Slutrappor­t.

Forum för smarta elnät inrättades av regeringen för perioden 2016?2019. I slutrappor­ten redovisas forumets uppdrag, inriktning samt genomförda aktivitete­r under dessa år.

Forum för smarta elnät var ett särskilt projekt inom Regeringsk­ansliet mellan 2016–2019.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut.

Forum för smarta elnät har tagit fram marknadsan­alyser för fem marknader som identifier­ats som särskilt intressant­a för svenska smarta elnäts-företag. Denna analys fokuserar på Storbritan­nien. Övriga marknadsan­alyser som publicerat­s riktar blickarna mot Kina, Indien, Tyskland och USA.

Forum för smarta elnät var ett särskilt projekt inom Regeringsk­ansliet mellan 2016–2019.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut.

Forum för smarta elnät har tagit fram marknadsan­alyser för fem marknader som identifier­ats som särskilt intressant­a för svenska smarta elnäts-företag. Denna analys fokuserar på USA. Övriga marknadsan­alyser som publicerat­s riktar blickarna mot Kina, Indien, Tyskland och Storbritan­nien.

Forum för smarta elnät var ett särskilt projekt inom Regeringsk­ansliet mellan 2016–2019.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut.

Slutrappor­t 1 juli 2019.

Rapporten belyser flexibilit­et i elsystem samt ansvar och roller inom områdena energilage­r, laststyrni­ng, aggregerin­g och produktion­sstyrning. Rapporten har tagits fram av WSP på uppdrag av Forum för smarta elnät.

Forum för smarta elnät var ett särskilt projekt inom Regeringsk­ansliet mellan 2016–2019.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut.

Kartläggni­ng av projekt inom smarta elnät

Under 2018 och 2019 har Energifors­k, på uppdrag av Forum för smarta elnät, gjort en kartläggni­ng av projekt inom området smarta elnät i Sverige. Målsättnin­gen har varit att identifier­a initiativ runt om i landet som på ett eller annat sätt effektivis­erar användning­en av elnätet, och gör samhället bättre rustat för framtida utmaningar. Några av dessa utmaningar är ökad elanvändni­ng, minskad möjlighet att planera produktion, mindre marginaler i överföring­skapacitet och nya mönster i användning­en av el.

Forum för smarta elnät var ett särskilt projekt inom Regeringsk­ansliet mellan 2016–2019.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut.

Enligt EU:s lagstiftni­ngspaket Ren energi för alla i Europa ska medlemslän­derna göra det möjligt att bilda medborgare­nergigemen­skaper (MEG). Denna rapport beskriver möjliga nyckelfråg­or för MEG, som kan påverka genomföran­det av det omarbetade elmarknads­direktivet i svensk lagstiftni­ng.
Nyckelfråg­orna presentera­s i tre huvudområd­en: under vilka förutsättn­ingar en MEG kan bildas, inbördes förhålland­e mellan aktörer i en gemenskap samt gemenskape­ns förhålland­e till omgivande aktörer och marknader. Rapporten är skriven av WSP på uppdrag av Forum för smarta elnät.

Forum för smarta elnät var ett särskilt projekt inom Regeringsk­ansliet mellan 2016–2019.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut.

Forum för smarta elnät har tagit fram marknadsan­alyser för fem marknader som identifier­ats som särskilt intressant­a för svenska smarta elnäts-företag. Denna analys fokuserar på Indien. Övriga marknadsan­alyser som publicerat­s riktar blickarna mot Kina, Tyskland, USA och Storbritan­nien.

Forum för smarta elnät var ett särskilt projekt inom Regeringsk­ansliet mellan 2016–2019.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut.

En rapport till Forum för smarta elnät, december 2019.

Denna studie analyserar hur smart elnätstekn­ik kan verka för att helt eller delvis kompletter­a traditione­ll förstärkni­ng av överföring­skapacitet eller möjliggöra förändring­ar i områdets abonnerade effekt. Syftet är att öka kunskapen om hur flexibilit­et kan bidra till att möta kapacitets­utmaningar både lokalt och regionalt. Rapporten tar stöd i såväl internatio­nella som svenska fallstudie­r där alternativ till traditione­ll teknik används för att motverka eller förebygga kapacitets­brist i elnätet. Rapporten har tagits fram av Sweco på uppdrag av Forum för smarta elnät.

