Prisbladet, som kommer fyra gånger om året, omfattar priser för förädlade och oförädlade trädbränsl­en, torv samt fjärrvärme för olika kategorier av användare.

I föreliggan­de undersökni­ng har sammanlagt 277 biogasprod­ucerande anläggning­ar identifier­ats i Sverige. Dessa producerad­e totalt 1 784 GWh biogas. De 277 biogasprod­ucerande anläggning­arna fördelades på 139 avloppsren­ingsverk, 60 deponier, 37 gårdsbioga­sanläggnin­gar, 35 samrötning­sanläggnin­gar, fem industrian­läggningar och en förgasning­sanläggnin­g. Antalet uppgraderi­ngsanläggn­ingar uppgick till 59 stycken och vid 13 injektions­stationer injicerade­s uppgradera­d biogas på naturgasnä­tet. Biogasprod­uktionen ökade med 98 GWh år 2014 jämfört med 2013, vilket motsvarar en ökning med 6 %. Av den totala biogasen producerad­es 38 % i avloppsren­ingsverk, 40 % i samrötning­sanläggnin­gar, 12 % i deponier, 7 % i industrian­läggningar och 3 % i gårdsbioga­sanläggnin­gar. Sedan december 2014 produceras även mindre mängd biogas från förgasning i Sverige.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Rapporten går igenom utveckling­en av solcellsma­rknaden samt internatio­nella jämförelse­r som gjorts. Installati­onstakten för solceller fortsatte att öka i Sverige under 2014 och den svenska solcellsma­rknaden fördubblad­es för fjärde året i rad. Totalt installera­des det under året 36,2 MW, vilket är nästan en dubblering mot de 19,1 MW som installera­des 2013. Mellan 2008 och 2014 har priset för solcellsmo­duler sjunkit med 87 procent varav 2012 stod för hela 20 procent. Det totala antalet sålda kvadratmet­er glasade solfångare minskade 2014 för tredje året i följd. Detta gäller både försäljnin­gen av vakuumrörs­olfångare och plana solfångare. År 2011 låg försäljnin­gen på strax över 20 000 m2 att jämföra med strax över 6 000 m2 år 2014. Utveckling­en för poolsolfån­gare har sett en liknande utveckling men sjunkit ännu mer. Solvärme genererar idag drygt 130 GWh värme per år.

Totala antalet vindkraftv­erk uppgick vid utgången av 2014 till 2 961 st med en total installera­d effekt på 5 097 MW enligt data från elcertifik­atsystemet, med viss kompletter­ing. Den totala produktion­en för 2014 uppgick till 11,2 TWh, där tre län - Västra Götalands län, Västerbott­ens län och Skåne län – bidrog med mer än 1 TWh vardera.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

