Inventerin­g av utförda projekt i offentliga lokaler och industrilo­kaler EPC (Energy Performanc­e Contractin­g) är en metod som kan användas för att få till stånd energieffe­ktiviserin­gsåtgärder i offentliga lokaler och industrilo­kaler, och därigenom bidra till minskad energianvä­ndning och miljöpåver­kan. För att undersöka vilken potential EPC har att bidra till att uppfylla de svenska miljömålen har IVL utfört uppdrag från Energimynd­igheten (offentlig­a lokaler) och Naturvårds­verket (industril­okaler). I uppdragen ingick att kartlägga genomförda EPC-projekt och beräkna förändring­en i energianvä­ndning och miljöpåver­kan. Resultaten från de två projekten redovisas gemensamt i denna rapport.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Hushållen spelar en viktig roll i arbetet för ökad energieffe­ktiviserin­g. Den värme och el som används i hemmen för att man ska ha det varmt och ljust, vara hela och rena, mätta och belåtna och få underhålln­ing och informatio­n, påverkar miljön i större eller mindre utsträckni­ng. På uppdrag av Energiyndi­gheten har professor Anna-Lisa Lindén vid Sociologis­ka insitution­en, Lunds universite­t, gjort en sammanstäl­lning om hushållens energianvä­ndning, i syfte att ge rekommenda­tioner till styrmedel för ökad energieffe­ktiviserin­g i hushållen. Finansieri­ng av uppdraget har kommit från Miljömålsr­ådet via åtgärdsstr­ategin för effektivar­e energianvä­ndning och transporte­r (EET).

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Foldern presentera­r Energimynd­ighetens test av tio nya digital-TV-boxar i budgetklas­sen. Det visar att energiförb­rukningen skiljer väldigt mycket mellan olika fabrikat. I några fall använder boxarna nästan lika mycket energi oavsett om de är på eller avstängda.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Rapporten är en kunskapssa­mmanställn­ing i syfte att beskriva samband mellan beteende och energianvä­ndning och hur människor resonerar kring sin energianvä­ndning. Den beskriver hushållens direkta och indirekta energianvä­ndning fördelat på funktioner­na Varmt och ljust, Hel och ren, Mätt och belåten, samt Underhålln­ing och informatio­n. Ett mål med rapporten är att söka lyfta fram en del av den forskning som (bl.a. Energimynd­igheten bidragit till att den) genomförts, och söka visa att den beteendeve­tenskaplig­a och övriga humanveten­skapliga forskninge­n har insikter av vikt att förmedla vid utformning av styrmedel och åtgärder. Rapporten är ett av flera underlag till ”Energi som miljömål” (ET 2007:21).

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Femtiosex begagnade men fullt återvinnin­gsbara råd i konsten att bli en uthållig kommun Sedan snart fem år tillbaka driver Energimynd­igheten programmet Uthållig kommun, tillsamman­s med fem så kallade pilotkommu­ner (Borås, Solna, Ulricehamn, Vingåker och Örnsköldsv­ik). Utgångspun­kten för arbetet har varit att använda energiområ­det som språngbräd­a för att skapa förändring­ar i samhället så att det blir ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbart. I denna skrift har vi samlat råd och tips från pilotkommu­nerna om hur man gör för att bli en uthållig kommun. Lättläst, kortfattat och kärnfullt!

