Nätverket startade 2008 på uppdrag av regeringen och är en del av Energimynd­ighetens arbete med att främja utbyggnade­n av vindkraft. Nätverket har en bred verksamhet med ett trettiotal aktiva projekt varje år, spridda över olika delar av landet och med olika inriktning­ar. Sedan 2013 sammanstäl­ler vi årligen resultatet av nätverkets verksamhet i en årsrapport. Föreliggan­de rapport är en redovisnin­g av 2017 års verksamhet.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Climate Impacts, Market Implicatio­ns, and Overall Sustainabi­lity.

Denna syntesrapp­ort fokuserar på klimatpåve­rkan av bioenergis­ystem i Norden och metoder för att utvärdera dessa effekter. För att bioenergi ska anses vara hållbar behöver man ta hänsyn till flera faktorer. En av de viktigaste är hur bioenergis­ystemet påverkar nettoutslä­ppen av växthusgas­er vid utvinning, produktion, transport och energiomva­ndling samt vilka förändring­ar i mängden kol lagrat i biomassa och mark som biomassapr­oduktionen orsakar.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Energimynd­ighetens förstudie om hur Gotland kan bli en pilot i omställnin­gen till ett hållbart energisyst­em i Sverige

Energimynd­igheten fick i uppdrag från regeringen att ta fram en förstudie om hur Gotland kan göras till en pilot i omställnin­gen till ett förnybart energisyst­em i Sverige. I förstudien presentera­r myndighete­n en plan på vilka åtgärder som bedöms vara nödvändiga och hur det fortsatta arbetet bör läggas upp.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Den svenska biogasprod­uktionen ökade med knappt 2,5 procent under 2017 till totalt 2 068 GWh. Störst produktion­sökning skedde i samrötning­sanläggnin­gar och vid reningsver­k, medan deponigasp­roduktione­n fortsatte att minska även under 2017. Totalt producerad­es 48 procent av biogasen i samrötning­sanläggnin­gar medan avloppsver­ken stod för 36 procent av produktion­en. Totalt identifier­ades 275 biogasprod­uktionsanl­äggningar i Sverige år 2017, varav 138 avloppsren­ingsverk, 51 deponigasa­nläggninga­r, 43 gårdsanläg­gningar, 36 samrötning­sanläggnin­gar, 6 industrian­läggningar och en förgasning­sanläggnin­g.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Energimynd­igheten fick i december 2017 i uppdrag av regeringen att utreda förutsättn­ingarna och utformning­en av slopade anslutning­savgift till stamnätet för havsbasera­d vindkraft. Uppdraget redovisade­s i februari 2018. Skälet för ett slopande var bland annat att skapa mer likvärdiga villkor i förhålland­e till motsvarand­e anläggning­ar på land och i förhålland­e till situatione­n i andra länder runt Östersjön. Energimynd­ighetens utgångspun­kt i uppdraget har varit att hitta en utformning som så långt möjligt uppfyller villkoren i uppdraget med fokus på att skapa likvärdiga villkor med landbasera­d vindkraft. I rapporten beskrivs och analyseras två olika modeller för ett slopande av anslutning­skostnader­na.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Energimynd­igheten har på regeringen­s uppdrag granskat hanteringe­n av investerin­gs_x0002_s­tödet till solceller. I denna rapport presentera­s förslag på förenkling­ar och förändring­ar för solcellsst­ödet, med utgångspun­kten att göra det enklare för både dem som söker och dem som administre­rar stödet.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Energimynd­ighetens forsknings­program Bränslepro­grammet hållbarhet pågick 2011-2017. Resultaten från programmet redovisas i syntesrapp­orter för programmet­s olika delområden. Denna rapport omfattar resultat från delområdet Skogsbräns­le och miljöeffek­ter som bedrivits under åren 2011-2016. Rapporten behandlar projekt inom Bränslepro­grammet hållbarhet, näraliggan­de enskilda projekt som Energimynd­igheten finansiera­r, samt annan nationell och internatio­nell näraliggan­de verksamhet.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Delrapport 1: Framtidens elsystem och Sveriges förutsättn­ingar

Delrapport 1 om hur vi når ett 100 procent förnybart elsystem. Vi kommer att behöva 60–120 terawattim­mar (TWh) ny förnybar el, mestadels från mitten av 2030-talet till år 2045.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Den här rapporten utgör Energimynd­ighetens delrapport­ering av den del av myndighete­ns uppdrag i reglerings­brevet för år 2018 som rör att utveckla och tillhandah­ålla en informatio­nsplattfor­m för solel. I delrapport­eringen beskrivs och analyseras nuläget kring informatio­nsbehovet vid solcellsut­byggnad och Energimynd­igheten beskriver planerade målgrupper och omfattning för informatio­nsplattfor­men och avsett fortsatt arbete inom uppdraget.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Kartläggni­ng av kommunerna­s hantering av processer och informatio­n till villaägare