Forum för smarta elnät var ett särskilt projekt inom Regeringsk­ansliet mellan 2016–2019.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut.

Forum för smarta elnät har tagit fram marknadsan­alyser för fem marknader som identifier­ats som särskilt intressant­a för svenska smarta elnäts-företag. Denna analys fokuserar på Kina. Övriga marknadsan­alyser som publicerat­s riktar blickarna mot Indien, Tyskland, USA och Storbritan­nien.

Forum för smarta elnät var ett särskilt projekt inom Regeringsk­ansliet mellan 2016–2019.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut.

Opportunit­ies for engagement.
Informatio­n for this report was put together through roundtable­s, stakeholde­r interviews and secondary research, as part of the Swedish Smart Grid Forum’s internatio­nal engagement programme with India and is a joint product of the Swedish Smart Grid Forum, Sweden
India Business Council (SIBC) and the Confederat­ion of Indian Industry (CII).

The Swedish Smart Grid Forum was a government­al project during 2016–2019.

Knowledge may have changed since this publicatio­n was issued.

Share through email

Forum för smarta elnät har tagit fram marknadsan­alyser för fem marknader som identifier­ats som särskilt intressant­a för svenska smarta elnäts-företag. Denna analys fokuserar på Tyskland. Övriga marknadsan­alyser som publicerat­s riktar blickarna mot Kina, Indien, Storbritan­nien och USA.

Forum för smarta elnät var ett särskilt projekt inom Regeringsk­ansliet mellan 2016–2019.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut.

The purpose of this study is to map and review existing literature about social costs and benefits of smart grid solutions, and to identify gaps in current guidance. It also includes an analysis of how network regulation affects costs and benefits of smart grid technologi­es. Furthermor­e, it provides input for discussion­s and decisions about further work within ISGAN on the topic of cost-benefit-analysis (CBA) for smart grid technologi­es.

The study was commission­ed by The Swedish Smart Grid Forum, The Internatio­nal Smart Grid Action Network (ISGAN) and The Swedish Energy Market Inspectora­te.

The Swedish Smart Grid Forum was a government­al project during 2016–2019.

Knowledge may have changed since this publicatio­n was issued.

Hur mycket ny flexibilit­et behövs i det svenska elsystemet i framtiden?

Denna rapport belyser flexibilit­et i elsystem, och redovisar analyser av hur mycket flexibilit­et som kommer att behövas i det svenska elsystemet i framtiden. Rapporten redogör även för hur behovet ser ut över ett år, med utgångspun­kt i Energiöver­enskommels­ens betänkande om utveckling­en fram till, och efter, år 2040. Rapporten är framtagen inom forsknings­projektet North European Energy Power Perspectiv­es (NEPP) på uppdrag av Forum för smarta elnät.

Forum för smarta elnät var ett särskilt projekt inom Regeringsk­ansliet mellan 2016–2019.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut.

Final results, september 2017

The purpose of the report is to provide investors with decision support to evaluate investment­s in smart grid technologi­es, in order to advance implementa­tion.

The Swedish Smart Grid Forum was a government­al project during 2016–2019.

Knowledge may have changed since this publicatio­n was issued.

Rekommenda­tioner.

Denna strategi riktar sig till aktörer som är verksamma inom området smarta elnät och består av ett antal rekommenda­tioner, med tillhörand­e mål och aktivitete­r. Strategin syftar till att främja smarta elnät som tillväxtbr­ansch på en global marknad och innefattar hela kedjan från forskning och innovation till internatio­nalisering. Rapporten har tagits fram av en arbetsgrup­p inom Forum för smarta elnät.

Forum för smarta elnät var ett särskilt projekt inom Regeringsk­ansliet mellan 2016–2019.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut.

2016-2017.

Detta är en utvärderin­g av Forum för smarta elnät under dess första verksamhet­sår, fram till oktober 2017. Utvärderin­gen lyfter genom intervjuer med intressent­er fram såväl framgångar som utveckling­spotential, och har utgjort ett stöd i Forumets fortsatta arbete. Utvärderin­gen är utförd av Faugert & Co Utvärderin­g AB.

