5 TWh år 2009. Rättelse i den tryckta versionen I rapportens sammanfattning under rubriken ”Total energiförsörjning” avsnitt ”elproduktion” står felaktigt:;""År 2006 nettoexporterade Sverige 6 TWh el."" istället för: ""År 2006 nettoimporterade Sverige 6 TWh el.""

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Energiförsörjningen i Sverige, 2008-03-15

Denna rapport är en beskrivning av det svenska energisystemet år 2006 samt en bedömning av dess utveckling under perioden 2007–2009. Den inhemska energianvändningen, som omfattar användningen inom industri, transporter och bostads- och servicesektorn, uppgick år 2006 till 396 TWh. År 2009 bedöms energianvändningen uppgå till 407 TWh. Nettoproduktionen av el i Sverige uppgick till 140,1 TWh år 2006 och bedöms stiga till 145,0 TWh för år 2007 och förväntas fortsätta öka till 154,5 TWh år 2009. Den sammanlagda fjärrvärmetillförseln uppgick till 55 TWh under år 2006. För år 2009 beräknas fjärrvärmetillförseln uppgå till 57 TWh.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Energiförsörjningen i Sverige, 2008-08-15

Denna rapport är en beskrivning av det svenska energisystemet år 2007 samt en bedömning av dess utveckling under perioden 2008–2010;Den inhemska energianvändningen, som omfattar användningen inom industri, transporter och bostads- och servicesektorn, uppgick år 2007 till 396TWh. År 2010 bedöms energianvändningen uppgå till 410 TWh;Nettoproduktionen av el i Sverige uppgick till 144,9 TWh år öka till 156,2 TWh år 2010. Vindkraftsproduktionen blev 1,4 TWh år 2007och produktionen bedöms år 2010 uppgå till 3,4 TWh. År 2007 nettoimporterade Sverige 1,3 TWh el. Under prognosåren förväntas Sverige vara nettoexportör av el. År 2010 prognostiseras en export på nästan 6,9 TWh

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Energiförsörjningen i Sverige, 2009-03-06

Denna rapport är en beskrivning av det svenska energisystemet år 2007 samt en bedömning av dess utveckling under perioden 2008–2010;Den inhemska energianvändningen, som omfattar användningen inom industri, transporter och bostads- och servicesektorn, uppgick år 2007 till 396TWh. År 2010 bedöms energianvändningen uppgå till 397 TWh;Nettoproduktionen av el i Sverige uppgick till 144,9 TWh år 2007 och väntas öka till 155,7 TWh år 2010. Vindkraftsproduktionen blev 1,4 TWh år 2007 och produktionen bedöms år 2010 uppgå till 3,4 TWh. År 2007 nettoimporterade Sverige 1,3 TWh el. Under prognosåren förväntas Sverige vara nettoexportör av el. År 2010 prognostiseras en export på 9,2 TWh

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Energiförsörjningen i Sverige, 2009-07-08

Denna rapport är en beskrivning av det svenska energisystemet år 2008 samt en bedömning av dess utveckling under perioden 2009–2011. Den inhemska energianvändningen, som omfattar användningen inom industri, transporter och bostads- och servicesektorn, uppgick år 2008 till 388 TWh. År 2011 bedöms energianvändningen uppgå till 384 TWh. Nettoelproduktionen i Sverige uppgick till 145,9 TWh år 2008 och befintlig statistik pekar mot en produktion på 141,0 TWh för år 2009. Elproduktionen i landet kommer enligt prognosen att fortsätta öka både 2010 och 2011 till 153,7 TWh för år 2010 och 156,6 TWh för år 2011.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Energiindikatorer 2011

Energimyndigheten redovisar varje år indikatorer för uppföljning av de energipolitiska målen. Årets tema är energieffektivisering. Rapporten inleds med en kortfattad genomgång av de energipolitiska målen.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Energiindikatorer 2012

Energimyndigheten redovisar varje år indikatorer för uppföljning av de energipolitiska målen. Årets tema är bioenergi. Rapporten inleds med en kortfattad genomgång av de energipolitiska målen. OBS. I den tryckta versionen av rapporten finns ett fel på s 65. Där står att Vattenfall stod för 42 procent av elproduktionen under 2011 – rätt siffra ska vara 41 procent. Observera också att procentsiffrorna för Vattenfall, Fortum och E.ON är avrundade och därför inte stämmer helt överens med procentsiffran för producenternas gemensamma marknadsandel vid addering.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Energiindikatorer 2013

Energimyndigheten redovisar varje år indikatorer för uppföljning av de energipolitiska målen. Årets tema är transport och har även temabilagor om fjärrvärmemarknaden samt alternativkostnaden för flerbostadshus. Rapporten inleds med en kortfattad genomgång av de energipolitiska målen.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Energiindikatorer 2014

Energimyndigheten redovisar varje år indikatorer för uppföljning av de energipolitiska målen. Årets tema är trygg energiförsörjning. Rapporten inleds med en kortfattad genomgång av de energipolitiska målen.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Energiindikatorer 2015

