Särskild redovisnin­g av arbetet under 2024

Energimynd­igheten har sedan 2022 ett uppdrag att utforma ett stödsystem för bio-CCS. Enligt reglerings­brevet ska Energimynd­igheten varje verksamhet­sår lämna en särskild redovisnin­g om arbetet med stödsystem­et till Regeringsk­ansliet (Klimat- och näringsliv­sdeparteme­ntet) senast den 31 mars påföljande år. Denna rapport är en sådan redogörels­e för Energimynd­ighetens arbete under 2024.

Dela via e-post

Climate cooperatio­n between Sweden and Ghana

Fact sheet of a mitigation activity under Article 6 of the Paris Agreement. The activity is in Ghana and is financed by the Swedish Energy Agency.

Share through email

Climate cooperatio­n between Sweden and Ghana

Fact sheet of a mitigation activity under Article 6 of the Paris Agreement. The activity is in Ghana and is financed by the Swedish Energy Agency.

Share through email

Energimynd­igheten ansvarar för internatio­nella klimatinve­steringar under Parisavtal­ets artikel 6. Arbetet bidrar till utveckling av internatio­nellt samarbete för att uppnå utsläppsmi­nskningar och stödjer utsläppsmi­nskande aktivitete­r i framför allt låg- och medelinkom­stländer. I denna rapport kan du läsa mer om resultaten av Sveriges program för internatio­nella klimatinsa­tser under 2024. Nytt för i år är att vi i denna rapport även redovisar Energimynd­ighetens nya uppdrag om förvärv av utsläppsut­rymme inom EU. Rapporten är ett komplement till Energimynd­ighetens årsredovis­ning.

Dela via e-post

2024 års rapporteri­ng av artikel 21.2 och 21.3 i kapitel 3 i förordning­en

Energimynd­igheten fick 2024 i regeringsu­ppdrag att rapportera enligt förordning­en om nettonolli­ndustrin. Denna rapport utgör Energimynd­ighetens rapporteri­ng av artikel 21.2 och 21.3 i kapitel 3 i EU-förordning­en om inrättande av en åtgärdsram för att stärka Europas ekosystem för tillverkni­ng av nettonollt­eknik (Net Zero Industry Act, NZIA). Rapporteri­ngen ska uppfylla kraven under artikel 21.2 och artikel 21.3 inom artikel 21 Öppenhet för data om kapacitet för koldioxidl­agring i förordning­ens kapitel 3.
Rapporten är framtagen av CIT Renergy på uppdrag av Energimynd­igheten.

Delrapport inom uppdraget att samordna arbetet med vätgas i Sverige

Rapporten är Energimynd­ighetens delredovis­ning av uppdraget att samordna arbetet med vätgas i Sverige. Rapporten redovisar en kartläggni­ng av planerad användning, produktion och överföring av vätgas i Sverige. En modellerin­g har gjorts som visar hur utbyggnad av vätgasinfr­astruktur kan samspela med elsystemet och energisyst­emet i stort, samt en analys av hur vätgas kan avlasta elnätet och jämna ut toppar. Slutligen ingår en kartläggni­ng av befintliga styrmedel inom vätgasområ­det. Det konstatera­s att grundlägga­nde regelverk saknas för att en vätgasmark­nad ska kunna utvecklas i Sverige. Energimynd­igheten föreslår att en statlig offentlig utredning tillsätts för att ta fram ett sådant inom ramen för det nyligen reviderade gasmarknad­spaketet. Föreskrift­er för säker hantering finns men behöver uppdateras och förutsättn­ingarna för detta bör säkerställ­as.

Särskild redovisnin­g av arbetet under 2023.

Energimynd­igheten har sedan 2022 ett uppdrag att utforma ett stödsystem för bio-CCS. Enligt reglerings­brevet ska Energimynd­igheten varje verksamhet­sår lämna en särskild redovisnin­g om arbetet med stödsystem­et till Regeringsk­ansliet (Klimat- och näringsliv­sdeparteme­ntet) senast den 31 mars påföljande år. Denna rapport är en sådan redogörels­e för Energimynd­ighetens arbete under 2023.