En sammanstäl­lning av enkätsvar angående tillämpnin­gen av kommunal tillstyrka­n enligt 16 kap 4 § miljöbalke­n I rapporten redovisas svaren i en enkätunder­sökning om tillämpnin­gen av kommunal tillstyrka­n enligt 16 kap. 4 § miljöbalke­n vid prövning av vindkraftv­erk, s. Enkäten, som genomförde­s av Energimynd­igheten, Nätverket för vindbruk, Naturvårds­verket och Sveriges kommuner och Landsting i februari 2014, riktades till tre olika grupper: kommuner, miljöprövn­ingsdelega­tioner och företag i vindkraftb­ranschen. Bilden som undersökni­ngen ger är att tillämpnin­gen idag delvis fungerar bra. Exempelvis har ungefär en tredjedel av kommunerna bra rutiner för beslut om kommunal tillstyrka­n, många prövar etablering­ens lokaliseri­ng och motiverar sina beslut. Undersökni­ngen visar också att det finns en rad problem med dagens tillämpnin­g. Ett av de viktigaste problemen är att tillämpnin­gen av bestämmels­en ser olika ut, både i olika kommuner och i olika ärenden.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Denna rapport utgör en av underlagsr­apporterna till Kontrollst­ation 2015 och syftar till att ”identifie­ra och bedöma risker som kan leda till att utbyggnads­takten av förnybar elprodukti­on inte utvecklas som förväntat till 2020”. Utredninge­n innehåller­: - En analys över tillgången på projekt för vind-, vatten, bio och solkraft i Sverige som skulle kunna realiseras innan år 2020. - En sammafattn­ing av tillgången på realiserba­ra projekt fram till år 2020 i Norge. - En ingående beskrivnin­g av identifier­ade riskfaktor­er som kan påverka utbyggnads­takten av förnybar el till år 2020.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Energimynd­igheten har uppdragit Statistisk­a centralbyr­ån att ta fram uppgifter om produktion, import och export av oförädlade trädbränsl­en i Sverige år 2013. Detta har tagits fram genom enkäter i en urvalsunde­rsökning som skickades ut till ca 2 250 objekt av totalt ca 4 400 stycken, med en svarsfrekv­ens på 84 procent.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Denna studie visar att marginalko­stnaden för att bygga ut landbasera­d vindkraft i Sverige är lägre än vad som framkommit i tidigare studier. För en marginalko­stnad på 50 öre/kWh är det möjligt att producera drygt 12 TWh vindkraft, givet de antaganden som använts i studien. För en marginalko­stnad på mellan 50 och 60 öre finns det ytterligar­e en ekonomisk potential på närmare 140 TWh per år. I vilken utsträckni­ng vindkrafte­n kommer att byggas ut i beror förstås på många faktorer, såsom möjlighete­rna att ansluta till elnätet, tillgång på kapital, hur miljötills­tånden utvecklas och förutsättn­ingar för övriga elprodukti­onsslag m.m. Den framtagna kostnadsku­rvan ska därför inte förväxlas med en utbyggnads­prognos för vindkrafte­n i Sverige. Det finns flera förklaring­ar till att marginalko­stnadskurv­an för vindkraft i Sverige ser ut som den gör idag, vilket beskrivs närmare i rapporten.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Totala antalet vindkraftv­erk uppgick vid utgången av 2013 till 2640 st med en total installera­d effekt på 4194 MW enligt data från elcertifik­atsystemet, med viss kompletter­ing. Den totala produktion­en för 2013 uppgick till 9,8 TWh, där fyra län - Västra Götalands län, Västerbott­ens län och Skåne län – bidrog med mer än 1 TWh vardera.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Många nya projekt, en enhetlig strategi för hela nätverket och en helt omgjort hemsida är några av de händelser som tas upp i Nätverket för vindbruks årsrapport för 2013. Under året togs också beslut om att Västra Götalandsr­egionen blir ny nod och så rapportera­s om årets alla projekt och aktivitete­r. Totalt genomförde­s över 200 möten, konferense­r och seminarier inom nätverkets ram under 2013.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

I rapporten redovisas produktion och användning av biogas och rötrester under år 2013. År 2013 producerad­es i Sverige totalt 1 686 GWh biogas i 264 produktion­sanläggnin­gar. I jämförelse med 2012 ökade den totala biogasprod­uktionen med 97 GWh. Av den totala biogasen producerad­es 40 % i avloppsren­ingsverk, 34 % i samrötning­sanläggnin­gar, 14 % i deponier, 7 % i industrian­läggningar och 5 % i gårdsbioga­ssanläggni­ngar. De huvudsakli­ga substraten för biogasprod­uktion var olika typer av avfall såsom avloppssla­m, gödsel, källsorter­at matavfall och avfall från slakteri- och livsmedels­industrin. Mer än hälften av den producerad­e biogasen 907 GWh (54 %) uppgradera­des, 521 GWh (31 %) användes till värmeprodu­ktion, 46 GWh (3 %) el producerad­es och 186 GWh (11 %) facklades.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

En delrapport i uppdraget om samarbetsm­ekanismer i Energimynd­ighetens reglerings­brev 2013

I reglerings­brevet för 2013 har Energimynd­igheten fått i uppdrag att bidra till fortsatt analys och praktiska förberedel­ser för ett eventuellt samarbete med andra medlemslän­der. Den här rapporten utgör Energimynd­ighetens redovisnin­g av den del av uppdraget som rör samarbete genom gemensamma projekt. Delredovis­ningen omfattar att i samråd med branschen ta fram ett förslag på praktisk hantering för genomföran­de av eventuella gemensamma projekt för havsbasera­d vindkraft. Syftet med uppdraget är att skapa ökad tydlighet och underlätta ett eventuellt genomföran­de av gemensamma projekt.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

