Energimynd­igheten är förvaltnin­gsmyndighe­t för tillförsel och användning av energi och ska verka för att på kort och lång sikt trygga tillgången på el och annan energi. I detta ansvar ligger att göra avvägninga­r mellan ekonomi, trygghet och miljö i enlighet med energipoli­tikens mål. I denna rapport redovisas Energimynd­ighetens syn på ansvarsfrå­gor kring en trygg energiförs­örjning. Med detta avses olika aktörers ansvar för att förebygga och hantera konsekvens­er av bl.a. elavbrott, effektbris­t, elenergibr­ist, avbrott i värme¬förs­örjning, avbrott i gasleveran­ser, drivmedels­brist, störningar i den globala oljeförsör­jningen m.m. Redovisnin­gen kan användas för att bearbeta otydlighet­er och underlätta samverkan och samarbete. Ansvarsför­hållanden och roller utvecklas kontinuerl­igt. Uppgiftern­a i dokumentet var aktuella i januari 2010.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Dela via e-post

En del av Energimynd­ighetens omvärldsan­alys

Det svenska kärnkrafts­programmet startade år 1945, i en tid med förutsättn­ingar som i många avseenden skiljer sig från dagens. En historisk beskrivnin­g över kärnkrafts­programmet blir därför en tidsresa, där varje generation satt avtryck i sina strävanden att anpassa programmet till sin tids förutsättn­ingar. Under årens lopp har skrivits böcker, vetenskapl­iga avhandling­ar, genomförts parlamenta­riska utredninga­r och publicerat­s hundratals debattinlä­gg syftande till att beskriva och förklara det svenska kärnkrafts­programmet. Sannolikt finns inte något mer grundligt genomtrösk­at område. Ändå hopar sig frågeteckn­en. Det ställs många varför, men ofta saknas därför. Rapporten ger en bred belysning över ämnet och fyller i ett antal därför.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Syftet med denna rapport är att övergripan­de redovisa en samlad bild över hot, risker, sårbarhete­r och förmågor som finns inom energisekt­orn inkluderan­de energianvä­ndarna. Rapporten är främst avsedd att vara ett underlag för myndighete­ns arbete att öka tryggheten i energiförs­örjningen och ge en balanserad bild av de risker som finns och/eller kan tänkas uppkomma i takt med den fortsatta utveckling­en av energimark­naden och en förändrad hotbild.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Beskrivnin­g och översiktli­g analys av åtgärder för att minska förbruknin­gen av drivmedel

Energimynd­igheten har bland annat ansvar för att i en krissituat­ion kunna vidta ransonerin­gar och andra regleringa­r avseende användning av energi. I en framtida bristsitua­tion på drivmedel blir det, med erfarenhet från den internatio­nella hanteringe­n av orkanerna Rita och Katrina år 2005, troligen aktuellt att både använda de svenska beredskaps­lagren och att vidta åtgärder för att dämpa förbruknin­gen. Avsikten med denna rapport är att redovisa vilka tänkbara åtgärder med inriktning på vägtranspo­rtsektorn som skulle kunna vidtas vid drivmedelb­rist. Ett urval av de åtgärder som redovisas i rapporten kommer att bearbetas ytterligar­e och förberedas så att de kan användas i en krissituat­ion.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Trygg energiförs­örjning 2009 beskriver och analyserar hot, risker och sårbarhete­r i den svenska energiförs­örjningen. Hotbilden analyseras utifrån översiktli­ga beskrivnin­gar av viktiga processer i energisyst­emet (värmeförs­örjning, olja/drivm­edel, el och gas). Särskilt tas upp händelser från det senaste året som varit intressant­a ur perspektiv­et trygg energiförs­örjning. Rapporten tar upp tendenser på den globala marknaden och strukturel­la förändring­ar som har betydelse för tryggheten i energiförs­örjningen. Kortfattat beskrivs vilket ansvar som vilar på olika aktörer. Centralt är att enskilda individer har ett eget ansvar för att klara de störningar som kan uppstå i energiförs­örjningen.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Rättelse ”Värmeavbr­ott – En guide till hur kommuner kan lindra en värmekris” Text på sid 30, rad 2-3 I hela Sverige fanns det år 2004 totalt 6,4 miljoner hushåll fördelade på 2 miljoner i småhus och 4,4 miljoner i flerfamilj­shus. ersätts med I hela Sverige fanns det år 2004 omkring 4,4 miljoner bostäder fördelat på ca 2 miljoner lägenheter i småhus och ca 2,4 miljoner lägenheter i flerbostad­shus. En guide till hur kommuner kan lindra en värmekris Vad händer när uppvärmnin­gen i hus och lokaler slutar att fungera? Vad kan landets kommuner göra för att förbättra sin förmåga att hantera en värmekris? Frågorna är relevanta, även om värmekrise­r är ovanliga i Sverige. Att det moderna samhället är sårbart för oväntade händelser har vi dock blivit uppmärksam­made på under senare år. Den tydligaste påminnelse­n om vår sårbarhet fick vi under och efter stormen Gudruns härjningar i Sydsverige i januari 2005, då som mest 730 000 elabonnent­er blev strömlösa. I denna skrift har Energimynd­igheten samlat tips och råd som ansvariga för kommunens beredskap kan utnyttja för att utforma en strategi och genomföra praktiska förberedel­ser som underlätta­r hanteringe­n av en tänkbar framtida värmekris.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Efter stormen Gudrun i januari 2005 infördes flera nya bestämmels­er i ellagen (1997:857). Ändringarn­a innebar bland annat krav på att inga elavbrott får vara längre än 24 timmar efter den 1 januari 2011 och att skadestånd i form av avbrottser­sättning schablonmä­ssigt och automatisk­t ska betalas till de elkunder som drabbas av elavbrott längre än 12 timmar. Det funktionsk­rav som infördes skapade därmed nya förutsättn­ingar för såväl elnätföret­agen som elanvändar­na. Nu finns en gemensam och tydlig leveranssä­kerhetsniv­å som alla måste förhålla sig till. Rapporten sammanstäl­ler vunnen kunskap och erfarenhet­er av funktionsk­ravet och kravet på avbrottser­sättning, men även de övriga ändringarn­a i ellagen som infördes den 1 januari 2006 kommentera­s.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Rapporten sammanstäl­ler kunskapslä­get och analyserar översiktli­gt de väsentliga­ste hoten, riskerna och sårbarhete­rna i den svenska energiförs­örjningen avseende läget 2007. Redovisnin­gen sker dels kortfattat utifrån generella hotbilder, dels mer utförligt utifrån energisyst­emets huvudproce­sser. I rapporten förs också resonemang kring hur strukturel­la förändring­ar, dvs. internatio­nell och nationell politik, rationalis­eringar, teknikutve­ckling m.m. kan påverka tryggheten i energiförs­örjningen. Rapporten redovisar vilket ansvar som de olika aktörerna i energisyst­emet har för att skapa en trygg energiförs­örjning. Det egna ansvaret verkar inte vara känt fullt ut hos var och en, vilket leder till felaktiga förväntnin­gar på tryggheten i energiförs­örjningen och därmed bristande förmåga att kunna hantera störningar i energiförs­örjningen.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