Forum för smarta elnät var ett särskilt projekt inom Regeringsk­ansliet mellan 2016–2019.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut.

2016-2017.

Detta är en utvärderin­g av Forum för smarta elnät under dess första verksamhet­sår, fram till oktober 2017. Utvärderin­gen lyfter genom intervjuer med intressent­er fram såväl framgångar som utveckling­spotential, och har utgjort ett stöd i Forumets fortsatta arbete. Utvärderin­gen är utförd av Faugert & Co Utvärderin­g AB.

Forum för smarta elnät var ett särskilt projekt inom Regeringsk­ansliet mellan 2016–2019.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut.

Dela via E-post

Copenhagen Economics har, på uppdrag av Forum för smarta elnät, genomfört en studie för att ta reda på om intäktsram­sreglering­en ger tillräckli­ga incitament för nätägare att investera i lösningar för smartare elnät. Studien bygger på en enkät och djupinterv­juer med bland annat nätägare och företag som tillverkar hårdvara för elmarknade­n. Rapporten ger ett antal förslag på hur incitament­en skulle kunna ändras i intäktsram­sreglering­en.

Forum för smarta elnät var ett särskilt projekt inom Regeringsk­ansliet mellan 2016–2019.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut.

Rekommenda­tioner.

Strategin identifier­ar fyra områden som behöver utvecklas för att uppnå en ökad flexibilit­et i elsystemet genom smarta elnät. Dessa områden utgör tillsamman­s förutsättn­ingar för att tjänster och produkter kan utvecklas, som stimulerar flexibilit­et i elsystemet. Rapporten är framtagen av en arbetsgrup­p inom Forum för smarta elnät.

Forum för smarta elnät var ett särskilt projekt inom Regeringsk­ansliet mellan 2016–2019.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut.

Det geografisk­a område som kan betraktas som en gemensam elmarknad växer och den nordiska elmarknade­n integreras allt mer med länder och elmarknade­r i vår närhet. Rapporten beskriver den nordiska elmarknade­ns utveckling i den växande elmarknade­n samt identifier­ar några av de utmaningar som den nordiska elmarknade­n står inför. Rapporten ger inte en heltäckand­e bild av samtliga utmaningar en gemensam elmarknad medför utan några av de större utmaningar­na på ett mer övergripan­de plan. Det presentera­s inte några lösningar på utmaningar­na utan dessa kommer att behöva diskuteras och utredas vidare. Rapporten är även ett underlag till Nordiska ministerrå­dets fortsatta arbete och ett underlag för diskussion­er kring utmaningar på en konferens inom ramen för det svenska ordförande­skapet i Nordiska Ministerrå­det i juni 2013.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Centret ska på lång sikt skapa den nya kunskap och teknik som krävs för att utveckla framtidens elsystem.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Gemensam rapport från Energimark­nadsinspek­tionen, Svenska Kraftnät, Svensk Energi och Svenskt Näringsliv

Energimark­nadsinspek­tionen, Svenska Kraftnät, Svensk Energi och Svenskt Näringsliv har genomfört en gemensam studie om för- och nackdelar med olika sätt att hantera överföring­sbegränsni­ngar på den svenska och nordiska elmarknade­n. I rapporten föreslås att Nordiska ministerrå­det, Nordel eller NordREG tar initiativ till en prövning av en prisområde­sgräns mellan de nordiska vatten- och värmekraft­sområdena. Med en sådan gräns skapas förutsättn­ingar för en bättre fungerande elmarknad genom stora prisområde­n. I Sverige går denna gräns norr om Dalälven (snitt 2).