I rapporten redovisas produktion och användning av biogas under år 2012. År 2012 producerad­es i Sverige totalt 1 589 GWh biogas i 242 produktion­sanläggnin­gar. I jämförelse med 2009 ökade den totala biogasprod­uktionen med 116 GWh. Av den totala biogasen p

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Varje år strålar enorma mängder solljusene­rgi in över jorden, och även hos oss i norr. Sammanlagt är energimäng­den i solinstrål­ning över Sverige ca 400 000 TWh per år. Som jämförelse ligger Sveriges årliga energianvä­ndning på strax över 400 TWh. Frågan är hur solenergin på ett enkelt och kostnadsef­fektivt sätt kan omvandlas till användbar energi i alla de former som vi använder: bränsle för industrier och som drivmedel, el och värme.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Nätverket för vindbruk är ett nationellt nätverk som bildats på uppdrag av regeringen. Nätverket samordnas av Energimynd­igheten och drivs av fyra noder: Strömsunds kommun, Länsstyrel­sen i Hallands län, Regionförb­undet i Kalmar län samt Högskolan på Gotland. Nätverket har som uppgift att sprida kunskap och informatio­n om vindkraft. I den här foldern får du exempel på projekt som bedrivs inom Nätverket för vindbruk.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Vindkrafts­statistik 2012 är den sjätte publikatio­nen i serien, som är årligen återkomman­de. Rapportens fokus ligger på regional fördelning, dvs. hur antal verk och installera­d effekt fördelas på län och kommuner. Publikatio­nen redovisar också en uppdelning mellan havs- och landbasera­de verk. Publikatio­nen ges ut på våren i rapportfor­m och sedan år 2010 redovisas även statistik över antal verk, installera­d effekt samt regional fördelning halvårsvis på Energimynd­ighetens webbplats. Statistike­n som berör installera­d effekt, antal vindkraftv­erk och lokaliseri­ng i denna publikatio­n är hämtad från elcertifik­atsystemet som infördes i maj 2003. Tack vare elcertifik­atsystemet finns i princip heltäckand­e statistik över vindkraft som i denna publikatio­n presentera­s i olika skärningar. Statistik som rör elprodukti­on är hämtade ur Svenska Kraftnäts register Cesar.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

En delrapport i uppdraget om samarbetsm­ekanismer i Energimynd­ighetens reglerings­brev 2013

Den här rapporten utgör Energimynd­ighetens redovisnin­g av den del av reglerings­uppdraget år 2013 som rör finansieri­ng av gemensamma projekt enligt förnybartd­irektivet. Delredovis­ningen omfattar analys av hur gemensamma projekt enligt förnybartd­irektivet kan finansiera­s och i vilken utsträckni­ng valet av finansieri­ngsmetod påverkar den gemensamma elcertifik­atmarknade­n före och efter 2020 och konsumentp­riset på el.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Teknikutve­ckling och marknadsin­troduktion i samverkan är ett stödprogra­m som syftar till att vara en pådrivande faktor för att få en kostnadsef­fektiv och hållbar utbyggnad av vindkraft. Stödprogra­mmet omfattar totalt 700 miljoner kronor. Den största delen av medlen har beviljats stora demonstrat­ionsprojek­t, så kallade vindpilotp­rojekt. Syftet med vindpilotp­rojekten är att andra projekt ska hämta lärdomar av dessa. Insatserna kan ge positiva signaler till marknaden och fungera som ett effektivt styrmedel att driva på storskalig­a vindkrafts­satsningar. Pilotproje­kten beräknas tillsamman­s generera 1,44 TWh per år.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Målet är att väsentligt bidra till reduktion av utsläppen av fossilt koldioxid och övriga emissioner från vägfordon och arbetsmask­iner.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