Energimyndigheten redovisar varje år indikatorer för uppföljning av de energipolitiska målen. Årets tema är jämställdhet kopplat till energiområdet. Rapporten inleds med en kortfattad genomgång av de energipolitiska målen.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Energikartläggningscheckar

I denna rapport gör Energimyndigheten en samhällsekonomisk utvärdering av det statliga stödet till energikartläggningar i små- och medelstora företag. Styrmedlet uppfyller sitt syfte i att öka företagens kunskapsnivå om deras egna lönsamma energieffektiviseringspotentialer. Styrmedlets kostnadseffektivitet kan förbättras. Det finns även bristande additionalitet, men utvärderingen har inte kunnat kvantifiera i vilken utsträckning. Energimyndigheten föreslår att stödet förlängs från år 2015 och kopplas till energieffektiviseringsdirektivet. Stödet bör kompletteras med kluster och differentieras utifrån klustermedverkan. Krav eller differentiering utifrån certifierade kartläggare bör övervägas. Inrapportering av data bör också ses över för att ge lägre kostnader.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

EnergiLedning

Att minska energianvändningen i byggnader är ett viktigt delmål i en nationell strategi för en samhällsekonomisk effektiv energi och klimatpolitik. Denna rapport om energiledning hanterar energirelaterade frågor som leder till en långsiktigt effektiv användning av energi, både ekonomiskt och miljömässigt. Inom begreppet inryms således frågor som uppföljning av energianvändning, besiktning av anläggningar för att fastställa energistatus, bildande av företagsinterna enheter som handhar frågor av denna typ, utbildning av nyckelpersonal, fastställa inneklimat i befintliga byggnader etc. Rapporten har författats av Per Erik Nilsson, CIT Energy Management AB i Göteborg.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Energimyndighetens insatser för energieffektivisering 2002-2005

Denna rapport redovisar Energimyndighetens insatser åren 2002-2005 för åtgärder som leder till energieffektivisering. Under perioden 2002-2005 beviljade Energimyndigheten 715 mnkr till projekt som bedöms leda till energieffektivisering. De totala projektsatsningarna, inklusive övriga finansiärer, var 1,64 mdr kr. Energimyndighetens finansiering bestod dels av 565 mnkr ur anslag för forskning, utveckling och demonstration, dels av 150 mnkr ur anslag för energieffektivisering. ;Utöver projektverksamheten beviljade energimyndigheten 300 mnkr för finansiering av kommunal energirådgivning och basfinansiering av regionala energikontor. Förutom de projekt som redogörs för i denna rapport arbetar Energimyndigheten för att främja energieffektivisering och effektivare energianvändning på flera sätt, bl.a. informationsinsatser, energideklarationer, teknikupphandling, Uthållig kommun, Programmet för energieffektivisering, medverkan i Bygga-bo-dialogen och CERBOF mm.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Energimyndighetens klimatrapport 2001

Rapporten ger en samlad beskrivning över de åtgärder som har vidtagits inom energisektorn för att begränsa utsläppen av växthusgaser. Energi- och koldioxidbeskattningen är det mest betydelsefulla styrmedlet för att begränsa koldioxidutsläppen, men även andra åtgärder för att främja energieffektivisering och förnybar energi har betydelse.Genom de olika stödprogrammen beräknas utsläppen av koldioxid minska med 3-4 milj ton år 2000-2005, varav en betydande del av utsläppsminskningarna sker i andra länder. Den samlade effekten av energi- och koldioxidbeskattningen och satsningarna på förnybara energikällor beräknas hållla tillbaka CO2-utsläppen med 5 milj ton år 2000 och ca 10 milj ton år 2010. Sverige är därmed på väg att stabilisera CO2-utsläppen på 1990 års nivå. Fram till år 2010 beräknas utsläppen av koldioxid vara i stort sett oförändrade på 1990 års nivå. Utvecklingen efter 2010 är beroende av antaganden om kärnkraftens utveckling. Om den drivs vidare beräknas utsläppen öka med 5% till 2020 och med 11% i alternativet där kärnkraftreaktorerna avvecklas efter 40 års livslängd.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Energimyndighetens metodik för långsiktiga energiprognoser

Energimyndigheten tar kontinuerligt fram prognoser över Sveriges energianvändning och energitillförsel. Denna rapport presenterar den stegvisa arbetprocessen och de modeller som används vid framtagandet av långsiktiga prognoser över energitillförseln och energianvändning.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Energimyndighetens stöd till vindkraft

Under senare år har vindkraften blivit en allt mer etablerad del av det svenska energisystemet. Vid sidan av elcertifikatsystemet, som är det viktigaste styrmedlet för att stötta framväxten av förnybar el, gör Energimyndigheten också en rad andra insatser för att på olika sätt utveckla och öka kunskapen om vindkraft. Denna rapport är en första gemensam sammanställning av Energimyndighetens forsknings- och marknadsintroduktionsstöd liksom övriga främjandeinsatser. Kartläggningen omfattar alla beslut om stöd under åren 2010-2014, och rapporten omfattar därmed myndighetens stöd för att främja en god utveckling på vindkraftsområdet den senaste femårsperioden. Förhoppning är att sammanställningen bidrar till en mer komplett bild av myndighetens olika satsningar på vindkraftsområdet.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Energimyndighetens årsredovisning 2013

Energimyndighetens Årsredovisning 2014

Energimyndighetens årsredovisning 2014 innehåller resultatredovisning för verksamheten och finansiell redovisning. I den inledande delen lyfter vi några av årets leveranser med grafik.