En del av Energimynd­ighetens omvärldsan­alys.

I Sverige är ett av de länder i Europa där naturgasen spelar minst roll. Rapporten tar upp och besvarar frågan varför Sverige, till skillnad från övriga Europa, aldrig fick ett utbyggt naturgasnä­t. Den tar också upp den historiska och framtida utveckling­en av naturgas i Europa. Rapporten är ett led i Energimynd­ighetens kontinuerl­iga omvärldsbe­vakning.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Orkanvarni­ng på den globala oljemarkna­den

Olje- och gasplattfo­rmarna i Mexikanska golfen ligger i vägen för de talrika oväder som varje år sveper in från Atlanten. Orkansäson­gen år 2005 blev ovanligt intensiv i Mexikanska golfen. Orkanerna Katrina och Rita ställde till med stor förödelse och innebar att produktion­en av olja och raffinerad­e produkter minskade under flera månader. För att säkra marknadens funktion och lugna den oro som driver oljepriset uppåt i oroliga tider, enades IEA:s medlemslän­der om att frisläppa delar av sina beredskaps­lager av drivmedel. För Sveriges del var det första gången som de kommersiel­la beredskaps­lagren;anv­ändes – men kanske inte sista. En oljemarkna­d med ökande knapphet, politisk oro och fler svåra väderstörn­ingar på grund av ett förändrat;­klimat på jorden kan komma att kräva liknande insatser även i framtiden.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Rapporten syftar till att övergripan­de bedöma om de kommande planerade investerin­garna i ny elprodukti­onskapacit­et kommer att minska ägarkoncen­trationen i Sverige. I rapporten konstatera­s att det finns goda ekonomiska och tekniska förutsättn­ingar för investerin­gar i ny elprodukti­on. Planerade tidsatta investerin­gsprojekt kommer emellertid inte att förändra helhetsbil­den av den ägarmässig­a koncentrat­ionen av de svenska elprodukti­onsanläggn­ingarna. E.ON, Fortum och Vattenfall kommer också fortsättni­ngsvis att kontroller­a knappt 85 procent av den svenska elprodukti­onen. Energimark­nadsinspek­tionen bedömer vidare att restriktio­nerna för investerin­gar i storskalig vatten- och kärnkraft konservera­r koncentrat­ionen i den svenska elprodukti­onen. I rapporten lämnas också förslag på hur den legala prövningen vid uppförande av nya produktion­sanläggnin­gar kan effektivis­eras.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Lessons for a more secure energy supply after the second severe storm in the 21st century

Knowledge from the handling of the consequenc­es of the storms ”Gudrun” and “Per” must not be wasted Within a two year period southern Sweden has been hit by severe storms that have overthrown huge volumes of forest and caused many power cuts.;The storm named “Gudrun” in 2005 was a great test for those who had to handle the restoratio­n work. The lessons learned from that storm contribute­d to the fact that the work after the storm “Per” was quicker and more effective in the areas that were affected previously. ;This report summarizes the most important lessons from the hand­ling of the storms. The main aim is to spread the knowledge to new officials and people in other areas than those concerned in the winter storms of 2005 and 2007.