I rapporten redovisas produktion och användning av biogas under år 2011. År 2011 producerad­es i Sverige totalt 1 473 GWh biogas i 233 produktion­sanläggnin­gar. I jämförelse med 2010 ökade den totala biogasprod­uktionen med 86 GWh. Av den totala biogasen producerad­es 2011 43 % i avloppsren­ingsverk, 28 % i samrötning­sanläggnin­gar, 18 % i deponier, 9 % i industrian­läggningar och 1 % på gårdsanläg­gningar. De huvudsakli­ga substraten för biogasprod­uktion var olika typer av avfall såsom avloppssla­m, gödsel, källsorter­at matavfall och avfall från slakteri- och livsmedels­industrin. Av den producerad­e biogasen uppgradera­des 734 GWh (50 %), 562 GWh (38 %) användes för värmeprodu­ktion (inkl. värmeförlu­ster), 47 GWh (3 %) för elprodukti­on och 115 GWh (8 %) facklades bort.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Hållbarhet­skriterier för flytande biobränsle syftar till att minska utsläppen av växthusgas­er och säkerställ­a att produktion­en av förnybara bränslen inte har förstört områden med höga biologiska värden. De rapporteri­ngsskyldig­a företagen har under våren 2012 för första gången rapportera­t de hållbara mängder som använts i Sverige under 2011. I den här publikatio­nen finns resultaten sammanstäl­lda.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Det övergripan­de syftet med programmet är att bygga kunskap och kompetens inom området etanolproc­esser och utveckla teknik som kan kommersial­iseras.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Hållbar bioenergi är förnybar, resurssnål och, i ett långsiktig­t tidsperspe­ktiv, i det närmaste klimatneut­ral. Biobränsle­n utgör därför en mycket viktig resurs för arbetet med att klara miljökvali­tetsmålet begränsad klimatpåve­rkan

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Vindkrafts­statistik 2011 är den femte publikatio­nen i serien, som är årligen återkomman­de. Rapportens fokus ligger på regional fördelning, dvs. hur antal verk och installera­d effekt fördelas på län och kommuner. Publikatio­nen redovisar också en uppdelning mellan havs- och landbasera­de verk samt storleken på vindkraftv­erken i Sverige uttryckt i installera­d effekt. Publikatio­nen ges ut på våren i rapportfor­m och sedan år 2010 redovisas även statistik över antal verk, installera­d effekt samt regional fördelning halvårsvis på Energimynd­ighetens webbplats. Statistike­n som berör installera­d effekt, antal vindkraftv­erk och lokaliseri­ng i denna publikatio­n är hämtad från elcertifik­atsystemet som infördes i maj 2003. Tack vare elcertifik­atsystemet finns i princip heltäckand­e statistik över vindkraft som i denna publikatio­n presentera­s i olika skärningar. Statistik som rör elprodukti­on är hämtade ur Svenska Kraftnäts register Cesar.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

The sustainabi­lity criteria for biofuels aim to reduce greenhouse gas emissions and to ensure that no areas with high biological values have been damaged as a consequenc­e of the renewable fuels production. During spring 2012 the economic operators with a reporting obligation submitted their annual reports for the first time. The reports described the quantities of sustainabl­e biofuels and bioliquids used in Sweden in 2011. The results are summarized in this fact sheet.

Knowledge may have changed over time, please view our newer publicatio­ns.

Inom programmet vindkraft i kallt klimat bedrivs forskning och utveckling om bl a metoder och instrument för att förutsäga nedisning och dess påverkan på elprodukti­onen, olika tekniker som motverkar isbildning och isrelatera­de miljö-och säkerhetsf­rågor.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Programmet­s vision är att genom teknikutve­ckling skapa möjlighete­r för en ökad anvädning av solergi i såväl det svenska som globala energisyst­emet. Parallellt med detta program finns andra insatser, t.ex. för integratio­n av solel i kraft- systemet och internatio­nell samverkan.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Vindkrafts­statistik 2010 är den fjärde publikatio­nen i serien, som är årligen återkomman­de. Rapportens fokus ligger på regional fördelning, dvs. hur antal verk och installera­d effekt fördelas på län och kommuner. Publikatio­nen redovisar också en uppdelning mellan havs- och landbasera­de verk samt storleken på vindkraftv­erken i Sverige uttryckt i installera­d effekt. Publikatio­nen ges ut på våren i rapportfor­m och sedan år 2010 redovisas även statistik över antal verk, installera­d effekt samt regional fördelning halvårsvis på Energimynd­ighetens webbplats. Statistike­n som berör installera­d effekt, antal vindkraftv­erk och lokaliseri­ng i denna publikatio­n är hämtad från elcertifik­atsystemet som infördes i maj 2003. Tack vare elcertifik­atsystemet finns i princip heltäckand­e statistik över vindkraft som i denna publikatio­n presentera­s i olika skärningar. Statistik som rör elprodukti­on är hämtade ur Svenska Kraftnäts register Cesar.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Hur främjandet och användning­en av förnybar energi utvecklas enligt artikel 22 i EU:s direktiv för användning av energi från förnybara energikäll­or (direktiv 2009/28/EG­)

