Energistatistik för småhus, flerbostadshus och lokaler 2008

Summary of energy statistics for dwellings and non-residential premises

Den totala användningen av energi till uppvärmning och varmvatten i småhus, flerbostadshus och lokaler år 2008 var 75,3 TWh jämfört med 78,2 år 2007. Minskningen av energianvändningen skedde framförallt i flerbostadshus och lokaler medan användningen ökade något i småhus. Elvärme dominerar som uppvärmningssätt i småhus medan fjärrvärme är det klart dominerande uppvärmningssättet i flerbostadshus och lokaler. Denna rapport är en sammanställning av resultat från Energimyndighetens urvalsundersökningar avseende energistatistik för småhus, flerbostadshus och lokaler som tidigare har publicerats var för sig. Undersökningarna täcker inte målpopulationerna fullt ut och därför görs i denna rapport vissa tilläggsberäkningar. Uppgifterna i de tre delrapporterna stämmer därför inte till fullo överrens med uppgifterna i denna rapport.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Energistatistik för småhus, flerbostadshus och lokaler 2009

Energy statistics for multi-dwelling buildings in 2009

Den officiella energistatistiken för energianvändning i flerbostadshus 2009. Syftet med statistiken är att ge information om bland annat uppvärmningssätt, energianvändning samt area i flerbostadshus. Resultatet baseras på en enkätundersökning som Statisticon genomför på uppdrag av Energimyndigheten. Statistiken visar att den totala energianvändningen för uppvärmning och varmvatten i flerbostadshus uppgick till 25,6 TWh under år 2009. Fjärrvärme är fortsatt vanligast för uppvärmning i flerbostadshus. Totalt användes 23,4 TWh fjärrvärme under år 2009, vilket motsvarar 91 procent av den totala energianvändningen för uppvärmning och varmvatten. Genomsnittlig energianvändning för uppvärmning och varmvatten i flerbostadshus var 148,1 kWh per kvadratmeter.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Energistatistik för småhus, flerbostadshus och lokaler 2010

Summary of energy statistics for dwellings and non-residential premises 2010
Sammanfattande publikation av officiell statistik över energianvändning i småhus, flerbostadshus och lokaler avseende år 2010. Denna rapport är en sammanställning av resultat från Energimyndighetens urvalsundersökningar avseende energistatistik för småhus, flerbostadshus och lokaler som också publicerats var för sig. Undersökningarna täcker inte målpopulationerna fullt ut och därför görs i denna rapport vissa tilläggsberäkningar. Uppgifterna i de tre delrapporterna stämmer därför inte till fullo överens med uppgifterna i denna rapport

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Energistatistik för småhus, flerbostadshus och lokaler 2011

Summary of energy statistics for dwellings and non-residential premises 2011

Sammanfattande publikation av officiell statistik över energianvändning i småhus, flerbostadshus och lokaler avseende år 2011. Denna rapport är en sammanställning av resultat från Energimyndighetens urvalsundersökningar avseende energistatistik för småhus, flerbostadshus och lokaler som också publicerats var för sig. Undersökningarna täcker inte målpopulationerna fullt ut och därför görs i denna rapport vissa tilläggsberäkningar. Uppgifterna i de tre delrapporterna stämmer därför inte till fullo överens med uppgifterna i denna rapport

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Energistatistik för småhus, flerbostadshus och lokaler 2012

Energistatistik för småhus, flerbostadshus och lokaler 2013

Sammanfattande publikation av officiell statistik över energianvändning i småhus, flerbostadshus och lokaler. Denna rapport är en sammanställning av resultat från Energimyndighetens urvalsundersökningar avseende energistatistik för småhus, flerbostadshus och lokaler.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Energistatistik för småhus, flerbostadshus och lokaler 2014

Sammanfattande publikation av officiell statistik över energianvändning i småhus, flerbostadshus och lokaler.