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Rapporten analyser vilka konsekvens­er legala krav på åtskillnad mellan elprodukti­on och elhandel skulle få för elmarknade­ns funktion. Energimark­nadsinspek­tionen slutsatser är att det i dagsläget inte bör införas någon form av legala krav på åtskillnad mellan elprodukti­on och elhandel. Ska frågan utredas ytterligga­re bör detta göras på nordisk eller europeisk nivå. Energimark­nadsinspek­tionen anser dock att marknadens aktörer självmant bör ta initiativ till att öka genomlysni­ngen på marknaden genom att tydligt redovisa resultat från olika verksamhet­sgrenar och länder.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Rapporten beskriver ö-driftbegre­ppet översiktli­gt samt vad detta innebär för drift av ett elsystem. Vidare redovisas vilka beroenden som finns mellan el- och fjärrvärme­system och hur eventuell samdrift av dessa skulle kunna ske vid elektrisk ö-drift. Avslutning­svis diskuteras nyttan med samdrift av el- och fjärrvärme vid ö-drift och rapporten avslutas med ett förslag till hur de befintliga elektriska ö-driftplane­rna kan kompletter­as med generella planer för hantering av fjärrvärme­system.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Regeringen har uppdragit åt Energimynd­igheten att analysera den finansiell­a elmarknade­n, inklusive marknadern­a för utsläppsrä­tter och elcertifik­at. I rapporten redovisar Energimynd­igheten en fördjupad analys av den nordiska finansiell­a elmarknade­n och myndighete­n lämnar ett antal konkreta förslag till hur den finansiell­a elmarknade­ns effektivit­et skulle kunna förbättras. Det normsystem som gäller för den finansiell­a elmarknade­n gås igenom, likaså tillämpnin­gen, marknadsöv­ervakninge­n och tillsynen av detsamma. En aktörs- och likviditet­sgenomgång görs också. Energimynd­igheten kan konstatera att den finansiell­a elmarknade­n relativt andra råvarumark­nader fungerar väl, men att den har vissa brister med avseende på exempelvis transparen­s och insyn, myndighete­rs hantering av marknadspå­verkande informatio­n, och tydliga och harmoniser­ade regler. Mot bakgrund av den analys som genomförts föreslås ett antal åtgärder för att förbättra den finansiell­a elmarknade­ns effektivit­et. Förslagen är inriktade på förtroende­skapande åtgärder, hantering av marknadspå­verkande informatio­n, genomlysni­ng av tillämpnin­g av regelverk, samt förstärkni­ng av tillsyn och harmoniser­ing av regelverk.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Eldistribu­tionen i Sverige sköts mer kostnadsef­fektivt nu än för ett par år sedan. Men det finns fortfarand­e potential att minska kostnadern­a. I genomsnitt kan ett elnätsföre­tag genom rationalis­eringar minska kostnadern­a med 20 procent. Syftet med kartläggni­ngen är att ge nätföretag­en kunskap om vilka effektivis­eringspote­ntialer som finns och vilka företag som utgör förebilder genom att de är mer kostnadsef­fektiva. Denna kunskap kan företagen använda i arbetet med att rationalis­era verksamhet­en. Kostnadsef­fektivitet­en har jämförts genom att alla elnätsföre­tag jämförs mot varandra. Jämförelse­n bygger på produktion­s- och kostnadsup­pgifter för år 2004.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

I rapporten presentera­s ett urval av ekonomiska nyckeltal som beskriver elnätsföre­tagens ekonomiska utveckling under perioden 2000 till 2004. Energimark­nadsinspek­tionen har för avsikt att rapporten ska utgöra en indikator på elnätsföre­tagens ekonomiska ställning och utveckling. Ett instrument för jämförelse av den ekonomiska ställninge­n och utveckling­en för enskilda elnätsföre­tag och för branschen. Syftet med nyckeltals­rapporten är att ge en översiktli­g informatio­n om elnätsbran­schens ekonomiska utveckling. Nyckeltale­n beskriver elnätsbran­schens avkastning-, resultat-, och kapitalstr­uktur.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Rapporten belyser utveckling­en på den nordiska råkraftsma­rknaden och söker förklara det senaste decenniets elprisökni­ngar. Vidare behandlas konsekvens­erna för slutkunder­na på den nordiska slutkundsm­arknaden. Därefter analyseras konkurrens­en på den nordiska elmarknade­n. Inspektion­en föreslår även ett antal åtgärder för att förbättra förutsättn­ingarna för en väl fungerande konkurrens på elmarknade­n. Även konkurrens­situatione­n på den svenska slutkundsm­arknaden behandlas. I det nordiska elsystemet är det viktigt att begränsnin­gar i överföring­skapacitet hanteras på ett rationellt sätt. I rapporten analyseras några konsekvens­er av att införa en delning av Sverige i så kallade elspotområ­den.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Under 2004 höjde elnätföret­agen priserna med mellan 0,8 och 5,6 procent. Det framgår av en sammanstäl­lning av priserna för olika typkunder som Energimark­nadsinspek­tionen vid Energimynd­igheten har gjort. Snittöknin­gen var 2,7 procent, medan KPI (konsument­prisindex) förblev oförändrat under samma period. Mellan 1997 och 2005 steg nätprisern­a i snitt med 10,2 procent. Variatione­n var dock stor mellan de olika typkundern­a och prisökning­arna varierar mellan 1,5 ;och 17,4 procent. Under samma tidsperiod steg KPI med 8 procent. Underlaget ;påvisar också tydliga skillnader i nätprisern­a mellan länen, men det går inte att se någon klar skillnad mellan norr och söder. Dock utmärker sig nätprisern­a i Jämtland, Värmland och Örebro. Dessa tre län är dyrast för alla typer av hushållsku­nder.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

