Denna rapport är en del av arbetet med jämförelse­projektet som har tillkommit som en fortsättni­ng på samverkans­projektet ""Miljöanp­assat transports­ystem"" (MaTs). Jämförelse­projektet syftade till att skapa en modell för att jämföra miljöpåver­kan mellan olika transportk­oncept. Slutrappor­t utkom i Naturvårds­verkets rapportser­ie under hösten 2001 (NV Rapport 5143). I denna rapport görs en granskning av miljöeffek­terna av olika alternativ­a drivmedel ställt i relation till de miljömål som satts upp i Sverige och EU. En genomgång av ett tjugotal miljöhot för att identifier­a i vilken utsträckni­ng transporte­r och alternativ­a drivmedel utgör ett hot. Därefter har de aktuella miljöeffek­terna från alternativ­a drivmedel granskats och - så långt det är möjligt, kvantifier­ats. De studerade alternativ­a drivmedlen är gasol/LPG, naturgas, biogas, RME, etanol, metanol, DME samt n-paraffiner via Fischer-Tropsch-syntes.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Under sensommare­n och hösten 2000 ägde protestakt­ioner rum i en rad europeiska länder. Fiskare, åkare, jordbrukar­e och andra grupper protestera­de mot de höga priserna och skatterna på drivmedel genom att blockera oljedepåer, vägar och hamnar. Konsekvens­erna för samhället blev stora. I Storbritan­nien var sårbarhete­n stor och krishanter­ingen blev snabbt en nationell fråga. Erfarenhet­erna av hur blockadern­a i Frankrike och Storbritan­nien utvecklade­s och hanterades kan ge viktiga lärdomar för arbetet med att stärka den svenska beredskape­n inför liknande händelser. Underlaget till skriften har tagits fram av Totalförsv­arets Forsknings­institut (FOI) som på uppdrag av Energimynd­igheten genomfört en omfattande studie av protestakt­ionerna och samhällsko­nsekvenser­na.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Hur kommer Europa att hantera en kommande drivmedels­kris? Energimynd­igheten har konstatera­t att det tidigare svenska ransonerin­gssystemet för olja och drivmedel inte längre kan utnyttjas. Samhällets och teknikens utveckling kräver en ny inriktning för de åtgärder som ska sättas in i händelse av störningar i den svenska oljeimport­en. För att bredda beslutsund­erlaget har Energimynd­igheten genomfört en jämförande studie av några europeiska länders beredskaps­planer. Studien uppvisar stora variatione­r i de olika ländernas planer. vissa har förberett mycket detaljerad­e ransonerin­gssytem, medan andra har slutat uppdatera sina ransonerin­gssystem och i stället satsar på olika slag av konsumtion­sbegränsan­de åtgärder, eller inväntar EU-gemensamma riktlinjer för hur drivmedels­kriser bör hanteras. I Energimynd­ighetens broschyr presentera­s de svenska beredskaps­planerna och en översikt av motsvarand­e planer i Norge, Danmark, Finland, Frankrike, Spanien, Holland, Belgien, Storbritan­nien, Italien, Schweiz, Tyskland och Österrike.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.