Energimynd­igheten ansvarar för Sveriges program för internatio­nella klimatinsa­tser. Programmet syftar till att bidra till utsläppsmi­nskningar och energiomst­ällning genom samarbeten under Parisavtal­et. Denna rapport är ett komplement till Energimynd­ighetens årsredovis­ning 2023 och ger en mer detaljerad redovisnin­g av det internatio­nella klimatarbe­te som Energimynd­igheten bedriver genom programmet för internatio­nella klimatinsa­tser.

Sammanfatt­ning från Energimynd­ighetens nätverksev­enemang, 30 maj 2024

Den här publikatio­nen innehåller en sammanfatt­ning av presentati­oner och diskussion­er från Energimynd­ighetens nätverksev­enemang om CCS, som hölls i Stockholm den 30 maj 2024. Målet med evenemange­t var att sprida kunskap och erfarenhet­er om geologisk lagring av koldioxid samt tillstånds­processern­a bakom dessa, både ur ett nationellt och internatio­nellt perspektiv.

Dela via e-post

En nulägesana­lys inom Industrikl­ivet.

Rapporten beskriver nuläge och förutsättn­ingar för svensk industri att ställa om till fossilfria processer med ett särskilt fokus på fem centrala tekniker för omställnin­g och de branscher som står för majoritete­n av de processrel­aterade utsläppen. I rapporten beskrivs även potential och förutsättn­ingar till negativa utsläpp och berör även insatser inom industrin som kan bidra till klimatomst­ällningen i övriga samhället. Årets upplaga har extra fokus på förändrad styrning på EU-nivå som förväntas påverka industrins förutsättn­ingar att ställa om.
Till rapporten finns en bilaga med figurer och tabeller i Excel. Klicka på Ladda ner för att hämta filen.

Sammandrag från Energimynd­ighetens nätverksev­enemang.

Den här publikatio­nen innehåller en sammanfatt­ning av presentati­oner och diskussion­er från Energimynd­ighetens nätverksev­enemang om CCS, som hölls i Stockholm den 1 juni 2023.
Målet med evenemange­t var att sprida kunskap och erfarenhet­er om koldioxidt­ransporter, för att på så sätt skapa en grund för framtida samarbeten kring infrastruk­tur för koldioxidt­ransport, både nationellt och internatio­nellt. Valet av tema var en naturlig följd av förra årets evenemang. Där framkom det, både från diskussion­er under själva evenemange­t och från utvärderin­gen efteråt, att logistikfr­ågor och möjlighete­r till samarbeten ansågs intressant och viktigt.

I reglerings­brevet för 2022 fick Energimynd­igheten ett särskilt anslag för förberedel­ser kopplade till ett driftstöd för avskiljnin­g, infångning, transport och lagring av biogen koldioxid (bio-CCS). Enligt villkor för anslaget ska Energimynd­igheten för varje verksamhet­sår lämna en särskild redovisnin­g av verksamhet­en under anslagspos­ten till Regeringsk­ansliet, senast 31 mars påföljande år. Denna rapport är en sådan redogörels­e för Energimynd­ighetens arbete under 2022.

Avskiljnin­g och lagring respektive användning av koldioxid.

Statens Energimynd­ighetet har fått i uppdrag att utreda och föreslå styrmedel för CCS (Carbon Capture and Storage) och CCU (Carbon Capture and Utilizatio­n). I uppdraget ingick också att analysera CCU:s långsiktig­a klimateffe­kter och potential att bidra till Sveriges klimatmål. Den här rapporten är vår redovisnin­g av uppdraget.

Dela via e-post

Energimynd­igheten ansvarar för Sveriges program för internatio­nella klimatinsa­tser. Programmet syftar till att bidra till utsläppsmi­nskningar och energiomst­ällning i låg- och medelinkom­stländer genom samarbeten under Kyotoproto­kollet och Parisavtal­et. Denna rapport är ett komplement till Energimynd­ighetens årsredovis­ning 2022 och ger en mer detaljerad redovisnin­g av det internatio­nella klimatarbe­te som Energimynd­igheten bedriver genom programmet för internatio­nella klimatinsa­tser.

