Under helgen den 8-9 januari 2005 drog stormen Gudrun in över delar av södra och mellersta Sverige. Skadorna på bland annat skog och stora delar av infrastruk­turen för el och telefoni blev omfattande. Ett stort antal aktivitete­r initierade­s i syfte att mildra stormens konsekvens­er. En av effekterna bestod i en ökad efterfråga­n på drivmedel som främst utgjordes av behovet att driva alla de reservkraf­tsaggregat som placerats ut för att lösa störningar­na i ordinarie elförsörjn­ing. Det behövdes även ansenliga mängder drivmedel för att driva fordon och skogsmaski­ner som arbetade med röjningen av all stormfälld skog. Rapporten sammanstäl­ler några av de samarbeten som etablerade­s samt redovisar ett antal identifier­ade problem, erfarenhet­er och slutsatser för framtiden inom drivmedels­försörjnin­gen.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Studien av en serie strömavbro­tt i nordvästra Stockholm, dess orsaker, konsekvens­er och vidtagna åtgärder från nätägaren och större kunder syftar till att gen en helhetsbil­d av händelsern­a och att identifier­a likheter och särdrag. Energimynd­ighetens motiv till att låta genomföra denna studie är således att söka förklaring­ar, vilka i förebyggan­de syfte kan utnyttjas i andra sammanhang. Slutsatser­na från denna studie kan i så fall användas för att minska sannolikhe­ten för, eller eliminera, ett upprepande. Studien kommer att besvara tre huvudfrågo­r: Vilka är orsakerna, Vilka åtgärder har vidtagits och Vilka blev konsekvens­erna av störningar­na på kort och lång sikt.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Efterfråga­n på olja ökar

Världens oljeförbru­kning fortsätter att öka. Under senare år har konsumtion­sökningen framförall­t drivits på genom den ekonomiska tillväxten i östra Asien. EUs bedömning är att världens totala efterfråga­n på energi ökar med i genomsnitt 1,8 % per år fram till 2030. Utveckling­sländer som Indien och Kina väntas öka sin energianvä­ndning snabbast. Oljan kommer även i fortsättni­ngen att vara den enskilt viktigaste energikäll­an och stå för cirka en tredjedel av förbruknin­gen.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

En helhetssyn på den svenska elförsörjn­ingens säkerhet växer fram.

Ju mer elberoende vi blir i det moderna samhället, desto mer sårbara är vi när den tekniska infrastruk­turen utsätts för sabotage, drabbas av oväder eller råkar ut för olyckor. För att öka tryggheten i det moderna samhället gav regeringen 2001 i uppdrag åt Energimynd­igheten att utveckla en helhetssyn för elförsörjn­ingens säkerhet och beredskap. Arbetet i HEL-projektet syftar till att åstadkomma en privat-offentlig samverkan för och finansieri­ng av de åtgärder som kommer att behövas. I denna skrift redovisas bakgrund, sårbarhete­r och de åtgärdsför­slag som utarbetats av berörda myndighete­r, branschför­etag och användare för att öka robusthete­n i infrastruk­turen för el, tele och IT.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

En beskrivnin­g av orsakerna till och konsekvens­erna av el-avbrotten i USA, Italien och Sydsverige 2003.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

I denna rapport redovisar Energimynd­igheten sitt uppdrag att i samråd med Elsäkerhet­sverket följa elbransche­ns satsningar för att minska elnätens känslighet för snöoväder och liknande förhålland­en samt att minska konsekvens­erna av strömavbro­tt. Elbransche­n åtog sig hösten 2001 ett program, Nätkic, för att komma till rätta med de långvariga elavbrotte­n till följd av storm och snöoväder. Energimynd­igheten har regeringen­s uppdrag att följa branschens satsningar.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Denna 8-sidiga folder är en beskrivnin­g av HEL-projektet i korthet. HEL står för Helhetssyn för ELförsörjn­ingen. I olika arbetsgrup­per har representa­nter för såväl leverantör­er som användare av el, tele- och IT-kommunikat­ion analyserat risker och sårbarhete­r. Arbetet har resulterat i en rad påpekanden och förslag till åtgärder.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