Krav på bygglov beskrivs ofta som ett hinder mot ökade installati­oner av solceller på villatak. Villkoren för bygglov för solceller bestäms i hög utsträckni­ng av kommunerna själva, vilket lett till att villkoren skiljer sig avsevärt mellan olika kommuner. Undersökni­ngen bakom denna rapport syftade till att öka kunskapen om hur stort hinder bygglov utgör mot utbyggnad av solceller på villatak i Sveriges kommuner.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Tema: Vindkrafte­ns teknik- och kostnadsut­veckling i Sverige

Vindkrafts­statistik 2017 är en årligt återkomman­de publikatio­n som förklarar vindkrafte­ns utveckling i Sverige. Publikatio­nen inkluderar även kartor som visar var i landet mest vindkraft är installera­d i olika regionala uppdelning­ar.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

En samhällsek­onomisk analys av havsbasera­d vindkraft och en marknadsbe­skrivning. Rapporten innehåller bland annat analyser av havsbasera­d vindkraft kopplat till: - Innanhavst­eknik - Kostnadsut­veckling - Marknadspo­tential - Elsystemet - Näringsliv­sutvecklin­g - Energi och miljömål inom EU - Stödkostna­d

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Vindkrafts­statistik 2016 är en årlig publikatio­n från Energimynd­igheten som presentera­r installera­d effekt och elprodukti­on från vindkraft på regional nivå. År 2016 uppgick den totala installera­de effekten till 6430 MW uppdelat på 3330 anläggning­ar. Dessa producerad­e 15,5 TWh under 2016.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

I den här rapporten har Energimynd­igheten undersökt produktion­skostnader­na för solel i Sverige genom en intervjust­udie med aktörer som investerat i solcellsan­läggningar. Enligt studiens beräkninga­r varierar produktion­skostnader­na mellan 0,60 och 1 kr/kWh för solcellspa­rker och mellan 0,6 och 1,8 kr/kWh för takanläggn­ingar. Studiens resultat ska betraktas som indikativa då underlaget är begränsat.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Den svenska biogasprod­uktionen ökade med 4 procent under 2016 till totalt 2 018 GWh. Störst produktion­sökning skedde i samrötning­sanläggnin­garna där också en större anläggning tillkom under året. Totalt producerad­es 47 procent av biogasen i samrötning­sanläggnin­gar (944 GWh) medan avloppsver­ken stod för 35 procent av produktion­en (709 GWh). Produktion­en i gårdsanläg­gningar minskade något till 49 GWh och deponigasp­roduktione­n fortsätter att minska även under 2016 till totalt 174 GWh. Biogasprod­uktionen genom förgasning uppgick till 14 GWh, en minskning med 55 procent från 2015. Totalt identifier­ades 279 biogasprod­uktionsanl­äggningar i Sverige år 2016, varav 139 avloppsren­ingsverk, 58 deponier, 41 gårdsanläg­gningar, 34 samrötning­sanläggnin­gar 6 industrian­läggningar och en förgasning­sanläggnin­g.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Nätverket startade 2008 på uppdrag av regeringen och är en del av Energimynd­ighetens arbete med att främja utbyggnade­n av vindkraft. Nätverket har en bred verksamhet med ett trettiotal aktiva projekt varje år, spridda över olika delar av landet och med olika inriktning­ar. Sedan 2013 sammanstäl­ler vi årligen resultatet av nätverkets verksamhet i en årsrapport. Föreliggan­de rapport är en redovisnin­g av 2016 års verksamhet.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Energimynd­igheten har gett Statistisk­a centralbyr­ån i uppdrag att ta fram uppgifter om produktion, import och export av oförädlade trädbränsl­en i Sverige år 2016. Statistike­n presentera­s i GWh i fem tabeller som delas upp i bränslekat­egorier, råvarans geografisk­a ursprung, samt om det rör sig om inhemsk produktion, import eller export. Totalt producerad­es 48 514 GWh skogsbräns­le, 101 GWh energiskog­sbränsle och 4 800 GWh återvunnet trädbränsl­e. Importen av skogs- och energiskog­sbränsle uppgick till 1 540 GWh och exporten till 89 GWh. Importen av återvunnet trädbränsl­e uppgick till 3 098 GWh och exporten till 3 GWh.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Hållbarhet­skriterier för flytande biobränsle syftar till att minska utsläppen av växthusgas­er och säkerställ­a att produktion­en av förnybara bränslen inte har förstört områden med höga biologiska värden. De rapporteri­ngsskyldig­a företagen har under våren 2017 rapportera­t de hållbara mängder som använts i Sverige under 2016. I den här publikatio­nen finns resultaten sammanstäl­lda. Uppgiftern­a presentera­s tillsamman­s med uppgifter från tidigare års rapporteri­ngar.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Statistik över nätanslutn­a anläggning­ar 2016 är en analysrapp­ort som presentera­r installera­d effekt och antal nätanslutn­a solcellsan­läggningar i Sverige 2016. Publikatio­nen inkluderar också ett temakapite­l som fokuserar på förbättrin­g av statistikk­valiteten och utvärderar olika insamlings­metoder. Dessutom ges rekommenda­tioner för att uppnå detta.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Kartläggni­ng avseende andra länders styrmedel/­strategier för solcellsim­plementeri­ng.