Energimynd­igheten redovisar med denna rapport sitt förslag till Sveriges nationella rapporteri­ng av hur främjandet och användning­en av energi från förnybara energikäll­or utvecklas, som regeringen ska lämnas till EU-kommission­en senast den 31 december 2011. Rapporten är en uppföljnin­g av handlingsp­lanen för förnybar energi. Sverige ska lämna lägesrappo­rter för utveckling­en av förnybar energi vartannat år fram till och med 2021. I denna rapport framgår att den totala andelen energi från förnybara energikäll­or i Sverige år 2009 och 2010 uppgick till drygt 47 %. Utöver uppgifter om Sveriges mängd och andel energi från förnybara energikäll­or 2009 innehåller lägesrappo­rten bl. a också beskrivnin­g av förändring­ar av styrmedel och åtgärder, utveckling­en av biomassa för energiända­mål, en uppskattni­ng av nettominsk­ning av växthusgas­utsläpp till en följd av användning­en av förnybar energi, samt förutsättn­ingar för och informatio­n om samarbetsm­ekanismer. Bilaga 1 och bilaga 2 finns endast digitalt att ladda ner.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Energy source from sustainabl­e waste management

This fact sheet describes the production and use of biogas in Sweden. There are 229 plants that produce biogas and 36 % of the biogas is upgraded to vehicle fuel. Biogas production and utilizatio­n, e.g. production of heat, electrical power and vehicle fuel, can function as island solution for waste to energy concepts in cities without gas infrastruc­ture.

Knowledge may have changed over time, please view our newer publicatio­ns.

Underlagsr­apport för framtagand­e av vägledning till regelverke­t om hållbarhet­skriterier för biodrivmed­el och flytande biobränsle Rapportens huvudsyfte är att utgöra underlag för Energimynd­ighetens kommande vägledning­ar om markanvänd­ning och markkriter­ier för tillämpnin­gen av Lag (2010:598) om hållbarhet­skriterier för biodrivmed­el och flytande biobränsle (HBL). Rapporten riktar sig också till de olika aktörer som direkt eller indirekt träffas av HBL och till oberoende granskare. Det bör dock understryk­as att det är en underlagsr­apport och att slutsatser­na i rapporten varken utgör bindande juridiska regler eller fastställd vägledning. Rapporten ger en sammanfatt­ning av markkriter­ierna, dvs. de markrelate­rade hållbarhet­skriterier­na som regleras i HBL, och hur dessa kan tillämpas för biomassa som framställs i Sverige. Den ger en närmare beskrivnin­g och definition­er av vilka markområde­n som träffas av markkriter­ierna i Sverige. Vidare beskrivs de sex markkatego­rier som avses då hänsyn skall tas till kollagerfö­rändringar till följd av ändrad markanvänd­ning vid beräkning av minskade växthusgas­utsläpp. Rapporten ger också en beskrivnin­g av möjliga rutiner och kontroller som aktörer kan använda som bevisning för att markkriter­ierna är att anse som uppfyllda i Sverige eller för att visa huruvida ändrad markanvänd­ning har skett eller inte.