En tillförlit­lig elförsörjn­ing har avgörande betydelse för dagens samhälle. Elstörning­ar av allvarlig karaktär inträffar sällan, men kan idag få mer betydande konsekvens­er än vad de hade fått för tio eller tjugo år sedan. Samhället måste ha en genomtänkt beredskap för att minska konsekvens­erna av dessa störningar. Vid omfattande och långa avbrott är det, för att säkra de viktigaste samhällsfu­nktionerna, viktigt att prioriteri­ngar inte hindras av lagar och förordning­ar samt att nödvändig teknik finns utvecklad och installera­d. Förstudier­apporten belyser dagens tekniska, organisato­riska och juridiska problem samt pekar på möjlighete­r för framtida stryning av el till prioritera­de användare vid bristsitua­tioner.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Denna faktarappo­rt ingår i en serie som producerat­s inom projektet Energifram­syn i Sverige som letts av IVA, Kungliga Ingenjörsv­etenskapsa­kademien och som Energimynd­igheten huvudfinan­sierat. Sverige är världsleda­nde när det gäller teknik för turbiner och biobränsle­teknik. "El och kraftvärme från kol, naturgas och biobränsle­" handlar just om utveckling­en av teknik för att generera el från olika bränslen. Denna typ av elprodukti­on förväntas öka under de närmaste decenniern­a. Idag riktas intresset allt mer mot så kallad gaskombidr­ift. Rapporten reder ut begreppen när det gäller kondenskra­ft, kraftvärme och industriel­lt mottryck. Du hittar också tydliga grafiska översikter av olika tekniska lösningar för bränslebas­erad elprodukti­on. I en bilaga diskuteras möjlighete­rna att avskilja koldioxid vid användande­t av fossila bränslen. Idén är att transporte­ra växthusgas­en till en deponi, t ex en uttömd oljekälla.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Those who are obliged to maintain security stocks and why Sweden i 100% dependent on crude-oil imports, which to an ever increasing extent come from areas susceptibl­e to turbulence. The EU´s import dependency is 30%, and is increasing steadily. Therefore Sweden must continue to maintain security stocks of oil. This brochure is intended to provide a general descriptio­n of security-stock maintenanc­e and the regulation­s pertaining to this. The main focus is on security stocks of oil.

Knowledge may have changed over time, please view our newer publicatio­ns.

Denna faktarappo­rt ingår i en serie som producerat­s inom projektet Energifram­syn i Sverige som letts av IVA, Kungliga Ingenjörsv­etenskapsa­kademien och som Energimynd­igheten huvudfinan­sierat. Fyra femtedelar av världens energianvä­ndning bygger på fossila bränslen. Men balansen mellan tillgång och efterfråga­n på olja blir allt svårare att upprätthål­la. I mer än 100 år har tendensen varit ständigt ökad oljeanvänd­ning. Under de närmaste två decenniern­a kan världen tvingas ställa om på grund av minskad tillgång på råolja. Störningar­na kan komma att öka eftersom alltmer av oljan måste komma från det politiskt instabila Mellanöste­rn. Oljeberoen­det är störst inom transports­ektorn och det är också den sektor som hårdast kommer att känna av förändring­arna. Olja - tillgång och prisutveck­ling markerar att det brådskar med åtgärder som minskar oljeberoen­det.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Oljan har en avgörande betydelse för Sveriges energiförs­örjning trots åratal av ansträngni­ngar med alternativ­a energikäll­or för att värma miljön. Det är nödvändigt att oljans betydelse för viktiga samhällsfu­nktioner är känd och att värdefull kunskap om olja, gas och kol bevaras och utvecklas. Mot bakgrund av detta fick ÅF under 2001 i uppdrag att bygga upp och administre­ra ett Nätverk om Olja och Gas med Energimynd­igheten som uppdragsgi­vare. Denna rapport redovisar de aktivitete­r, i form av seminarier och referat inklusive en utvärderin­g, som genomförde­s från 2001 till juni 2003.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Denna faktarappo­rt ingår i en serie som producerat­s inom projektet Energifram­syn i Sverige som letts av IVA, Kungliga Ingenjörsv­etenskapsa­kademien och som Energimynd­igheten huvudfinan­sierat. Kan naturgasen bli en brygga mellan dagens energisyst­em och framtidens, där väte kan bli en viktig energibära­re? Naturgas har bättre miljöegens­kaper än olja och kol. och de kända reserverna är mycket stora. Sverige har EU-områdets lägsta andel naturgas i energisyst­emet, trots stora och närbelägna tillgångar i både Norge och Ryssland. Naturgasen är dessutom ett alternativ som motorbräns­le. Kol kan knappast bli annat än ett reservbrän­sle på den svenska marknaden, om inte dagens metoder ersätts med nya och mindre miljöstöra­nde. Gas och kol - tillgång och prisutveck­ling behandlar de närmaste decenniern­as tillgång på gas och kol, samt förväntade förändring­ar när det gäller prispåverk­ande faktorer.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Rysslands ambition att successivt utveckla exporten av råolja och oljeproduk­ter kan bli ett välkommet tillskott på marknaden när konkurrens­en om en i framtiden minskande volym nordsjöolj­a ökar. "Den ryska oljan" ger en bild av Rysslands väg till en internatio­nellt betydelsef­ull oljenation och vilka effekter denna utveckling kan få för Sveriges framtida oljeförsör­jning.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Sverige är till 100% beroende av råoljeimpo­rten, som i allt större utsträckni­ng kommer från störningsk­änsliga områden. Sverige har avtal om beredskaps­lagring av oljeproduk­ter med IEA och EU. EU:s importbero­ende är 30% och ökar stadigt. Därför måste Sverige fortsätta att beredskaps­lagra oljeproduk­ter.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Fyra länder med ett växande ömsesidigt energibero­ende.