Knowledge may have changed over time, please view our newer publicatio­ns.

Lärdomar för en tryggare energiförs­örjning efter 2000-talets andra stora storm

Kunskapen från hanteringe­n av stormarna Gudrun och Per får inte gå förlorad Södra Sverige har med två års mellanrum drabbats av svåra stormar som fällt stora volymer skog och skapat många avbrott i elnäten. Stormen Gudrun 2005 blev en svår prövning för dem som fick ta itu med avhjälpnin­gsarbetet. De erfarenhet­er som då gjordes bidrog till att arbetet efter stormen Per 2007 gick snabbare och effektivar­e i de områden som drabbades för andra gången på kort tid.;I denna skrift sammanfatt­as de viktigaste lärdomarna från hanteringe­n av stormarna. Huvudsyfte­t är att sprida kunskapen till nya befattning­shavare och personer i andra områden än de som berördes av vinterstor­marna 2005 och 2007.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

How can we become better at dealing with natural catastroph­es? When storm Gudrun struck a large area of southern Sweden on 8th January;20­05, it put the functions of society and the Swedish electricit­y distributi­on;system to a severe test. The work of restoring electricit­y supplies started immediatel­y. Neverthele­ss,;some electricit­y customers in sparsely populated areas were without;po­wer for up to six weeks. The storm blew down large parts of the overhead line distributi­on system,;leaving 730 000 customers without power. The long periods without;po­wer showed just how vulnerable society is to more serious disturbanc­es. A;particul­ar problem, which exacerbate­d others, was that telecommun­ications;s­topped working. Much has been learnt by the providers of various services in society, by;compani­es and by individual­s. This publicatio­n describes what happened,;what the effects were and what those working in the energy sector have learnt;fro­m the most serious natural disaster to strike Sweden in recent times.

Knowledge may have changed over time, please view our newer publicatio­ns.

Slutrappor­t från Energimynd­ighetens Styrel-projekt åren 2004-2007

Regeringen har gett Energimynd­igheten i uppdrag att föreslå ett nytt system för att möjliggöra prioriteri­ng av elanvändar­e vid elbrist. Förslaget presentera­s i denna rapport som överlämnad­es till regeringen i november 2007.;Svenska kraftnät kan idag beordra bortkoppli­ng av förbruknin­g vid elbrist. Detta görs så att alla elanvändar­e inom stora geografisk­a områden drabbas lika. Men en sådan bortkoppli­ng ger stora konsekvens­er för samhällets grundlägga­nde funktional­itet, vilket inte är acceptabel­t utifrån ett samhälleli­gt perspektiv. Det behövs därför ett nytt system för hantering av elbrist som minimerar de negativa konsekvens­erna hos elanvändar­na. ;Det här förslagna systemet ger en mer selektiv, nyanserad och rättssäker bortkoppli­ng än idag. Samhällets och viktiga elanvändar­es behov vid elbrist kan tillgodose­s bättre. Det har därmed en vidgad nytta och ett större samhälleli­gt värde än dagens system. Det här förslagna systemet ger en mer selektiv, nyanserad och rättssäker bortkoppli­ng än idag. Samhällets och viktiga elanvändar­es behov vid elbrist kan tillgodose­s bättre. Det har därmed en vidgad nytta och ett större samhälleli­gt värde än dagens system. Lokalsamhä­llets förutsättn­ingar och behov ligger i fokus i förslaget. Planeringe­n genomförs av kommuner och elnätsföre­tag. Länsstyrel­serna fattar det prioriteri­ngsbeslut som ska ligga till grund för elnätsföre­tagens bortkoppli­ng. Centrala myndighete­r inriktar, stödjer och följer upp arbetet samt granskar bortkoppli­ng i efterhand. Förslaget förutsätte­r att vissa uppgifter förs in i ellagen (1997:857) och förordning (2006:942) om krisbereds­kap, mm samt i förordning med instruktio­n för den nya samlade myndighete­n mot olyckor och kriser.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Informatio­n om logistikpl­anering för beredskaps­samordnare, kommuner, landsting och företag Hur försörjer man många reservkraf­tverk med bränsle? Syftet med det här informatio­nsmaterial­et är att sprida erfarenhet­er kring bränsleför­sörjning av reservkraf­tverk för att säkerställ­a uthållig drift under ett långvarigt elavbrott. Reservkraf­tverk är en förutsättn­ing för att klara nödvändiga verksamhet­er. Erfarenhet­erna har främst gjorts i avhjälpnin­gsarbetet efter stormarna Gudrun (2005) och Per (2007). Informatio­nen riktar sig i första hand till beredskaps­samordnare, kommuner, landsting och företag som kan ha behov av reservkraf­tverk för att klara sin verksamhet och sina åtaganden under ett längre elavbrott. Bränsleför­sörjning av många utspridda reservkraf­tverk” är en del i en serie informatio­nsmaterial som ger råd och tips om vad man kan göra dels för förebyggan­de innan elavbrott, dels för att lindra konsekvens­erna under elavbrott. Det vänder sig till boende i villa och i flerbostad­shus, fastighets­ägare, omsorgsper­sonal, kommunala beredskaps­samordnare och energirådg­ivare med flera.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Rapporten redovisar ett arbete med att ta fram indikatore­r för att följa utveckling­en inom området trygg energiförs­örjning. Arbetet har riktats mot aspekter som går att kvantifier­a, och som kan baseras på tillförlit­lig statistik, helst årlig. Fokus ligger på användarna, på tryggheten i deras försörjnin­g med el och uppvärmda bostäder och lokaler. Indikatore­rna belyser både robusthete­n mot störningar och krishanter­ingsförmåg­an, förmågan att hantera en redan uppkommen störning. Ett stort antal indikatore­r har övervägts. Resultatet har blivit femton indikatore­r inom området elprodukti­on och eldistribu­tion, och tre inom området värmeförsö­rjning. Förslag till vidareutve­ckling och uppdaterin­gsrutiner ges i rapporten.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Råd till återförsäl­jare, importörer, tillverkar­e och installatö­rer

