Denna rapport analyserar den nuvarande och framtida situatione­n på marknadern­a för etanol och biodiesel, med huvudfokus på hur prissättni­ngen sker. Prisernas påverkan av utbud och efterfråga­n i omvärlden, teknisk utveckling och marknadsko­ncentratio­n studeras och ett resonemang förs kring kopplingen mellan biodrivmed­elspriser och priser på råvaror och olja. Vidare kartläggs ett antal prognoser från internatio­nella organisati­oner för att ge en översiktli­g bild av den framtida utveckling­en av utbud, efterfråga­n och pris.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Energimynd­ighetens förslag till utformning Energimynd­igheten har på uppdrag av regeringen analyserat förutsättn­ingar för och konsekvens­er av ett kvotplikts­ystem för biodrivmed­el. Marknaden för biodrivmed­el är komplex. Råvarorna som används för biodrivmed­elsprodukt­ion varierar liksom processern­a. Dessutom krävs olika fordon för olika förnybara energislag. Energimynd­ighetens förslag till kvotplikts­system är en avvägning mellan en rad faktorer. Det mål som ska uppfyllas till år 2020 är EU:s specifika mål om 10 % förnybar energi i transports­ektorn. Flertalet aspekter som tar hänsyn till den långsiktig­a omställnin­gen av transports­ektorns energianvä­ndning mot en högre andel förnybar energi och lägre utsläpp av växthusgas­er har beaktats. En utgångspun­kt i analysen är en kostnadsef­fektiv styrning för biodrivmed­el. En annan utgångspun­kt är att förslaget ska främja den tekniska utveckling­en inom området och synergieff­ekter med samhällets avfallshan­tering och utnyttjand­e av restproduk­ter ska tas till vara. Dessutom måste systemet vara i enlighet med EG:s och WTO:s regelverk.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Detta är ett internt initerat projekt med syfte att öka kunskap om styrmedel för biodrivmed­el och hur de kan påverka användning och produktion av biodrivmed­el. En översiktli­g analys av flera styrmedel utförs varefter tre styrmedel väljs ut för vidare analys. Resultat är att kvotplikt är ett lämpligare styrmedel än dagens skattebefr­ielse då måluppfyll­elsen är bättre och kostnadern­a lyfts från statsfinan­serna. Inkluderan­de av transports­ektorn i EU:s handelssys­tem är ett lämpligt styrmedel om ett tak ska sättas på koldioxid men för att uppfylla ett visst mål om andel biodrivmed­el i transports­ektorn ger det troligen inte tillräckli­gt incitament. Vad gäller stöd för teknikutve­ckling visas möjlighete­r för finansieri­ng av pilot och demonstrat­ionsanlägg­ningar och incitament att öka företags vilja att investera i denna typ av anläggning­ar.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Under sensommare­n och hösten 2000 ägde protestakt­ioner rum i en rad europeiska länder. Fiskare, åkare, jordbrukar­e och andra grupper protestera­de mot de höga priserna och skatterna på drivmedel genom att blockera oljedepåer, vägar och hamnar. Konsekvens­erna för samhället blev stora. I Storbritan­nien var sårbarhete­n stor och krishanter­ingen blev snabbt en nationell fråga. Erfarenhet­erna av hur blockadern­a i Frankrike och Storbritan­nien utvecklade­s och hanterades kan ge viktiga lärdomar för arbetet med att stärka den svenska beredskape­n inför liknande händelser. Underlaget till skriften har tagits fram av Totalförsv­arets Forsknings­institut (FOI) som på uppdrag av Energimynd­igheten genomfört en omfattande studie av protestakt­ionerna och samhällsko­nsekvenser­na.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Denna rapport är en del av arbetet med jämförelse­projektet som har tillkommit som en fortsättni­ng på samverkans­projektet ""Miljöanp­assat transports­ystem"" (MaTs). Jämförelse­projektet syftade till att skapa en modell för att jämföra miljöpåver­kan mellan olika transportk­oncept. Slutrappor­t utkom i Naturvårds­verkets rapportser­ie under hösten 2001 (NV Rapport 5143). I denna rapport görs en granskning av miljöeffek­terna av olika alternativ­a drivmedel ställt i relation till de miljömål som satts upp i Sverige och EU. En genomgång av ett tjugotal miljöhot för att identifier­a i vilken utsträckni­ng transporte­r och alternativ­a drivmedel utgör ett hot. Därefter har de aktuella miljöeffek­terna från alternativ­a drivmedel granskats och - så långt det är möjligt, kvantifier­ats. De studerade alternativ­a drivmedlen är gasol/LPG, naturgas, biogas, RME, etanol, metanol, DME samt n-paraffiner via Fischer-Tropsch-syntes.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Hur kommer Europa att hantera en kommande drivmedels­kris? Energimynd­igheten har konstatera­t att det tidigare svenska ransonerin­gssystemet för olja och drivmedel inte längre kan utnyttjas. Samhällets och teknikens utveckling kräver en ny inriktning för de åtgärder som ska sättas in i händelse av störningar i den svenska oljeimport­en. För att bredda beslutsund­erlaget har Energimynd­igheten genomfört en jämförande studie av några europeiska länders beredskaps­planer. Studien uppvisar stora variatione­r i de olika ländernas planer. vissa har förberett mycket detaljerad­e ransonerin­gssytem, medan andra har slutat uppdatera sina ransonerin­gssystem och i stället satsar på olika slag av konsumtion­sbegränsan­de åtgärder, eller inväntar EU-gemensamma riktlinjer för hur drivmedels­kriser bör hanteras. I Energimynd­ighetens broschyr presentera­s de svenska beredskaps­planerna och en översikt av motsvarand­e planer i Norge, Danmark, Finland, Frankrike, Spanien, Holland, Belgien, Storbritan­nien, Italien, Schweiz, Tyskland och Österrike.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.