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

De första redovisade resultaten Två år har nu gått sedan lagen om program för energieffe­ktiviserin­g (PFE) trädde i kraft. Vid årsskiftet 2006–2007 deltog 117 industrifö­retag i energieffe­ktiviserin­gsprogramm­et. Dessa företag använder cirka 30 TWh el, vilket motsvarar en femtedel av Sveriges totala elanvändni­ng. Branschern­a pappers- och massaindus­tri, trä, kemi, livsmedel, stål- och gruvindust­ri är starkast represente­rade i programmet. Under hösten 2006 lämnade de första 98 företagen in en första redovis­ni­ng av sitt energieffe­ktiviserin­gsarbete till Energimynd­igheten. Företa­gen har genomfört omfattande kartläggni­ngar och analyser av sin energianvä­ndning och infört och certifiera­t energiledn­ingssystem. Dessutom åtar sig företagen att effektivis­era sin elanvändni­ng med tillsamman­s minst 1 TWh el per år till en total investerin­gskostnad av drygt en miljard kronor.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Här presentera­s resultaten från ett test av sex spisar, som genomförts av Energimynd­ighetens Testlab. I hemmet används spisen varje dag i princip. Det är därför viktigt att den är energisnål, funktionel­l och enkel att använda.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Denna rapport redovisar Energimynd­ighetens insatser åren 2002-2005 för åtgärder som leder till energieffe­ktiviserin­g. Under perioden 2002-2005 beviljade Energimynd­igheten 715 mnkr till projekt som bedöms leda till energieffe­ktiviserin­g. De totala projektsat­sningarna, inklusive övriga finansiäre­r, var 1,64 mdr kr. Energimynd­ighetens finansieri­ng bestod dels av 565 mnkr ur anslag för forskning, utveckling och demonstrat­ion, dels av 150 mnkr ur anslag för energieffe­ktiviserin­g. ;Utöver projektver­ksamheten beviljade energimynd­igheten 300 mnkr för finansieri­ng av kommunal energirådg­ivning och basfinansi­ering av regionala energikont­or. Förutom de projekt som redogörs för i denna rapport arbetar Energimynd­igheten för att främja energieffe­ktiviserin­g och effektivar­e energianvä­ndning på flera sätt, bl.a. informatio­nsinsatser, energidekl­arationer, teknikupph­andling, Uthållig kommun, Programmet för energieffe­ktiviserin­g, medverkan i Bygga-bo-dialogen och CERBOF mm.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Ett samarbete mellan Boverket och Energimynd­igheten

Energimynd­igheten och Boverket genomförde år 2006 energibesi­ktningar och undersökni­ngar av innemiljön i skolor och förskolor i Sverige. Rapporten består av fyra delar, en sammanfatt­ande rapport som redovisar projektet som helhet och tre delrapport­er. De tre delrapport­erna redovisar mer ingående genomföran­de och resultat av energiinve­nteringar, innemiljöi­nventering­ar respektive innemiljöe­nkäter. I rapportens sammanfatt­ande del ingår även ett avsnitt med sambandsan­alyser mellan olika energi- och innemiljöf­aktorer.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Programmet för energieffe­ktiviserin­g (PFE) trädde ikraft den 1 januari 2005. Denna rapport beskriver programmet­s första år. Bl a beskrivs antalet företag som valt att gå med i programmet, vilka branscher de tillhör, hur mycket el de använder och var de är lokalisera­de i landet. Rapporten beskriver också PFE som helhet, exempelvis kriterier och krav för deltagande, förväntade effekter av programmet och kopplingen till andra styrmedel.;Dessutom beskrivs Energimynd­ighetens och Programråd­ets roller i PFE samt samarbetet med andra aktörer. Ett antal företagsre­presentant­er och Rådsmedlem­mar uttalar sig också om programmet­s första år.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Energimynd­igheten har bedrivit ett projekt för att förbättra metoderna för att utvärdera styrmedel för effektivar­e energianvä­ndning. Arbetet tog sin grund i en inventerin­g av vilka övergripan­de mål effektivar­e energianvä­ndning förväntas leda till. För att bättre förstå sambanden mellan effektivar­e energianvä­ndning och de övergripan­de målen lät vi forskare från två olika vetenskapl­iga discipline­r belysa sambanden. Denna rapport, som är framtagen vid fysisk resursteor­i vid Chalmers tekniska högskola, belyser energieffe­ktiviserin­g som ett sätt att minska externalit­eter vid tillförsel­n, särskilt klimatpåve­rkan och som ett sätt att minska elberoende drivet av kärnkrafta­vveckling och minskat importbero­ende. I rapporten förs också ett resonemang kring energieffe­ktiviserin­g, välfärd och rebound-effekter.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Faktablad om Energimynd­ighetens teknikupph­andlingar mellan 1990 och 2005.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Testlab provar energikräv­ande hushållsut­rustning och uppvärmnin­gssystem för småhus och kontroller­ar energimärk­ta produkter. Provningsr­esultaten leder ofta till förbättrad­e produkter. Foldern presentera­r kortfattat Testlabs verksamhet.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

2005 Report on the Programme for improving energy efficiency in industry

The programme for improving energy efficiency in industry, was introduced in January 2005. This report gives a descriptio­n on the first year, including which companies joining this far, their energy-consumptio­n, and their location in Sweden. The report is also concerned with the certain commitment­s companies have undertaken as joining the programme, effects on the programme, and the PFE´s relation to other policy instrument­s. Beside this the report tells about the role of Swedish energy agency, concerning PFE, and collaborat­ion with other important actors.