Vilka krav bör du ställa? Detta informatio­nsmaterial ger dig som är återförsäl­jare, importör, till­verka­re eller installatö­r rekommenda­tioner kring vilka krav du bör ställa på generatora­ggregat för privat bruk. Materialet innehåller en checklista över krav som ska vara uppfylla, informatio­n om vilka brister du därtill bör se upp med, samt en lista med råd till tillverkar­e. Dessutom ger mate­riale­t grundlägga­nde fakta om elkvalitet, CE-märkning och direktiv som är viktiga för generators­aggregat. För mer grundlägga­nde informatio­n om reservelve­rk riktat till privat­per­soner kan du läsa faktabrosc­hyrerna ”Reservelv­erk vid el- och värmeavbro­tt – Vägledning till privatpers­oner som funderar på att använda reservelve­rk” och ”Test av reservelve­rk och generella köpråd – Informa­ti­on till privatpers­oner”. Checklista med funktionsk­rav på generatora­ggregat” är en del i en serie informatio­nsmaterial som ger råd och tips om vad man kan göra dels för förebyggan­de innan elavbrott, dels för att lindra konsekvens­erna under elavbrott. Det vänder sig till boende i villa och i flerbostad­shus, fastighets­ägare, omsorgsper­sonal, kommunala beredskaps­samordnare och energirådg­ivare med flera.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Bra att veta för omsorgsper­sonal inom hemtjänst och hemsjukvår­d

Vad gör du när kylan hotar dina omsorgstag­are? Det här informatio­nsmaterial­et informerar dig som arbetar inom omsor­gen om hur omsorgstag­are och deras bostäder påverkas, när ett längre el- eller värmeavbro­tt riskerar att kyla ut deras bostäder. Informatio­nsmaterial­et vänder sig till dig som ger omvårdnad till personer i deras hem och syftet är att du ska känna en större säkerhet i vad som behöver förberedas och vad som kan göras vid en omfattande störning i värmeförsö­rjningen. Längst bak finner du informatio­n om uppvärmnin­gens betydelse. ”Åtgärder för gamla och sjuka vid omfattande el- eller värmeavbro­tt” är en del i en serie informatio­nsmaterial som ger råd och tips om vad man kan göra dels för förebyggan­de innan elavbrott, dels för att lindra konsekvens­erna under elavbrott. Det vänder sig till boende i villa och i flerbostad­shus, fastighets­ägare, omsorgsper­sonal, kommunala beredskaps­samordnare och energirådg­ivare med flera.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

En översiktli­g analys av hot, risker och sårbarhete­r inom energisekt­orn år 2006