Denna rapport är en sammanställning av resultat från Energimyndighetens urvalsundersökningar avseende energistatistik för småhus, flerbostadshus och lokaler som också publicerats var för sig. Undersökningarna täcker inte målpopulationerna fullt ut och därför görs i denna rapport vissa tilläggsberäkningar. Uppgifterna i de tre delrapporterna stämmer därför inte till fullo överens med uppgifterna i denna rapport. Innehåller sammanfattning på engelska, Summary of energy statistics for dwellings and non-residential premises 2014

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Energistatistik i fritidshus

Energy statistics for dwellings with no registered permanent resident (holiday homes) 2011

Produktion av oförädlade trädbränslen 2013

Energimyndigheten har uppdragit Statistiska centralbyrån att ta fram uppgifter om produktion, import och export av oförädlade trädbränslen i Sverige år 2013. Detta har tagits fram genom enkäter i en urvalsundersökning som skickades ut till ca 2 250 objekt av totalt ca 4 400 stycken, med en svarsfrekvens på 84 procent.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Produktion av oförädlade trädbränslen 2014

Energimyndigheten har uppdragit Statistiska centralbyrån att ta fram uppgifter om produktion, import och export av oförädlade trädbränslen i Sverige år 2014. Detta har tagits fram genom enkäter i en urvalsundersökning som skickades ut till ca 2 000 objekt av totalt ca 3 200 stycken, med en svarsfrekvens på 82 procent. Statistiken presenteras i GWh i tre tabeller som delas upp i bränslekategorier, råvarans geografiska ursprung, samt om det rör sig om inhemsk produktion, import eller export. Totalt producerades 51 179 GWh skogsbränsle och 64 GWh energiskogsbränsle. Importen av skogs- och energiskogsbränsle låg på 737 GWh och exporten på 195 GWh.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Produktion och användning av biogas 2011

I rapporten redovisas produktion och användning av biogas under år 2011. År 2011 producerades i Sverige totalt 1 473 GWh biogas i 233 produktionsanläggningar. I jämförelse med 2010 ökade den totala biogasproduktionen med 86 GWh. Av den totala biogasen producerades 2011 43 % i avloppsreningsverk, 28 % i samrötningsanläggningar, 18 % i deponier, 9 % i industrianläggningar och 1 % på gårdsanläggningar. De huvudsakliga substraten för biogasproduktion var olika typer av avfall såsom avloppsslam, gödsel, källsorterat matavfall och avfall från slakteri- och livsmedelsindustrin. Av den producerade biogasen uppgraderades 734 GWh (50 %), 562 GWh (38 %) användes för värmeproduktion (inkl. värmeförluster), 47 GWh (3 %) för elproduktion och 115 GWh (8 %) facklades bort.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Produktion och användning av biogas och rötrester år 2013

I rapporten redovisas produktion och användning av biogas och rötrester under år 2013. År 2013 producerades i Sverige totalt 1 686 GWh biogas i 264 produktionsanläggningar. I jämförelse med 2012 ökade den totala biogasproduktionen med 97 GWh. Av den totala biogasen producerades 40 % i avloppsreningsverk, 34 % i samrötningsanläggningar, 14 % i deponier, 7 % i industrianläggningar och 5 % i gårdsbiogassanläggningar. De huvudsakliga substraten för biogasproduktion var olika typer av avfall såsom avloppsslam, gödsel, källsorterat matavfall och avfall från slakteri- och livsmedelsindustrin. Mer än hälften av den producerade biogasen 907 GWh (54 %) uppgraderades, 521 GWh (31 %) användes till värmeproduktion, 46 GWh (3 %) el producerades och 186 GWh (11 %) facklades.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Produktion och användning av biogas och rötrester år 2014