Energipriser på el och naturgas

I rapporten redovisas de tidsserier som finns tillgängliga för perioden 1 januari 1997 – 1 januari 2007 avseende priset på el- och naturgas. Statistik över priser på el och naturgas har samlats in halvårsvis sedan den 1 januari 1997. Undersökningstillfällena har varit den 1 januari och den 1 juli. De priser som redovisas i rapporten är så kallade punktpriser, dvs. det pris som gällde på den angivna dagen. Priser finns redovisade för ett flertal olika typkunder avseende såväl industri som hushåll. Vid insamlingen den 1 juli 2007 kommer en ny metod att börja tillämpas, vilken beskrivs i rapporten.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Energisektorns miljöpåverkan och arbete med miljöfrågor

Rapporten innehåller en genomgång av energisektorns påverkan på miljön, såväl idag som i framtiden. Både energitillförsel och energianvändningen berörs liksom hur det kopplar till det svenska miljömålssystemet. Rapporten är ett av flera underlag till ”Energi som miljömål” (ET 2007:21)

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Energistatistik för småhus, flerbostadshus och lokaler 2010

Summary of energy statistics for dwellings and non-residential premises 2010 Sammanfattande publikation av officiell statistik över energianvändning i småhus, flerbostadshus och lokaler avseende år 2010. Denna rapport är en sammanställning av resultat från Energimyndighetens urvalsundersökningar avseende energistatistik för småhus, flerbostadshus och lokaler som också publicerats var för sig. Undersökningarna täcker inte målpopulationerna fullt ut och därför görs i denna rapport vissa tilläggsberäkningar. Uppgifterna i de tre delrapporterna stämmer därför inte till fullo överens med uppgifterna i denna rapport

Energisystemets sårbarhet inför effekterna av ett förändrat klimat

Majoriteten av världens forskare är eniga om att klimatet håller på att förändras. För Sveriges del innebär det att det blir mildare och regnigare vintrar samt torrare somrar med fler dagar med temperaturer över 20 oC. Samtidigt medför förändringarna att antalet extrema vädersituationer kan komma att öka. Sammantaget kommer detta att påverka och förändra förutsättningarna för tillförsel och användning av energi. Detta kommer att ställa krav på ytterligare åtgärder för att förbättra förmågan att förhindra och hantera energikriser. Eftersom en trygg energiförsörjning berör så många så kommer insatser på nationell, regional och kommunal nivå att behövas. Samtidigt som både privata och offentliga aktörer måste involveras.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Energisystemstudier

Rapporten redovisar förslag till strategiska forskningssatsningar, prioriterade områden och aktiviteter, inom området energisystemstudier. Rapporten är ett bidrag till Energimyndighetens arbete, med särskild syftning på det så kallade Fokus III-projektet, och är skriven inom ramen för utvecklingsplattformen för energisystemstudier (UPSystem). I UPSystem har man försökt identifiera kunskapsproblem av betydelse för energisystemets långsiktiga utveckling. Systemperspektiv bör slå igenom inom, och inte minst mellan, alla temaområden inom Energimyndighetens EFUD-verksamhet. Att utnyttja systemsamband och undvika suboptimeringar är inte ett särintresse för en systemplattform och temaområdet energisystemstudier utan en avgörande framgångsfaktor inom energimyndighetens hela ansvarsområde.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Energitillförsel och energihushållning i samverkan

Linköpings universitet har inom programmet Uthållig kommun genomfört energisystemanalyser i var och en av de fem medverkande kommunerna. Syftet med den här rapporten är att i en syntes av materialet från de tidigare rapporterna sammanställa resultat som kan vara till nytta för kommuner, energibolag, industrier, fastighetsägare m fl runt om i landet. Avsikten är att ge kunskaper som underlättar genomförandet av verkningsfulla förändringar av energitillförsel och energianvändning mot ökad uthållighet. ;Rapporten innehåller följande tre huvudmoment: Analys av möjligheter att uppnå en mer uthållig energitillförsel: Hur kan de olika kommunerna utveckla sina energisystem mot en ökad uthållighet? Studierna behandlar i första hand fjärrvärmeproduktionen men också enskild uppvärmning. Analys av möjligheter att minska energianvändningen: Hur kan olika aktörer i kommunerna effektivisera sin el- och energianvändning? Studierna rör främst industrier men även fastigheter. Analys av organisatoriska förutsättningar samt samverkansmöjligheter mellan aktörer på den lokala arenan: Hur kan kommunen genom samarbete med lokala aktörer stimulera utvecklingen av energi- och miljöarbetet i kommunen?

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Energitjänster i Sverige

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.