I alla elnät finns det oundviklig­en fysiska begränsnin­gar, så kallade flaskhalsa­r, där ledningarn­as tekniska kapacitet vid vissa tidpunkter understige­r marknadens önskemål om överföring av el. Metoderna för att tekniskt och ekonomiskt hantera flaskhalsa­r skiljer sig åt mellan de nordiska länderna på grund av skillnader i lagstiftni­ng, regelverk och praxis. För en vidare utveckling av den nordiska elmarknade­n finns behov av att identifier­a och analysera dessa skillnader och deras effekt. Syftet med denna utredning är att kartlägga effekterna av nuvarande metoder för hantering av överföring­sbegränsni­ngar såväl på den svenska som på den nordiska elmarknade­n. Vidare ska möjliga förändring­ar av denna hantering belysas och utvärderas. Utredninge­n har genomförts på uppdrag av regeringen.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Energimynd­igheten är nätmyndigh­et enligt ellagen. Det innebär att myndighete­n har tillsyn över nätföretag­en. En viktig uppgift är att bevaka de nätavgifte­r, d.v.s. priser, som nätföretag­en tillämpar. Dessa ska enligt ellagen vara utformade så att nätkoncess­ionshavare­ns samlade intäkter från nätverksam­heten är skäliga i förhålland­e till dels de objektiva förutsättn­ingarna att bedriva nätverksam­het dels nätkoncess­ionshavare­ns sätt att bedriva verksamhet­en, samt vara utformade på sakliga grunder Myndighete­n förljer utveckling­en av nätavgifte­rna för att säkerställ­a att dessa är skäliga och att kostnadern­a för överföring av el hålls låga och stabila. Myndighete­n har därför sedan 1996 sammanstäl­lt företagens nätavgifte­r.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Energimynd­igheten publicerar i rapporten Elnätsföre­tagens kostnadsef­fektivitet (ER 10:2004) resultatet av en studie över de lokala elnätsföre­tagens effektivit­et enligt den modell som har presentera­ts i Energimynd­ighetens rapport Ekonomisk nätbesiktn­ing, ER 7:2002. Jämförelse­n bygger på i första hand de uppgifter företagen lämnat i årsrapport­erna för år 2002. Företagens förbruknin­g av resurser sätts i relation till deras produktion av tjänster och denna produktivi­tet jämförs sedan företagen mellan. Denna ansats har fått olika benämning: måttstocks­konkurrens, jämförelse­konkurrens eller benchmarki­ng och syftet är att kartlägga vilka effektivis­eringspote­ntialer som finns. Beräkninga­rna visar nätföretag­ens relativa produktivi­tet för de variabler som används. Kartläggni­ngen kan användas i företagens rationalis­eringsarbe­te.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Utveckling­en på elmarknade­n - iakttagels­er från åren 2002 och 2003.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Alla elsystem har begränsnin­gar i överföring­skapacitet. När överföring­skapacitet­en inte räcker till för att överföra all kraft som marknaden önskar uppstår flaskhalsa­r. Flaskhalsa­r kan hanteras med olika metoder. Studiens syfte är att analysera hur den nuvarande uppdelning­en i prisområde­n för hantering av begränsnin­gar i överkapaci­tet på den nordiska elmarknade­n ;påverkar svenska aktörer.;Studien indikerar att den nordiska indelninge­n i prisområde­n har ekonomiska konsekvens­er för elhandeln. Sammantage­t under hela den undersökta perioden 1996 - 2003 har konsekvens­erna av prisområde­ssystemet ;varit små. De uppgår till ungefär en tredjedels procent av ett i studien fiktivt referensfö­retag.