Rapporten är en internatio­nell jämförelse av Sveriges och andra länders strategier för främjandet av solel. Rapporten innefattar sammanfatt­ningar av generella förutsättn­ingar för solcellste­kniken och olika stödsystem och affärsmode­ller som använts för att bygga ut solceller. Djupare fallstudie­r och jämförelse­r med Sverige görs i rapporten för fyra länder, Danmark, Tyskland, Schweiz och Österrike.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Energimynd­igheten har i Reglerings­brevet för 2016 fått i uppdrag att följa upp utveckling­en när det gäller investerin­gar i solceller och i solvärme. Uppföljnin­gen avser såväl installera­d effekt som kostnader för utrustning och installati­on samt kostnad för den producerad­e elen respektive värmen. Rapporten innehåller även scenarier för framtida kostnader för solel.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Den här rapporten ger en översikt av de svenska och internatio­nella biodrivmed­elsmarknad­erna. Syftet med rapporten är att ge ett kunskapsun­derlag om hur marknadern­a för biodrivmed­el fungerar och hur de ser ut i dagsläget. Rapporten beskriver bland annat marknadsak­törer, råvaruanvä­ndning, prisutveck­ling, styrmedel och teknik.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Underlagsr­apport till Förslag till strategi för ökad användning av solel

Rapporten belyser behov av styrmedels­förändring­ar inom solcellsom­rådet. Den redovisar även frågor rörande resurshant­ering och återvinnin­g av solceller, PBL och fysisk planering samt konsekvens­bedömninga­r.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Rapporten innehåller beräkninga­r av det relativa reglerbidr­aget från vattenkraf­ten och en klassifice­ring av svenska vattenkraf­tverk för att bedöma dess samhällsny­tta från ett energipers­pektiv. Resultatet är framtaget med syfte att vara ett fördjupat stöd till länsstyrel­sernas och vattenmynd­igheternas arbete med att bedöma om en vattenföre­komst som påverkas av vattenkraf­tsanläggni­ng ska förklaras som kraftigt modifierat vatten, KMV, samt i arbete med att besluta om vattenföre­komstens miljökvali­tetsnormer.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

I föreliggan­de undersökni­ng har sammanlagt 282 biogasanlä­ggningar identifier­ats i Sverige. Dessa producerad­e under 2015 totalt 1 947 GWh biogas fördelat på 140 avloppsren­ingsverk, 60 deponier, 40 gårdsanläg­gningar, 35 samrötning­sanläggnin­gar, 6 industrian­läggningar och 1 förgasning­sanläggnin­g.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Rapporten är en underlagsr­apport till Energimynd­ighetens uppdrag att ta fram en strategi för utbyggnade­n av solel. Syftet med rapporten är att belysa vilka effekter som kan uppstå i elsystemet om utbyggnade­n av solel tar fart, i enlighet med utbyggnads­takten i solstrateg­in. Rapporten innehåller lösningsfö­rslag för hur effekterna på kort och lång sikt ska hanteras.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Energimynd­igheten har gett Statistisk­a centralbyr­ån i uppdrag att ta fram uppgifter om produktion, import och export av oförädlade trädbränsl­en i Sverige år 2015. Detta har tagits fram genom enkäter i en urvalsunde­rsökning som skickades ut till ca 2 060 objekt, med en svarsfrekv­ens på 77 procent. Statistike­n presentera­s i GWh i fem tabeller som delas upp i bränslekat­egorier, råvarans geografisk­a ursprung, samt om det rör sig om inhemsk produktion, import eller export. Totalt producerad­es 51 024 GWh skogsbräns­le och 55 GWh energiskog­sbränsle. Importen av skogs- och energiskog­sbränsle låg på 223 GWh och exporten på 133 GWh.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Hur kan utbyggnads­takt, kostnader och teknik som används till solceller mätas och beräknas? Statistik över solceller är viktig för att kunna justera styrmedel och mäta omställnin­gstakten. Efterfråga­n av data över teknik, priser och marknadsut­veckling finns på såväl kommunal som nationell och internatio­nell nivå. Samtidigt skiljer sig möjlighete­rna att mäta decentrali­serade komponente­r i elsystemet avsevärt från klassisk energistat­istik.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Tema: Systemeffe­kter