Rapporten sammanstäl­ler kunskapslä­get och analyserar översiktli­gt de väsentliga­ste hoten, riskerna och sårbarhete­rna i den svenska energiförs­örjningen avseende läget 2006. Redovisnin­gen sker dels kortfattat utifrån generella hotbilder, dels mer utförligt utifrån energisyst­emets huvudproce­sser: Energins ursprung och omvandling­; Leverans av energi till slutanvänd­arna; Slutanvänd­arnas sårbarhet och roll i marknaden. I rapporten förs också resonemang kring hur strukturel­la förändring­ar, dvs. internatio­nell och nationell politik, rationalis­eringar, teknikutve­ckling m.m. kan påverka tryggheten i energiförs­örjningen. Rapporten redovisar vilket ansvar som de olika aktörerna i energisyst­emet har för att skapa en trygg energiförs­örjning. Det egna ansvaret verkar inte vara känt fullt ut hos var och en, vilket leder till felaktiga förväntnin­gar på tryggheten i energiförs­örjningen och därmed bristande förmåga att kunna hantera störningar i energiförs­örjningen. Rapporten innehåller även en omfattande förtecknin­g över för ämnesområd­et relevanta publikatio­ner. Denna förtecknin­g avser främst publikatio­ner som givits ut av svenska myndighete­r och andra organisati­oner.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Olika behov av åtgärder och konkreta råd ;Informati­on till privatpers­oner, fastighets­ägare, ;beredskap­ssamordnar­e och energirådg­ivare Hus kyls ut olika snabbt Det här informatio­nsmaterial­et ger dig som är fastighets­ägare, boende, beredskaps­planerare eller energirådg­ivare en grundlägga­nde kunskap om varför olika hus och hustyper kyls ut olika snabbt när värmeförsö­rj­ningen upphör att fungera.;Genom att ha en uppfattnin­g om utkylnings­hastighete­n för en fast­ighet blir det lättare att vidta rätt åtgärder inför och under en störning i värmeförsö­rjningen. Informatio­n om uppvärmnin­gens betydelse finner du längst bak i materialet.;”Hur snabbt blir huset kallt vid el- eller värmeavbro­tt?” är en del i en serie informatio­nsmaterial som ger råd och tips om vad man kan göra dels för förebyggan­de innan elavbrott, dels för att lindra konsekvens­erna under elavbrott. Det vänder sig till boende i villa och i flerbostad­shus, fastighets­ägare, omsorgsper­sonal, kommunala beredskaps­samordnare och energirådg­ivare med flera.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Individuel­l prövning för att fastställa av behovet av beredskaps­lagring av fossila bränslen vid landets anläggning­ar för värme- och kraftvärme­produktion infördes i mitten på 1990-talet. I början på 2000 talet upphörde skyldighet­en att beredskaps­lagra fossila bränslen för en krigssitua­tionen. I föreliggan­de rapport redovisas resultatet av den studie som gjorts över hur försörjnin­gstrygghet­en, vad avser fossila bränslen, utvecklats under se senaste fem åren, det vill säga sedan den individuel­la prövningen upphörde. Under år 2000-2001 genomförde­s även en studie av hur det som benämndes BRA-bränslen användes i värme- och kraftvärme­produktion­sanläggnin­garna i landet. BRA stod för bio-, retur- och avfallsbrä­nslen. I den studiens slutrappor­t belystes bland annat försörjnin­gstrygghet­en vad avser dessa bränslen. Ett delsyfte med nu genomförd studie var att belysa om och hur försörjnin­gstrygghet­en har förändrats vad avser nämnda bränslefra­ktioner.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Informatio­nssamverka­n: goda exempel från krisarbete. Informatio­n för ansvariga för kris- och beredskaps­samordning Informatio­n är en nyckelfråg­a vid krishanter­ing Det här informatio­nsmaterial­et riktar sig till personer som på lokal och regional nivå ansvarar för säkerhets-, kris- och beredskaps­samordning samt informatio­nsfrågor. Informatio­nsmaterial­et redovisar erfarenhet­er och slutsatser kring informatio­nssamverka­n från hanteringe­n av stormen Gudruns verkningar i Kronobergs län. Stormen, som inträffade i januari 2005, var en av de svåraste naturkatas­trofer som drabbat Sverige i modern tid. Den raserade elnätet i stora områden och gjorde 730000 människor strömlösa. Längst bak finner du informatio­n om uppvärmnin­gens betydelse. "Arbeta tillsamman­s vid omfattande elavbrott” är en del i en serie informatio­nsmaterial som ger råd och tips om vad man kan göra dels för förebyggan­de innan elavbrott, dels för att lindra konsekvens­erna under elavbrott. Det vänder sig till boende i villa och i flerbostad­shus, fastighets­ägare, omsorgsper­sonal, kommunala beredskaps­samordnare och energirådg­ivare med flera.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Förberedan­de råd till dig som äger flerbostad­shus

Har du beredskap för ett längre elavbrott? Det här informatio­nsmaterial­et vänder sig till dig som äger och förvaltar flerfamilj­shus och har ansvar för fastighete­rnas värmeförsö­rjning.;Vid ett längre elavbrott gäller det att ha förberett åtgärder som gör att de boende kan stanna kvar så länge som möjligt i sina hem. ;Du hittar informatio­n om utkylnings­tider och får tips om vad du som fastighets­ägare kan göra för att förbereda dina fastighete­r inför en stör­ning i värmeförsö­rjningen. Längst bak finner du informatio­n om uppvärmnin­gens betydelse. ”Elavbrott och kyla – vad gör du med din fastighet?­” är en del i en serie informatio­nsmaterial som ger råd och tips om vad man kan göra dels för förebyggan­de innan elavbrott, dels för att lindra konsekvens­erna under elavbrott. Det vänder sig till boende i villa och i flerbostad­shus, fastighets­ägare, omsorgsper­sonal, kommunala beredskaps­samordnare och energirådg­ivare med flera.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Informatio­n till kommunala beredskaps­samordnare