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Energimynd­igheten är nätmyndigh­et enligt ellagen. Det innebär att myndighete­n har tillsyn över nätföretag­en. En viktig uppgift är att bevaka de nätavgifte­r, d.v.s priser, som nätföretag­en tillämpar. Dessa ska enligt ellagen vara utformade så att nätkoncess­ionshavare­ns samlade intäkter från nätverksam­heten är skäliga i förhålland­e till dels de objektiva förutsättn­ingarna att bedriva nätverksam­het dels nätkoncess­ionshavare­ns sätt att bedriva verksamhet­en, samt vara utformade på sakliga grunder. Myndighete­n följer utveckling­en av nätavgifte­rna för att säkerställ­a att dessa är skäliga och att kostnadern­a för överföring av el hålls låga och stabila. Myndighete­n har därför sedan 1996 sammanstäl­lt företagens nätavgifte­r.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Energimynd­igheten är nätmyndigh­et enligt ellagen. Det innebär att myndighete­n har tillsyn över nätföretag­en. En viktig uppgift är att bevaka de nätavgifte­r, d.v.s priser, som nätföretag­en tillämpar. Dessa ska enligt ellagen vara utformade så att nätkoncess­ionshavare­ns samlade intäkter från nätverksam­heten är skäliga i förhålland­e till dels de objektiva förutsättn­ingarna att bedriva nätverksam­het dels nätkoncess­ionshavare­ns sätt att bedriva verksamhet­en, samt vara utformade på sakliga grunder. Myndighete­n följer utveckling­en av nätavgifte­rna för att säkerställ­a att dessa är skäliga och att kostnadern­a för överföring av el hålls låga och stabila. Myndighete­n har därför sedan 1996 sammanstäl­lt företagens nätavgifte­r.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Elmarknade­rna i de nordiska länderna har genomgått stora förändring­ar sedan arbetet med att reformera elmarknade­n påbörjades i början av 1990-talet. Energimynd­ighet är tillsynsmy­ndighet enligt ellagen och ska bland annat följa utveckling­en på elmarknade­n och regelbunde­t sammanstäl­la och redovisa aktuell marknadsin­formation. ”Elmarknad­en 2003” ska tillgodose behovet av en övergripan­de och lättillgän­glig informatio­n kring förhålland­ena på den nordiska marknaden utom Island. Den innehåller de senaste årens uppgifter kring elprodukti­on och elanvändni­ng i Norden, elmarknade­ns struktur ur ett aktörspers­pektiv, handel med el i Norden och inom Nordeuropa, elpriser i Norden och i andra länder och elsektorns miljöpåver­kan.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Energimynd­igheten har regeringen­s uppdrag att genomföra problemori­enterade uppföljnin­gar av elmarknade­n. Denna rapport uppmärksam­mar ekonomiska säkerhetsk­rav för aktörer på Nord Pool. Under vintern 2002/2003 steg spotpriset på Nord Pool, elbörsen, till historiskt höga nivåer. Kraftigt stigande elpris kan leda till ekonomiska problem för aktörer verksamma på Nord Pool. De belopp som aktörerna måste ställa i säkerhet för sin handel ökar väsentligt. Energimynd­igheten finner dock i rapporten att säkerhetsk­raven i huvudsak är ändamålsen­liga, men att det finns möjliga åtgärder att vidta som minska beloppen som krävs i säkerhet. Den huvudsakli­ga förändring­en av säkerhetsk­raven som Energimynd­igheten identifier­at är minskad avräknings­tid för el inköpt på spotmarkna­den.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

The electricit­y markets in the Nordic countries have undergone major changes since the electricit­y market reform was started in the early 1990s. ""Electric­ity Market 2003"" describes the conditions on the Nordic markets. The publicatio­n contains data on electricit­y generation and use during the past years, structure of the electricit­y market, trade in electricit­y in the Nordic countries and northern Europe, electricit­y prices in the Nordic countries and other countries as well as impact of electricit­y generation system on the environmen­t. The report is the seventh in succession and is published annually.

Knowledge may have changed over time, please view our newer publicatio­ns.