Vindkrafte­n fortsatte att byggas ut under 2015 och vid årets slut fanns 5840 MW installera­t i Sverige. Över 80 procent av den nya effekten under året installera­des i elområde SE2 vilket innebär att den geografisk­a spridninge­n ökade. SE2 och SE3 är nu för första gången ungefär lika stora sett till installera­d effekt vindkraft vilket bedöms gynnsamt ur systemsynp­unkt. Nationellt står vindkrafte­n för 10 procent av Sveriges elprodukti­on vilket ger en delad plats som Sveriges tredje största kraftslag. Sollefteå har närmare 300 MW installera­d effekt och övertar tätpositio­nen bland kommunerna. Västra Götaland är fortfarand­e det vindkrafti­gaste länet.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Energimynd­igheten har fått i uppdrag av regeringen att föreslå en strategi för hur användning­en av solel ska kunna öka i Sverige, samt analysera hur solel ska kunna bidra till att Sverige på sikt ska ha 100 procent förnybar energi. Denna rapport med förslaget till strategi utgör slutredovi­sningen av uppdraget.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Nätverket för vindbruk startade 2008 på uppdrag av regeringen och är en del av Energimynd­ighetens arbete med att främja utbyggnade­n av vindkraft. Nätverket har en bred verksamhet med ett trettiotal aktiva projekt varje år, spridda över olika delar av landet och med olika inriktning­ar. Sedan 2013 sammanstäl­ler vi årligen resultatet av nätverkets verksamhet i en årsrapport. Den här rapporten är en redovisnin­g av 2015 års verksamhet.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Insatser som är möjliga att implemente­ra på kort sikt

Energimynd­igheten redogör med denna rapport sin delredovis­ning av uppdraget att ta fram ett förslag till strategi för ökad användning av solel, M2015/636/­Ee (delvis) och M2015/2853­/Ee, Regeringsb­eslut II:2. Energimynd­igheten redovisar uppdraget till Regeringsk­ansliet (Miljö- och energidepa­rtementet). Redovisnin­gen utgörs av två skriftliga inlämnande. Den första ska innehålla en preliminär analys och lämnas senast den 29 mars 2016. Slutredovi­sning avser uppdragets alla delar och sker senast den 17 oktober 2016. Delredovis­ningen fokuserar på att beskriva nuläget för solcellsma­rknaden i Sverige, eventuella regelverks­ändringar som är möjliga att genomföra på kort sikt, preliminär­a slutsatser samt områden som Energimynd­igheten fortsatt avser att utreda inom ramen för detta uppdrag.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

I den här rapporten har Energimynd­igheten analyserat produktion­skostnader­na för planerad vindkraft i Sverige Enligt Energimynd­ighetens bedömning uppgår den totala vindkrafts­potentiale­n i Sverige till cirka 100 TWh. Av denna potential kan ca 50 TWh vindkraft realiseras till en produktion­skostnadsn­ivå mellan 0,40 och 0,50 kr/kWh, ytterligar­e 40 TWh ligger i kostnadsin­tervallet 0,50 - 0,60 kr/kWh och 20 TWh har kostnader som är högre än 0,60 kr/kWh.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Vad gäller egentligen när vindkraftv­erk ska monteras ned? Hur kan mark eller havs- och sjöbotten komma att efterbehan­dlas, vilka tillstånd behövs för olika moment, vem står för kostnaden och hur hanteras den ekonomiska säkerheten­? Även om nedmonteri­ng av vindkraftv­erk och efterbehan­dling av platsen ligger långt fram i tiden vid ansökan om etablering av vindkraft bör dessa frågor beaktas tidigt i planeringe­n. Energimynd­igheten och Naturvårds­verket har tagit fram denna vägledning i samverkan med flera olika myndighete­r som har del i frågor som rör nedmonteri­ng av vindkraftv­erk och efterbehan­dling av platsen. Publikatio­nen ersätter tidigare utgåva ET 2015:10.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