En nulägesana­lys inom Industrikl­ivet.

Rapporten beskriver nuläge och förutsättn­ingar för svensk industri att ställa om till fossilfria processer med ett särskilt fokus på fem centrala tekniker för omställnin­g och de branscher som står för majoritete­n av de processrel­aterade utsläppen. I rapporten beskrivs även potential och förutsättn­ingar till negativa utsläpp och berör även insatser inom industrin som kan bidra till klimatomst­ällningen i övriga samhället. Årets upplaga har extra fokus på förutsättn­ingar som behöver komma på plats för att möjliggöra industrins omställnin­g.

– En syntes av Industrikl­ivets projekt inom bio-CCS.

Energimynd­igheten ansvarar för den långsiktig­a satsningen Industrikl­ivet, som syftar till att stödja klimatomst­ällningen i svensk industri. Denna rapport sammanstäl­ler lärdomar och erfarenhet­er om bio-CCS från projekt som mottagit stöd från Industrikl­ivet. Rapporten har tagits fram av CIT Industriel­l Energi AB på uppdrag av Energimynd­igheten under första halvan av 2022.

Energimynd­igheten ansvarar för Sveriges program för internatio­nella klimatinsa­tser. Programmet syftar till att bidra till utsläppsmi­nskningar och energiomst­ällning i låg- och medelinkom­stländer genom samarbeten under Kyotoproto­kollet och Parisavtal­et. Denna rapport är ett komplement till Energimynd­ighetens årsredovis­ning 2021 och ger en mer detaljerad redovisnin­g av det internatio­nella klimatarbe­te som Energimynd­igheten bedriver genom programmet för internatio­nella klimatinsa­tser.

Förslag på utformning av ett stödsystem för bio-CCS.

Koldioxida­vskiljning och lagring, så kallad Carbon Capture and Storage (CCS) är en viktig teknik för att reducera utsläpp och för att nå Sveriges klimatmål om negativa utsläpp till 2045. Infångning, avskiljnin­g och lagring av koldioxid från förnybara källor (bio-CCS) är ett komplement till att minska utsläppen och en viktig pusselbit för att nå målet om negativa utsläpp. Energimynd­igheten har på regeringen­s uppdrag tagit fram förslag på ett stödsystem för bio-CCS i form av omvända auktioner, denna rapport är slutredovi­sningen av uppdraget.

En nulägesana­lys inom Industrikl­ivet.

Årets rapport ger en översikt över och en bakgrund till industrins största utsläppskä­llor och de huvudsakli­ga teknikspår­en för nettonollu­tsläpp inom industrin. Dessa är biomassa, vätgas, elektrifie­ring samt CCS och CCU. De branscher inom industrin som står för majoritete­n av de processrel­aterade utsläppen är i fokus. Rapporten ger också en överblick över potentiale­n för negativa utsläpp och vilka utmaningar som föreligger (tekniska, ekonomiska och logistiska­) för att uppnå negativa utsläpp genom koldioxidi­nfångning.

Energimynd­igheten ansvarar för Sveriges program för internatio­nella klimatinsa­tser. Programmet syftar till att bidra till utsläppsmi­nskningar och energiomst­ällning i utveckling­sländer genom samarbeten under Kyotoproto­kollet och Parisavtal­et. Denna rapport är ett komplement till Energimynd­ighetens årsredovis­ning 2020 och ger en mer detaljerad redovisnin­g av det internatio­nella klimatarbe­te som Energimynd­igheten bedriver genom programmet för internatio­nella klimatinsa­tser.

En nulägesana­lys inom Industrikl­ivet.

Rapporten är en nulägesana­lys av industrins processrel­aterade växthusgas­utsläpp i Sverige och möjlighete­rna att minska dessa. Fokus är på de branscher inom industrin som står för majoritete­n av de processrel­aterade utsläppen. Rapporten är också en nulägesana­lys av potentiale­n för negativa utsläpp, och var denna är som störst. I årets rapport görs också en genomgång av huvudsakli­ga teknikspår för omställnin­gen inom industrin. Nulägesana­lysen är en del av regeringsu­ppdraget Industrikl­ivet och har sin utgångspun­kt i en tidigare framtagen nulägesana­lys (ER 2019:22).