I föreliggande undersökning har sammanlagt 277 biogasproducerande anläggningar identifierats i Sverige. Dessa producerade totalt 1 784 GWh biogas. De 277 biogasproducerande anläggningarna fördelades på 139 avloppsreningsverk, 60 deponier, 37 gårdsbiogasanläggningar, 35 samrötningsanläggningar, fem industrianläggningar och en förgasningsanläggning. Antalet uppgraderingsanläggningar uppgick till 59 stycken och vid 13 injektionsstationer injicerades uppgraderad biogas på naturgasnätet. Biogasproduktionen ökade med 98 GWh år 2014 jämfört med 2013, vilket motsvarar en ökning med 6 %. Av den totala biogasen producerades 38 % i avloppsreningsverk, 40 % i samrötningsanläggningar, 12 % i deponier, 7 % i industrianläggningar och 3 % i gårdsbiogasanläggningar. Sedan december 2014 produceras även mindre mängd biogas från förgasning i Sverige.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Produktion och användning av biogas år 2007

I rapporten redovisas produktion och användning av biogas under år 2007. Liknande undersökningar har genomförts för år 1996, 2005, 2006 och 2008. Anledningen till att rapporten för år 2007 publiceras senare än 2008 års rapport är att insamlingen av data för år 2007 blev försenad. Syftet med undersökningen är att ge Energimyndigheten, branschorganisationer, kommuner och andra intressenter en förbättrad kunskap kring hur produktionen och användningen av biogas ser ut.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Produktion och användning av biogas år 2008

I undersökningen redovisas produktion och användning av biogas under år 2008. Liknande undersökningar har genomförts för år 1996, 2005 och 2006. Syftet med undersökningen är att ge Energimyndigheten, branschorganisationer, kommuner och andra intressenter en förbättrad kunskap kring hur produktionen och användningen av biogas ser ut. Undersökningen för år 2008 visar att 1359 GWh biogas har producerats under året vilket är en ökning med 146 GWh från år 2006. Sammanlagt har 227 biogasproducerande anläggningar identifierats.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Produktion och användning av biogas år 2009

I rapporten redovisas produktion och användning av biogas under år 2009. Produktionen uppgick till 1363 GWh vilket är i stort sett samma nivå som år 2008. Produktionen ökade i samrötningsanläggningar och gårdsanläggningar medan produktionen var relativt oförändrat för avloppsreningsverken. Produktionen i deponier och industrianläggningar minskade jämfört med år 2008. Värmeproduktion är det största användningsområdet för biogas men en allt större mängd biogas används för fordonsdrift. Syftet med undersökningen är att ge Energimyndigheten, branschorganisationer, kommuner och andra intressenter en förbättrad kunskap kring hur produktionen och användningen av biogas ser ut. Liknande undersökningar har genomförts för år 1996, 2005, 2006, 2007 och 2008.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Produktion och användning av biogas år 2010

I rapporten redovisas produktion och användning av biogas under år 2010. År 2010 producerades i Sverige totalt 1 387 GWh biogas i 220 produktionsanläggningar. I jämförelse med 2009 ökade den totala biogasproduktionen med 24 GWh. Av den totala biogasen producerades 2010 44 % i avloppsreningsverk, 25 % i samrötningsanläggningar, 22 % i deponier, 8 % i industrianläggningar och 1 % på gårdsanläggningar. De huvudsakliga substraten för biogasproduktion var olika typer av avfall såsom avloppsslam, gödsel, källsorterat matavfall och avfall från slakteri- och livsmedelsindustrin. Av den producerade biogasen uppgraderades 609 GWh (44 %), 606 GWh (44 %) användes för värmeproduktion (inkl. värmeförluster), 56 GWh (4 %) el producerades och 112 GWh (8 %) facklades bort.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Produktion och användning av biogas år 2012

I rapporten redovisas produktion och användning av biogas under år 2012. År 2012 producerades i Sverige totalt 1 589 GWh biogas i 242 produktionsanläggningar. I jämförelse med 2009 ökade den totala biogasproduktionen med 116 GWh. Av den totala biogasen p

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Transportsektorns energianvändning