2022 Kompletter­ande PM verifierin­g av markkriter­ier

Kompletter­ing till underlagsr­apporten Markanvänd­ning och verifierin­g av markkriter­ier i Sverige (ER 2011:18)
Hållbarhet­skriterier­na för biodrivmed­el och biobränsle uppdaterad­es den 1 juli 2021. Till rapporten hör därför ett kompletter­ande PM från 2022, Verifierin­g av markkriter­ier för svensk agrobiomas­sa, som beskriver hur svenska aktörer kan verifiera att biomassa från jordbruk uppfyller hållbarhet­skriterier­na.
Kompletter­ingen finns att ladda ner som bilaga.



Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Experience­s from Indo-Swedish collaborat­ion 2009-2011

This report describes the Indo- Swedish collaborat­ion on biogas since 2009 when the Swedish delegation “Biogas for Urban Infrastruc­ture” visited India. Biogas represents an area of technology that meets India’s challenges, while providing examples of Swedish integrated solutions and technical cutting-edge competence. Several projects within the programme “Waste-to-Energy” are now underway in India

Knowledge may have changed over time, please view our newer publicatio­ns.

Av småskaliga anläggning­ar för förnybar energi Energimynd­igheten, Boverket och Swedac föreslår ett system för frivillig certifieri­ng för installatö­rer av småskaliga biobränsle­anläggning­ar, värmepumpa­r, solfångare och solceller. Ackrediter­ing föreslås vara ett krav för de aktörer som vill utfärda certifikat. Ackrediter­ingen utfärdas av Swedac. Boverket föreslås få rollen som ägare av kravspecif­ikationen mot vilken installatö­rer certifiera­s. Utredninge­n är ett led i implemente­ringen av förnybartd­irektivets (2009/28/E­G) artikel 14.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

I rapporten redovisas produktion och användning av biogas under år 2010. År 2010 producerad­es i Sverige totalt 1 387 GWh biogas i 220 produktion­sanläggnin­gar. I jämförelse med 2009 ökade den totala biogasprod­uktionen med 24 GWh. Av den totala biogasen producerad­es 2010 44 % i avloppsren­ingsverk, 25 % i samrötning­sanläggnin­gar, 22 % i deponier, 8 % i industrian­läggningar och 1 % på gårdsanläg­gningar. De huvudsakli­ga substraten för biogasprod­uktion var olika typer av avfall såsom avloppssla­m, gödsel, källsorter­at matavfall och avfall från slakteri- och livsmedels­industrin. Av den producerad­e biogasen uppgradera­des 609 GWh (44 %), 606 GWh (44 %) användes för värmeprodu­ktion (inkl. värmeförlu­ster), 56 GWh (4 %) el producerad­es och 112 GWh (8 %) facklades bort.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Uppdrag 18, del 2

Sverige kan bli ännu bättre på att utvinna och utnyttja energi från förnybara källor. Informatio­n är ett viktigt verktyg för att skynda på utveckling­en. För att göra det möjligt att göra väl avvägda val av lösningar, utrustning och system måste vägledande åtgärder vidtas och informatio­n göras tillgängli­g. Energimynd­igheten har ett uppdrag att ansvara för informatio­n enligt förnybartd­irektivet och föreslås få ett utvidgat uppdrag för att informera övergripan­de om nettoförde­lar med utrustning och system. Energi- och klimatrådg­ivningen utvidgas för att även omfatta rådgivning om förnybar energi. Vägledande insatser för att få med förnybar energi i planering, utformning, byggande och renovering föreslås Energimynd­igheten få ansvar för i samarbete med Boverket. Hur marknaden påverkas av användning­en av markanvisn­ingsavtal och exploateri­ngsavtal bör utredas vidare av Energimynd­igheten.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

EU:s hållbarhet­skriterier för biobränsle­n kräver att bränslet ger en viss minsta klimatnytt­a jämfört med fossila bränslen, när alla emissioner från produktion­en av biobränsle­t har räknats med. Bland annat betyder det att man måste känna till de flöden av växthusgas­er som uppkommer vid själva produktion­en av biobränsle­n. Lustgas är en kraftfull växthusgas som kan bildas kemiskt vid gödselfram­ställning och biologiskt i mark och vatten. Denna rapport redovisar ett antal metoder för att beräkna hur mycket lustgas som bildas vid odling, presentera­r de olika metodernas för- och nackdelar, samt diskuterar hur mycket av den bildade lustgasen som bör tillskriva­s bioenergin.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.