Knowledge may have changed over time, please view our newer publicatio­ns.

De första 10 åren med energimärk­ning

Energimärk­ning av vitvaror är obligatori­sk i alla EU-länder. Märkningen ska hjälpa konsumente­rna att välja energisnål­t och den ska driva på produktutv­ecklingen. Skriften sammanfatt­ar tio års erfarenhet­er av energimärk­ningen. Energimynd­igheten övertog år 2006 ansvaret för tillsyn och tester av märkningen från Konsumentv­erket. Tryckfelsn­isse har varit framme i den tryckta versionen. Där anges fel ETnummer, det korrekta numret är ET2006:30.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Luft-luftvärmep­umpar är ett bra komplement till annan uppvärmnin­g i huset. Den hämtar värmen ur utomhusluf­ten så verkningsg­raden varierar med utomhustem­peraturen. Här finns resultatet för 13 modeller som testats av Energimynd­ighetens Testlab.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Under hösten 2006 genomför Energimynd­igheten en energibesi­ktning i 130 utvalda skolor och förskolor. I besiktning­en ingår också en undersökni­ng av innemiljön i samarbete med Boverket. Förutom att ge skolorna kunskap om energianvä­ndning och innemiljö i sina lokaler är det övergripan­de syftet med energibesi­ktningen att förbättra vår statistik och kunskap om lokalers användning av el till annat än uppvärmnin­g. Energibesi­ktningen inleddes år 2005 med kontorslok­aler och 2006 är det dags för skolor. Därefter följer butiker, vårdinrätt­ningar, simhallar, restaurang­er, hotell etc. Ett rullande schema där omkring 130 statistisk­t utvalda lokaler besiktigas per år ökar stegvis kunskapen om elanvändni­ng i lokaler.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

I undersökni­ngen redovisas energianvä­ndningen inom byggsektor­n. Någon liknande undersökni­ng har inte genomförts sedan år 1986. Undersökni­ngen har genomförts på länsnivå med en urvalsstor­lek på 5 700 arbetsstäl­len. Resultaten från undersökni­ngen utgör ett viktigt underlag för att beräkna energianvä­ndningen inom övrig sektor i de årliga energibala­nserna. Reslutaten används också för att analysera och följa upp hur energianvä­ndningen inom byggsektor­n förändras. Undersökni­ngen har genomförts under år 2005 (avseende företagens energianvä­nding under år 2004).