Idag står transportsektorn för en fjärdedel av Sveriges energianvändning. Eftersom transportsektorn nästan uteslutande använder fossila bränslen kommer dess omställning till andra bränsle-/energislag få stor betydelse de närmaste åren i och med de ökande kraven på minskade utsläpp av växthusgaser. Denna situation förväntas förändra och utöka kraven på statistik över transportsektorns energianvändning. Som en följd av det ökade intresset publicerar Energimyndigheten sedan år 2008 en årlig statistiksamling för transportsektorn.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Transportsektorns energianvändning 2007

Det står utan tvivel att transportsektorns energianvändning kommer att tillmätas allt större betydelse de närmaste åren. Klimatförändringarna kräver åtgärder i alla sektorer och transportsektorn är idag nästan uteslutande beroende av fossila bränslen. I och med kraven på minskade utsläpp kommer således allt fler styrmedel att inriktas mot transportsektorn. Denna situation kommer även att förändra och utöka kraven på statistik över transportsektorns energianvändning. Som en följd av det ökade intresset för transportsektorns energianvändning genomförde Energimyndigheten under år 2007 en förstudie avseende hur energistatistiken för transportsektorn kan förbättras. Ett av förslagen som framkom i denna förstudie var att göra en särskild statistisk publikation där all statistik avseende transportsektorns energianvändning samlas på ett ställe. I och med denna publicering realiseras förslaget att ge ut en publikation med samlad statistik över transportsektorns energianvändning.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Transportsektorns energianvändning 2008

Transportsektorns energianvändning har under perioden 1970 till 2008 ökat med 80 %. Idag står transportsektorn för en fjärdedel av Sveriges energianvändning. Eftersom transportsektorn nästan uteslutande använder fossila bränslen kommer dess omställning till andra bränsle-/energislag få stor betydelse de närmaste åren i och med de ökande kraven på minskade utsläpp av växthusgaser. Denna situation förväntas förändra och utöka kraven på statistik över transportsektorns energianvändning. Som en följd av det ökade intresset publicerar Energimyndigheten sedan år 2008 en årlig statistiksamling för transportsektorn.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Transportsektorns energianvändning 2009

Transportsektorns energianvändning har under perioden 1970 till 2009 ökat med 80 %. Idag står transportsektorn för en fjärdedel av Sveriges energianvändning. Eftersom transportsektorn nästan uteslutande använder fossila bränslen kommer dess omställning till andra bränsle-/energislag få stor betydelse de närmaste åren i och med de ökande kraven på minskade utsläpp av växthusgaser. Denna situation förväntas förändra och utöka kraven på statistik över transportsektorns energianvändning. Som en följd av det ökade intresset publicerar Energimyndigheten sedan år 2008 en årlig statistiksamling för transportsektorn.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Transportsektorns energianvändning 2010

Idag står transportsektorn för en fjärdedel av Sveriges energianvändning. Eftersom transportsektorn nästan uteslutande använder fossila bränslen kommer dess omställning till andra bränsle-/energislag få stor betydelse de närmaste åren i och med de ökande kraven på minskade utsläpp av växthusgaser. Denna situation förväntas förändra och utöka kraven på statistik över transportsektorns energianvändning. Som en följd av det ökade intresset publicerar Energimyndigheten sedan år 2008 en årlig statistiksamling för transportsektorn.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Transportsektorns energianvändning 2011

Idag står transportsektorn för en fjärdedel av Sveriges energianvändning. Eftersom transportsektorn nästan uteslutande använder fossila bränslen kommer dess omställning till andra bränsle-/energislag få stor betydelse de närmaste åren i och med de ökande kraven på minskade utsläpp av växthusgaser. Denna situation förväntas förändra och utöka kraven på statistik över transportsektorns energianvändning. Som en följd av det ökade intresset publicerar Energimyndigheten sedan år 2008 en årlig statistiksamling för transportsektorn.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Transportsektorns Energianvändning 2013

Under 2013 stod den totala energianvändningen i transportsektorn för en tredjedel av Sveriges energianvändning. Eftersom transportsektorn nästan uteslutande använder fossila bränslen kommer dess omställning till andra drivmedelsslag få stor betydelse de n

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.