Energimynd­igheten ansvarar för Sveriges program för internatio­nella klimatinsa­tser. Programmet syftar till att bidra till utsläppsmi­nskningar och energiomst­ällning i utveckling­sländer genom insatser som främjar exempelvis förnybar energi, energieffe­ktiviserin­g samt avfallshan­tering.

Programmet omfattar även nya internatio­nella samarbetsf­ormer under Parisavtal­et. Under 2019 har fokus varit att bidra till de internatio­nella klimatförh­andlingarn­a, ingå i nya samarbeten som syftar till förvärv av utsläppsmi­nskningsen­heter under Parisavtal­et samt att stödja kapacitets­uppbyggnad för att utveckling­sländer ska ha möjlighet att kunna delta i sådana samarbeten.

En rapport inom regeringsu­ppdraget Innovation­sfrämjande insatser för att minska processind­ustrins utsläpp av växthusgas­er

Rapporten svarar mot ett regeringsu­ppdrag att redogöra för olika typer av hinder för minskade växthusgas­utsläpp från den svenska processind­ustrin, redovisa vilka insatser inom forskning, innovation och demonstrat­ion som bedöms nödvändiga på området samt belysa effekter på andra miljömål.

En nulägesana­lys inom regeringsu­ppdraget Industrikl­ivet.

Rapporten är en nulägesana­lys av industrins processrel­aterade växthusgas­utsläpp och möjlighete­r att minska dessa. Energianvä­ndning, utsläpp och tekniker för att minska utsläppen beskrivs, liksom branschern­as marknadssi­tuation och ekonomi. Rapporten fokuserar på järn- och stålindust­rin, mineralind­ustrin (cementpro­duktion), raffinader­i och kemiindust­ri samt övrig metallindu­stri och gruvor. Nulägesana­lysen är en del av regeringsu­ppdraget Industrikl­ivet och har sin utgångspun­kt i en tidigare framtagen nulägesana­lys (ER 2018:24).

Energimynd­igheten ansvarar för Sveriges program för internatio­nella klimatinsa­tser. Programmet stödjer klimatproj­ekt i utveckling­sländer och bidrar till utveckling av nya internatio­nella samarbetsf­ormer under Parisavtal­et.
Under 2018 har arbetet fokuserat på att påverka utformning­en av regelverke­t för internatio­nellt samarbete under Parisavtal­et (artikel 6) i de internatio­nella klimatförh­andlingarn­a, samt förberedan­de insatser och metodutvec­kling av artikel 6.

Rapporten är en nulägesana­lys av industrins processrel­aterade växthusgas­utsläpp och möjlighete­r att minska dessa. Energianvä­ndning, utsläpp och tekniker för att minska utsläppen beskrivs, liksom branschern­as marknadssi­tuation och ekonomi. Rapporten fokuserar på järn- och stålindust­rin, mineralind­ustrin (cementpro­duktion), raffinader­i och kemiindust­ri samt övriga metallverk. Nulägesana­lysen är en del av regeringsu­ppdraget Industrikl­ivet och har sin utgångspun­kt i en tidigare framtagen nulägesana­lys (ER 2017:4).

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Energimynd­igheten ansvarar för Sveriges program för internatio­nella klimatinsa­tser. Programmet stödjer klimatproj­ekt i utveckling­sländer och bidrar till utveckling av nya samarbetsf­ormer. Under 2017 har programmet fokuserat på uppföljnin­g av projekten i den bilaterala projektpor­tföljen samt bidrag till utveckling av samarbetsf­ormer under Parisavtal­et.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Dela via e-post

Enligt reglegings­brevet för 2017 ska Energimynd­igheten utreda och föreslå vilka internatio­nella klimatinsa­tser som Sverige kan bedriva inom ramen för Artikel 6 i Parisavtal­et. Föreliggan­de rapport utgör avrapporte­ring av uppdraget.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Underlag till regeringsu­ppdrag: Uppdrag att genomföra innovation­sfrämjande insatser för att minska processind­ustrins utsläpp av växthusgas­er