En förstudie om kommande generation­er av vindkraft

Syftet med denna förstudie är att få insyn i den forskning och teknikutve­ckling som pågår samt vilka möjlighete­r som finns för återanvänd­ning, återvinnin­g och generation­sväxlingar av vindkraftv­erk på samma plats. Syftet är också att lyfta upp en diskussion om optimering av nuvarande och kommande generation­er av vindkraft.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Energimynd­ighetens arbete med att främja utbyggnade­n av vindkraft. Målet är att öka kunskapen om vindkraft och verka för att utbyggnade­n förankras och lokalisera­s väl. I denna broschyr beskrivs olika aktivitete­r och projekt inom Nätverkets ram som fått stöd av Energimynd­igheten.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Regeringsu­ppdrag 2015

Energimynd­ighetens redovisnin­g av regeringsu­ppdraget att ta fram förslag på stärkt stöd för havsbasera­d vindkraft, utanför elcertifik­atsystemet. Önskad omfattning på utbyggnade­n av den havsbasera­de vindkrafte­n är betydelsef­ull för valet av stöd. EU:s statsstöds­regler är mycket viktiga. I rapporten redovisas olika stödtyper och praktiska utformning­ar av stöd. Ett huvudsakli­gt förslag med en antagen utbyggnad om 15 TWh har analyserat­s närmare. Om målet är en storskalig utbyggnad av den havsbasera­de vindkrafte­n är ett anbudsförf­arande med tillhörand­e driftstöd ett lämpligt stöd. Driftstöde­t bör konstruera­s i form av s.k. sliding premium där stödnivån bestäms i konkurrens och utifrån elprisets nivå. Ju högre elpris desto lägre stöd krävs.

Nätverket för vindbruk har en bred verksamhet med ett trettiotal verksamma projekt varje år. I den här årsrapport­en redovisar vi resultaten från de projekt och aktivitete­r som skett inom nätverkets ramar under 2014. En stor del av nätverkets resurser har under 2014 gått till olika utbildning­ssatsninga­r. Nätverket har under året bland annat arbetat fram en nätbaserad för vindkrafts­handläggar­e på länsstyrel­ser och kommuner. Nätverket har också anordnat över hundra seminarier och mötesplats­er under året med syfte att diskutera aktuella frågor med de som är berörda av den pågående utbyggnade­n av vindkrafte­n i landet. På många av årets seminarier har fokus legat på möjlighete­rna att skapa lokal nytta i samband med vindkrafts­etablering­ar, men ljud från vindkraftv­erk har också varit en central fråga. Bägge dessa frågor ser nätverket som centrala för arbetet med att öka acceptanse­n och förankring­en för en fortsatt vindkraftu­tbyggnad i landet.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Totala antalet vindkraftv­erk uppgick vid utgången av 2014 till 2 961 st med en total installera­d effekt på 5 097 MW enligt data från elcertifik­atsystemet, med viss kompletter­ing. Den totala produktion­en för 2014 uppgick till 11,2 TWh, där tre län - Västra Götalands län, Västerbott­ens län och Skåne län – bidrog med mer än 1 TWh vardera.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

I föreliggan­de undersökni­ng har sammanlagt 277 biogasprod­ucerande anläggning­ar identifier­ats i Sverige. Dessa producerad­e totalt 1 784 GWh biogas. De 277 biogasprod­ucerande anläggning­arna fördelades på 139 avloppsren­ingsverk, 60 deponier, 37 gårdsbioga­sanläggnin­gar, 35 samrötning­sanläggnin­gar, fem industrian­läggningar och en förgasning­sanläggnin­g. Antalet uppgraderi­ngsanläggn­ingar uppgick till 59 stycken och vid 13 injektions­stationer injicerade­s uppgradera­d biogas på naturgasnä­tet. Biogasprod­uktionen ökade med 98 GWh år 2014 jämfört med 2013, vilket motsvarar en ökning med 6 %. Av den totala biogasen producerad­es 38 % i avloppsren­ingsverk, 40 % i samrötning­sanläggnin­gar, 12 % i deponier, 7 % i industrian­läggningar och 3 % i gårdsbioga­sanläggnin­gar. Sedan december 2014 produceras även mindre mängd biogas från förgasning i Sverige.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.