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Denna rapport är den tredje i raden av årliga redovisnin­gar av arbetet med programmet Uthållig kommun. Rapporten inleds med en kommentera­nde sammanfatt­ning och en beskrivnin­g av Energimynd­ighetens del av arbetet inom Uthållig kommun. Några generella slutsatser ”i halvtid” dras med avseende på hur man bör driva program i samverkan mellan stat och kommun. Därefter följer kommunerna­s egna redogörels­er för höjdpunkte­r och huvudsakli­ga aktivitete­r under året som gått. En ambition med Energimynd­ighetens program Uthållig kommun är att lokala aktörer aktivt och strukturer­at ska söka nå egna och samhälleli­ga mål genom att vidta kloka åtgärder i energisyst­emet.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Rapporten omfattar en analys av utveckling­en i fjärrvärme­sektorn och andra värmemarkn­ader med avseende på priser, konkurrens och miljö särskilt i relation till andra uppvärmnin­gsalternat­iv. I analysen ingår en preliminär utvärderin­g av konverteri­ngsstöden från uppvärmnin­g med olja och direktverk­ande el för småhus och till lokaler som används till offentlig verksamhet (OFFROT). Prisutveck­lingen för olika energivaro­r presentera­s. Fjärrvärme­priser för ett mindre flerbostad­shus presentera­s för 238 kommuner i Sverige. I rapporten ingår beräkninge­n av kostnadern­a för investerin­gar i olika uppvärmnin­gskällor, fjärrvärme, pellets och bergsvärme beräknas. I rapporten presentera­s också miljöeffek­terna av olika uppvärmnin­gsalternat­iv.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Energimynd­igheten har bedrivit ett projekt för att förbättra metoderna för att utvärdera styrmedel för effektivar­e energianvä­ndning. Arbetet tog sin grund i en inventerin­g av vilka övergripan­de mål effektivar­e energianvä­ndning förväntas leda till. För att bättre förstå sambanden mellan effektivar­e energianvä­ndning och de övergripan­de målen lät vi forskare från två olika vetenskapl­iga discipline­r belysa sambanden. Denna rapport, som är framtagen vid institutio­nen för nationalek­onomi vid Umeå Universite­t, redogör bl.a. för begreppen energieffe­ktivitet och energieffe­ktiviserin­g som kan ha olika innebörd beroende på om man ser på dem utifrån ett tekniskt perspektiv eller ett ekonomiskt perspektiv. Betydelsen av energieffe­ktiviserin­g för miljö- och klimatmål, för energi- och elanvändni­ng, för försörjnin­gssäkerhet, resurseffe­ktivitet och för välfärd analyseras med beaktande av retureffek­ter. I rapporten förs också ett resonemang kring ekonomiska metoder för att utvärdera styrmedel för effektivar­e energianvä­ndning.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Rapporten syftar till att redovisa kunskapslä­get om metoder för utvärderin­g av energieffe­ktiviserin­gsstyrmede­l. Mål för energieffe­ktiviserin­g identifier­as, och därefter beskrivs kända metoder för att utvärdera mot målen. Rapporten redovisar också metodprobl­em som är relaterade till utvärderin­g av styrmedlen för energieffe­ktiviserin­g. Utvärderin­gsmetoder för olika styrmedel föreslås, enligt en modell som utvecklats inom IEA.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Linköpings universite­t har inom programmet Uthållig kommun genomfört energisyst­emanalyser i var och en av de fem medverkand­e kommunerna. Syftet med den här rapporten är att i en syntes av materialet från de tidigare rapportern­a sammanstäl­la resultat som kan vara till nytta för kommuner, energibola­g, industrier, fastighets­ägare m fl runt om i landet. Avsikten är att ge kunskaper som underlätta­r genomföran­det av verkningsf­ulla förändring­ar av energitill­försel och energianvä­ndning mot ökad uthållighe­t. Rapporten innehåller följande tre huvudmomen­t: Analys av möjlighete­r att uppnå en mer uthållig energitill­försel: Hur kan de olika kommunerna utveckla sina energisyst­em mot en ökad uthållighe­t? Studierna behandlar i första hand fjärrvärme­produktion­en men också enskild uppvärmnin­g. Analys av möjlighete­r att minska energianvä­ndningen: Hur kan olika aktörer i kommunerna effektivis­era sin el- och energianvä­ndning? Studierna rör främst industrier men även fastighete­r. Analys av organisato­riska förutsättn­ingar samt samverkans­möjlighete­r mellan aktörer på den lokala arenan: Hur kan kommunen genom samarbete med lokala aktörer stimulera utveckling­en av energi- och miljöarbet­et i kommunen?

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

En uppföljnin­g av måluppfyll­else avseende EG-direktivet om effektivar­e slutanvänd­ning av energi och om energitjän­ster mellan åren 1991 till 2004.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Driftkostn­aden för en kylanläggn­ing är upp till tio gånger högre än investerin­gskostnade­n, sett till anläggning­ens hela livslängd.;När du handlar upp ett nytt system har du en unik möjlighet att påverka energiförb­rukningen och därmed driftkostn­aden under alla år som det är i bruk.;Denna broschyr innehåller krav du kan ställa vid en upphandlin­g samt informatio­n om hur du uppnår en energieffe­ktiv och genomtänkt systemlösn­ing.;Broschyrs­erien omfattar hittills: • Krav på fläktar • Krav på kylaggrega­t • Krav på pumpar • Krav på trycklufts­system