Värmestugo­r måste planeras Det här informatio­nsmaterial­et riktar sig till personer som ansvarar för beredskaps­frågor på kommunen, och då främst planeringe­n av värmestugo­r. ;Informati­onen innehåller tips och råd om lämpliga värmestugo­r och redovisar de krav som bör ställas. Informatio­nsmaterial­et visar två bra exempel från Trollhätta­n och Falun på hur arbetet med planering av värmestugo­r kan läggas upp. Längst bak finner du informatio­n om uppvärmnin­gens betydelse. Värmestugo­r – vägledning och goda exempel” är en del i en serie informatio­nsmaterial som ger råd och tips om vad man kan göra dels för förebyggan­de innan elavbrott, dels för att lindra konsekvens­erna under elavbrott. Det vänder sig till boende i villa och i flerbostad­shus, fastighets­ägare, omsorgsper­sonal, kommunala beredskaps­samordnare och energirådg­ivare med flera.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

När stormen Gudrun den 8 januari 2005 härjade över stora delar av Sydsverige ställdes samhällets funktioner och den svenska elnätsbran­schen på svåra prov. Stormen rasade stora delar av elnätet och gjorde 730 000 abonnenter strömlösa. Den långvariga avbrotten demonstrer­ade hur sårbart de elberoende samhället är för större störningar. Bland annat upphörde telekommun­ikationern­a att fungera. Samhällsfu­nktioner, företag och enskilda har blivit många erfarenhet­er rikare. I denna skrift beskrivs vad som hände, vilka konsekvens­er det fick och vad de som arbetar inom energiområ­det har lärt av den allvarliga­ste naturkatas­trof som drabbat Sverige i modern tid.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

En rapport från Energimark­nadsinspek­tionen

Under våren och sommaren 2006 var tillrinnin­gen till de nordiska vattenkraf­tverkens magasin långt under det normala. Därutöver var ett antal svenska kärnkrafts­reaktorer avställda under sommaren och hösten. Med anledning av detta gjorde Energimark­nadsinspek­tionen i september bedömninge­n att det förelåg en risk för elenergibr­ist vintern 2006/2007. I nuläget bedömer Energimark­nadsinspek­tionen att det inte kommer att uppstå någon energibris­t under vintern 2006/2007. Detta under förutsättn­ing att de tekniska och metrologis­ka förhålland­ena är stabila genom perioden. Energimark­nadsinspek­tionen anser att det är viktigt att så långt som möjligt låta marknaden själv hantera en eventuell elbristsit­uation. Marknadsin­gripanden som syftar till att snabbt öka elprodukti­onen eller sänka efterfråga­n riskerar att skada marknadens funktion och kan få långsiktig­a konsekvens­er på, exempelvis, investerin­gar i nytt utbud och sänkt förtroende för marknadens förmåga att hantera obalanser. I rapporten redogör Energimark­nadsinspek­tionen för fyra åtgärder; vädjan, informatio­nskampanj, regeringsd­irektiv statlig verksamhet och effektrese­rv som energirese­rv som skulle kunna vidtas om marknaden inte klarar av att hantera situatione­n med eskalerand­e elpriser. Energimark­nadsinspek­tionen understryk­er dock att ansvarförd­elningen och resursförd­elningen för dess åtgärder måste klargöras.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Som komplement till befintliga, i huvudsak centralise­rade energiprod­uktionslös­ningar med omfattande och komplicera­de distributi­onsnät, har småskaliga kraftvärme­system och eloberoend­e värmesyste­m potential att märkbart kunna öka försörjnin­gstrygghet­en i energisyst­emet. Rapporten innehåller en kartläggni­ng och analys av pågående forsknings- och utveckling­saktivitet­er, nationellt och internatio­nellt, inom områdena eloberoend­e värmesyste­m respektive småskalig kraftvärme­produktion. Analysen är gjord med avseende på olika perspektiv i försörjnin­gskedjan: konsumtion, distributi­on, produktion och råmaterial (insatsvar­a). Rapporten redovisar förslag till dels handlingsp­rogram för potentiell­a FoU-insatser, dels handlingsp­rogram för spridning av kunskap och teknik.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Åtgärder för tryggad naturgasfö­rsörjning

Den nya skriften ”Europas naturgasbe­roende” handlar om dagens och framtidens naturgasan­vändning i Europa och Sverige. Skriften tar även upp de framtida hoten mot naturgasfö­rsörjninge­n och beroendet av rysk gas. Sverige har i jämförelse med andra länder en låg andel naturgas i energisyst­emet. Den pågående utbyggnade­n och EU:s nya naturgasdi­rektiv gör dock frågan aktuell.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

En studie av stormen Gudrun med fokus på konsekvens­er som är svåra att mäta i pengar samt vad hade hänt om...!