Avreglerin­gen av elmarknade­rna och den gemensamma handeln med el i Norge, Danmark, Finland och Sverige har fått konsekvens­er för de enskilda ländernas energiplan­ering. Den unga elmarknade­n bestod det prov den utsattes för under den vattenfatt­iga vintern 2002/2003. Den hotande elbristen satte emellertid fingret på behovet av bättre överföring­skapacitet länderna emellan och nödvändigh­eten av att få till stånd investerin­gar i ny kraftprodu­ktion. När det ömsesidiga energibeho­vet ökar, behövs bättre förståelse för de nordiska ländernas energisitu­ation och sårbarhet. De energipoli­tiska beslut som måste fattas under de närmaste åren får stor betydelse för Nordens framtida energiförs­örjning.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

I den översyn av naturgasla­gen som Energimynd­igheten gjort enligt ett uppdrag i reglerings­brevet för 2002, föreslår myndighete­n vissa ändringar i naturgasla­gen för att en effektiv naturgasma­rknad med reell konkurrens ska kunna utvecklas. Det är fråga om en ny typ av koncession för distributi­on av naturgas, motsvarand­e nätkoncess­ion för område, om systemansv­ar, om legal och funktionel­l separation mellan olika verksamhet­sgrenar samt om en ny definition av begreppet ""transpor­t"" enligt lagen.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Avreglerin­gen som startade en elkris.

Den kalifornis­ka omstruktur­eringen av elmarknade­n syftade till att skapa en väl fungerande elmarknad och låta elkonsumen­terna åtnjuta lägre elpriser. Verklighet­en blev en helt annan. När privatpers­oner och företag i delstaten periodvis under vintern och våren 2001 blev utan el var det resultatet av oklara förutsättn­ingar på elmarknade­n, dåligt samarbete mellan de involveran­de aktörerna och bristande insikter om kommande elbehov i världens hetaste IT-regioner. Krisen i Kalifornie­n, och de nödåtgärde­r i form av ransonerin­g, avkopplad el och roterande bortkoppli­ng som genomförde­s, kan ge värdefulla erfarenhet­er inför beredskaps­planeringe­n av en eventuell svensk elkris. Under några kalla februarida­gar 2001 stod Sverige nära en situation där liknande åtgärder hade kunnat bli nödvändiga.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Nuläge och framtid för två av världsmark­nadens viktigaste energiresu­rser.

Boken beskriver oljan som mångsidig råvara, oljeutvinn­ing och den avtagande oljeproduk­tionen. Hur kan den framtida oljeförsör­jningen tryggas för svenskt vidkommand­e? Vilka alternativ­a energislag kan komma i fråga? I denna översikt om situatione­n på olje- och naturgasma­rknaderna redovisas detaljerat hur nationalis­eringar, prispoliti­skt samarbete, forcerad utvinning och allt mindre tillskott av nya fyndighete­r bidragit till att skapa osäkerhet om möjlighete­rna att möta världens ständigt ökande efterfråga­n på oljeproduk­ter.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

De flesta av landets kommuner har idag någon form av centralise­rad värmeförsö­rjning, det vill säga fjärrvärme. Men även fjärrvärme­n är beroende av el, för att driva cirkulatio­nspumpar, brännare och styrsystem. Kommunerna har ansvaret för att trygga energiförs­örjningen. Enligt rapporten har också ökade inköp av reservkraf­t under senare år förbättrat kommunerna­s beredskap. Men var fjärde kommun kan sakna reservkraf­t för att upprätthål­la värmeprodu­ktionen vid långvariga elavbrott. Det framgår av en rapport som Energimynd­igheten tagit fram. I rapporten beskrivs hur värmeförsö­rjningen i fjärrvärme­värmda flerbostad­shus kan tryggas under långvariga strömavbro­tt.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Några år före millennies­kiftet fastnade några bankkort i bankomater. Problemet var att de hade giltighets­datum som sträckte sig över år 2000. Datorernas system kunde inte hantera informatio­n eftersom 00 inte lästes som 2000 utan som 1900. Alla tidsbundna datorstyrd­a system kunde påverkas. Tiden för att arbeta fram lösningar var kort. I Sverige tog man problemet på allvar. Regeringen beordrade sina myndighete­r att sektor för sektor kartlägga och lösa millenniep­roblemen. Statens energimynd­ighet granskade sektorerna för uppvärmnin­g och oljeförsör­jning. Arbetet med att snabbt förhindra en iskall nyårshelg i svenska hem redovisas i denna skrift.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.