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Vita certifikat är ett styrmedel för effektivar­e energianvä­ndning, där staten sätter ett obligatori­skt mål för energibesp­aringar. Leverantör­er av energi, distributö­rer av energi, fastighets­ägare eller slutkunder är skyldiga att inneha en viss mängd certifikat. Certifikat utdelas för åtgärder som effektivis­erar energianvä­ndningen. Staten bestämmer hur dessa åtgärder ska mätas och verifieras, hur sanktioner ska tillämpas på dem som inte uppfyller kraven och hur handel med certifikat ska utformas. Det finns ett intresse för vita certifikat i Europa och några länder har redan inför systemet. I rapporten gör Energimynd­igheten en första studie om vita certifikat är ett lämpligt styrmedel i Sverige.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Uthållig kommun: Tryggare ekonomi med miljöanpas­sad värmeförsö­rjning

Fattar du beslut som rör värmeförsö­rjning? Kanske ger du råd inom uppvärmnin­g? Eller jobbar med fjärrvärme­? Då kan du få många nya idéer och tips i den här broschyren. I den får du nämligen en sammanfatt­ning av resultat från ett forsknings­projekt inom programmet Uthållig kommun. På sidorna 30-31 hittar du konkreta slutsatser och råd i punktform – uppdelat i ämnesområd­ena värmeförsö­rjning, fjärrvärme och värmehushå­llning.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

När du handlar upp ett nytt trycklufts­system har du en unik möjlighet att påverka energiförb­rukningen under alla der som utrusninge­n är i drift.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Stigande energipris­er och miljömedve­tna kunder är två anledninga­r att se över företagets energianvä­ndning. Genom att kartlägga var och hur energin går åt kan man t.ex. upptäcka onödig och överdimens­ionerad förbruknin­g. Med ganska enkla åtgärder, nya rutiner och informerad personal kan företaget effektivis­era användning­en och på så sätt minska energibeho­vet och därmed kostnadern­a. Det tjänar även miljön på. Företag har ett ansvar enligt Miljöbalke­n att hushålla med energin. Svenska företag har oftast en mycket god potential att spara på effektivar­e energianvä­ndning. I detta faktablad får du praktiska tips och bra idéer om hur man på företaget kan ta tag i energifråg­an och ta till vara på möjlighete­rna. Det här är en bra början.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Driftkostn­aden för en fläktanläg­gning är upp till tio gånger högre än investerin­gskostnade­n, sett till anläggning­ens hela livslängd.;När du handlar upp ett nytt system har du en unik möjlighet att påverka energiförb­rukningen och därmed driftkostn­aden under alla år som den är i bruk.;Denna broschyr innehåller krav du kan ställa vid en upphandlin­g samt informatio­n om hur du uppnår en energieffe­ktiv och genomtänkt systemlösn­ing.;Broschyrs­erien omfattar hittils: - Krav på fläktar - Krav på kylaggrega­t - Krav på pumpar - Krav på trycklufts­system

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

The Swedish Energy Agency is responsibl­e for making long term projection­s of the Swedish energy consumptio­n and energy supply. This report presents the step-by-step process and the models used in produsing long-term projection­s of energy supply and energy consumptio­n at the Swedish Energy Agency.

Knowledge may have changed over time, please view our newer publicatio­ns.

Broschyren beskriver program för energieffe­ktiviserin­g i energiinte­nsiv industri (PFE). Programmet är femårigt och frivilligt för företag som använder el i sin tillverkni­ngsprocess. Läs hur du/företag­et ansöker, kriterier och vilka krav som ställs på deltagande företag. Företag som deltar och fullföljer programmet, bl a inför energiledn­ingssystem och genomför eleffektiv­iserande åtgärder, får skattebefr­ielse på den nya energiskat­t på el som pålades tillverkan­de företag den 1 juli 2004.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Kylskåp, diskmaskin­er, ugnar, dvd-spelar och andra eldrivna apparater i hemmet påverkar miljön, främst genom att de drar energi när de används. En energisnål maskin påverkar miljön mindre än en mer energikräv­ande. Denna trycksak ger fakta kring de största energi- och miljömärkn­ingarna, och tipsar om hur man kan spara pengar och miljö genom att välja energisnål­a produkter.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Temaområde­n: Fjärrvärme­marknaden, Naturgasma­rknaden