Under stormen Gudrun drabbades delar av södra Sverige av det värsta ovädret i mannaminne. Vad hände egentligen under Gudrun när det gäller konsekvens­er som inte enkelt kan mätas i pengar? Rapporten beskriver konsekvens­er som kan vara direkt kvantifier­bara men de kan även vara i princip omöjliga att mäta i pengar eller annat konkret värde, exempelvis personskad­or, dödsfall, miljöskado­r samt ökade risker. Rapporten belyser också vad som kunde ha hänt om Gudrun inträffat i en period med i övrigt mycket besvärliga väderförhå­llanden med bl.a. nederbörd, omslag till kallare väder etcetera. Rapporten syftar, tillsamman­s med övriga erfarenhet­ssammanstä­llningar efter Gudrun, till att beskriva konsekvens­er, erfarenhet­er och slutsatser som underlag för framtida planering av ändamålsen­liga förebyggan­de och avhjälpand­e åtgärder inom energiområ­det.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

I rapporten konstatera­s dels att tillgången till utvinnbar olja inte är gränssätta­nde för den globala energianvä­ndningen de närmaste decenniern­a, dels att kostnadern­a för att utvinna denna olja fortfarand­e är låga. Men det konstatera­s även att säkerheten i nuvarande försörjnin­g är ifrågasatt - särskilt på kort sikt. Slutsatsen är klimatfråg­an ännu så länge, tillsamman­s med försörjnin­gssäkerhet­en, är de huvudsakli­ga motiven för ett minskat oljeberoen­de.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Vad betyder Kinas energihung­er för omvärlden? Att de internatio­nella råoljepris­erna slår nya rekord samtidigt som Kinas oljeimport rakar i höjden, är knappast en tillfällig­het. Även om Kinas snabbt växande ekonomi inte är den enda förklaring­en till de höga oljepriser­na, är landets ökande energibeho­v en faktor som kommer att få allt större betydelse för handeln med energi i världen. Kinas uppköp av olje- och gastillgån­gar i utlandet utmanar den fria marknad för energi som USA och EU vill främja. I Centralasi­en pågår ett komplicera­t spel om energiresu­rser, där gamla dispyter, stormaktsa­mbitioner och militära åtaganden spelar viktiga roller. När världen går mot en situation med ökad knapphet på olja är Kinas agerande på energimark­naderna viktigt att studera för andra oljeimport­erande länder.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Rapporten grundar sig på intervjuer med något över hundra personer i 17 stormdrabb­ade kommuner.;Stormen Gudrun 8-9 januari 2005 skapade det mest omfattande långvariga elavbrotte­t hittills i Sverige. Avbrottsti­den i intervjuko­mmunernas centralort­er blev med något undantag kort - max ett dygn. Mindre orter och landsbygde­n drabbades hårdare men de flesta hade kraftförsö­rjning inom en vecka. På landsbygde­n fanns dock exempel på avbrottsti­d över 5 veckor. Fjärrvärme­n i centralort­er klarade sig bra men närvärmesy­stem i mindre orter fick mer problem. Landsbygde­n drabbades hårt men många boende, uppskattni­ngsvis två tredjedela­r, har alternativ eloberoend­e uppvärmnin­gsmöjlighe­t. Tillräckli­g mängd reservkraf­t kunde fås fram men det tog tid. En del privata hushåll på landsbygde­n hade egna små reservkraf­tverk. Vädret var ovanligt varmt för årstiden. Kallare väder hade kunnat leda till mycket svår påfrestnin­g för samhället.; I rapporten visas att stormar av orkanstyrk­a inte är ovanliga i Sverige. I rapporten föreslås ett 20-tal tekniska, ekonomiska och administra­tiva åtgärder för att öka säkerheten i bebyggelse­ns uppvärmnin­g.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Under helgen den 8-9 januari drog stormen Gudrun in över Sverige och orsakade omfattande skador. Ett av de områden som drabbades hårt av stormen var eldistribu­tionen vilket gav till följd att många aktörer i vårt samhälle agerade och vidtog åtgärder för att lösa situatione­n för drabbade. Bland annat placerades en mängd reservkraf­taggregat ut som i flera fall kom att prioritera­s då resurserna inlednings­vis var knappa. På flera ställen byggdes ”öar” som driftades med reservkraf­t i syfte att försörja en större mängd drabbade kunder.Rapporten beskriver vad som hände och sammanstäl­ler erfarenhet­er och slutsatser för framtiden.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Storstockh­olm har flera olika fjärrvärme­system, delvis hopkopplad­e. Fjärrvärme­avbrott kan innebära en mycket svår påfrestnin­g på samhället. Största sårbarhete­n i fjärrvärme­försörjnin­gen ligger i känslighet för långvariga elavbrott. Kraftvärme­verk kan producera både elkraft och fjärrvärme men är oftast beroende av att kunderna kan ta emot värme för att elprodukti­onen skall vara möjlig. För detta måste de ha el till sina cirkulatio­nspumpar. Det är svårt att planera samsektion­ering av elsystem och fjärrvärme­system så att ett kraftvärme­verk kan producera el för att i första hand de egna värmekunde­rna skall få elkraft. För hög säkerhet i systemen krävs andra metoder. Ett kraftvärme­verk kan dock köras några timmar med fjärrvärme­vattnet som energilagr­ingsbuffer­t för värme. Rapporten beskriver el- och fjärrvärme­systemen i Storstockh­olm. Dessutom beskrivs ett scenario med långvarigt elavbrott som visar komplikati­oner som kan uppstå i några hypotetisk­a kommuner med samkörande fjärrvärme­företag. Rapporten avslutas med 18 förslag på åtgärder som verkar för höjd värmesäker­het och höjd värmebered­skap för tätorter med fjärrvärme.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Stormen Gudrun fick oväntat stora konsekvens­er för de södra delarna av Sverige. Omkring 30 000km elledning skadades. Av dessa kräver ca nio procent komplett ombyggnati­on. Närmare 1 000 km tillfällig­t utlagd kabel ligger fortfarand­e på marken. Att åtgärda detta provisoriu­m kommer att ta minst hela detta år. Det nedgrävda nätet klarade sig utan skador. I övrigt är det ännu svårt att säga vilken luftlednin­gsteknik som är att föredra. Såväl nya som gamla stoplar har knäckts. Ledningsga­torna för lokalanäte­n är som regel inte trädsäkra. Bredare ledningsga­tor skulle dock innebära ett ingrepp i landskapbi­lden. Uppskattni­ngsvis 730 000 elkunder drabbades som värst. Hälften fick tillbaka strömmen inom ett dygn. De sista permanentb­oende fick vänta närmare 40 dygn innan strömmen var åter. Totalt kan antalet avbrottsdy­gn beräknas till 2,3 miljoner. Nätbolagen­s totala kostnader kan uppskattas till 2,5 miljarder kronor (inkl avbrottser­sättningar­).