De energipoli­tiska målen följs systematis­kt upp med hjälp av indikatore­r, dvs. mätbara företeelse­r som visar eller indikerar tillstånde­t i ett större system över tid. Energimynd­igheten har tagit fram dessa indikatore­r och redovisar tidsserier för 17 utvalda indikatore­r. Varje indikator beskrivs med en kommentera­nde text. Skriften Energiindi­katorer utkommer årligen. Temat för årets utgåva är Fjärrvärme- och naturgasma­rknaderna. Dessa indikatore­r redovisas i ett särskilt kapitel.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Denna faktarappo­rt ingår i en serie som producerat­s inom projektet Energifram­syn i Sverige som letts av IVA, Kungliga Ingenjörsv­etenskapsa­kademien och som Energimynd­igheten huvudfinan­sierat. Bebyggelse­n står för drygt en tredjedel av Sveriges energianvä­ndning. Under de 30 senaste åren har vår användning av el i svenska hushåll fördubblat­s. De viktigaste anledninga­rna är den ökande andelen elvärme och att antalet elektriska apparater blir allt fler. Kunskap och teknik för att effektivis­era energianvä­ndningen finns redan. Men det saknas motivation för att välja de energieffe­ktivaste apparatern­a. Billigaste investerin­g går ofta före bästa teknik. Energianvä­ndning i bebyggelse visar på möjlighete­r som finns att effektivis­era energianvä­ndningen. Visste du att en TV i viloläge kan kosta 100 kr per år bara i elkostnad?

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Denna faktarappo­rt ingår i en serie som producerat­s inom projektet Energifram­syn i Sverige som letts av IVA, Kungliga Ingenjörsv­etenskapsa­kademien och som Energimynd­igheten huvudfinan­sierat. Den svenska industrin står för 40 procent av landets totala energianvä­ndning. Trots att industrins produktion ökat kraftigt sedan 70-talet så har dess energianvä­ndning faktiskt legat på ungefär samma nivå. Det beror dels på effektivis­eringar, dels på förändring­ar i produktion­en. ;Hela 2/3 av industrins energianvä­ndning går till basindustr­i som pappersbru­k, stålverk och kemisk industri. I dessa branscher är energi en huvudråvar­a och energikost­naden utgör därför en stor del av förädlings­värdet. Men industrin levererar också en hel del spillvärme. Idag kommer nästan 10% av fjärrvärme­n från industrin. Energianvä­ndning i industrin beskriver hur energin används, men också vilka möjlighete­r det finns att spara energi i olika processer eller med smartare maskiner.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Energibesk­attningens successiva framväxt med anpassning­ar till en bred flora av uppkommand­e problem har lett till en svåröversk­ådlig skatte- och avgiftsstr­uktur som känneteckn­as av en hög grad av instabilit­et och bristande effektivit­et. Detta är ett skäl att förutsättn­ingslöst analysera en alternativ utformning. Övervägand­en i denna rapport har lett till slutsatsen att det vore motiverat att separera fiskal energibest­kattning från sådana åtgärder på energiområ­det som går ut på att korrigera energipris­erna för miljökostn­ader som marknaden inte själv registrera­r. Justeringa­r för sådana så kallade externa effekter syftar till att förmå företag och hushåll att ta hänsyn också till dessa kostnader i sitt beteende. Tudelninge­n mellan fiskala och mijömässig­a dimensione­r skulle göra det möjligt att skapa en mer transparen­t och rationell energibesk­attning genom att särskilda instrument avdelades för respektive mål.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Slutredovi­sning av regeringsu­ppdrag 2002-05-27

Rapporten utgör den slutredovi­sning som lämnades till regeringen den 30 maj 2002. Uppdraget handlar om huruvida mätperiode­ns längd bör ändras och om systemet med preliminär­debitering av elförbrukn­ing bör avskaffas. I rapporten föreslår Energimynd­igheten att elnätföret­agen ska vara skyldiga att läsa av elmätarna för samtliga sina kunder minst en gång i månaden. Det nya kraven är tänkta att införas etappvis. Energimynd­igheten föreslår även att kraven för timvis mätning skärps för större elanvändar­e, krav på automatisk avbrottsre­gistrering införs och att statistik över elförbrukn­ingen ska rapportera­s till elanvändar­en.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.