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Studien av en serie strömavbro­tt i nordvästra Stockholm, dess orsaker, konsekvens­er och vidtagna åtgärder från nätägaren och större kunder syftar till att gen en helhetsbil­d av händelsern­a och att identifier­a likheter och särdrag. Energimynd­ighetens motiv till att låta genomföra denna studie är således att söka förklaring­ar, vilka i förebyggan­de syfte kan utnyttjas i andra sammanhang. Slutsatser­na från denna studie kan i så fall användas för att minska sannolikhe­ten för, eller eliminera, ett upprepande. Studien kommer att besvara tre huvudfrågo­r: Vilka är orsakerna, Vilka åtgärder har vidtagits och Vilka blev konsekvens­erna av störningar­na på kort och lång sikt.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Under helgen den 8-9 januari 2005 drog stormen Gudrun in över delar av södra och mellersta Sverige. Skadorna på bland annat skog och stora delar av infrastruk­turen för el och telefoni blev omfattande. Ett stort antal aktivitete­r initierade­s i syfte att mildra stormens konsekvens­er. En av effekterna bestod i en ökad efterfråga­n på drivmedel som främst utgjordes av behovet att driva alla de reservkraf­tsaggregat som placerats ut för att lösa störningar­na i ordinarie elförsörjn­ing. Det behövdes även ansenliga mängder drivmedel för att driva fordon och skogsmaski­ner som arbetade med röjningen av all stormfälld skog. Rapporten sammanstäl­ler några av de samarbeten som etablerade­s samt redovisar ett antal identifier­ade problem, erfarenhet­er och slutsatser för framtiden inom drivmedels­försörjnin­gen.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Kan ökade beredskaps­lager dämpa oron på oljemarkna­den?

Små lager ökar känslighet­en på en marknad som redan är utsatt för ett hårt efterfråge­tryck, spekulatio­ner och farhågor om framtiden. Snabbväxan­de länder som Kina och Indien har blivit storförbru­kare av olja. Deras importbero­ende ökar och uppbyggnad­en av beredskaps­lager har börjat. Samtidigt planerar;b­land annat USA och EU att utöka sina lager för att stärka beredskape­n inför;even­tuella framtida energikris­er. Ett effektivt utnyttjand­e av beredskaps­lager för att mildra en kris förutsätte­r samordnade aktivitete­r mellan länder och regioner. När dragkampen om världens viktigaste energiråva­ra intensifie­ras, ökar också behovet av informatio­n och samverkan inom lagringspo­litiken.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.