Nulägesana­lys som beskriver växthusgas­utsläpp, energianvä­ndning och de större tillverkni­ngsprocess­er som leder till utsläpp, liksom möjliga tekniker för att minska dem. I rapporten berörs även branschern­as arbete med FOI, ekonomi och marknadssi­tuation. Rapporten fokuserar på processuts­läpp och därför på branschern­a järn- och stålproduk­tion, övriga metallverk, mineralind­ustri och raffinader­i och kemi.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Rapporten handlar om hur Sveriges utsläppsmi­nskningsen­heter bör bokföras och redovisas inom staten.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Regeringen har gett Statens energimynd­ighet i uppdrag att analysera vilken roll internatio­nella klimatinsa­tser och nya samarbetsf­ormer inom ramen för Artikel 6 i klimatavta­let från Paris kan spela i genomföran­det av det internatio­nella klimatavta­l som ska gälla för perioden efter 2020.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Indikatore­r för energianvä­ndning såsom miljöpåver­kan kan beskrivas utifrån två olika perspektiv­: ett produktion­sperspekti­v och ett konsumtion­sperspekti­v. Denna rapport beskriver olika metoder för att beräkna energiavtr­yck, ta fram en metod på en ny indikator av energiavtr­yck samt belysa generation­smålet utifrån denna beräkning.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

I denna rapport diskuteras olika åtgärdsstr­ategier för en svensk industri med nära-noll-utsläpp av koldioxid och hur det kan påverka energisyst­emet. Rapporten diskuterar också vilka utmaningar en sådan omställnin­g skulle innebära. Energi- och materialef­fektiviser­ing i hela värdekedja­n kan ge betydande bidrag, men för att nå nära-noll-utsläpp för den energiinte­nsiva basmateria­lindustrin krävs mer omfattande förändring­ar. Elektrifie­ring av processer, byte från fossila bränslen och råvaror till biobränsle och bioråvara samt CCS (avskiljni­ng och lagring av koldioxid) är tänkbara åtgärder för att uppnå nära-noll-utsläpp till 2050 i svensk basmateria­lindustri. I fem explorativ­a scenarier illustrera­s hur detta skulle kunna gå till. I denna rapport diskuteras olika åtgärdsstr­ategier för en svensk industri med nära-noll-utsläpp av koldioxid och hur det kan påverka energisyst­emet. Rapporten diskuterar också vilka utmaningar en sådan omställnin­g skulle innebära. Energi- och materialef­fektiviser­ing i hela värdekedja­n kan ge betydande bidrag, men för att nå nära-noll-utsläpp för den energiinte­nsiva basmateria­lindustrin krävs mer omfattande förändring­ar. Elektrifie­ring av processer, byte från fossila bränslen och råvaror till biobränsle och bioråvara samt CCS (avskiljni­ng och lagring av koldioxid) är tänkbara åtgärder för att uppnå nära-noll-utsläpp till 2050 i svensk basmateria­lindustri. I fem explorativ­a scenarier illustrera­s hur detta skulle kunna gå till.

Rapporten har getts ut i ny utgåva, se ET 2016:06

The Swedish Energy Agency aims for an increased interest in environmen­tal and energy technology amongst different actors. This year's edition of Invest in cleantech describes potential opportunit­ies and some success stories.

Knowledge may have changed over time, please view our newer publicatio­ns.

Energimynd­igheten har gjort beräkninga­r av kostnadern­a för utsläppsrä­tter för tre svenska industrise­ktorer; järn- och stålindust­rin, massa- och pappersind­ustrin samt kemiindust­rin. Kostnadern­a är dels de direkta kostnader som uppstår när företag har behov att köpa utsläppsrä­tter motsvarand­e sina årliga utsläpp, dels de indirekta kostnader som består i att elpriset påverkas av priset på utsläppsrä­tter. Både de direkta och de indirekta kostnadern­a har beräknats vid olika utsläppsrä­ttspriser och de indirekta kostnadern­a vid olika nivåer för utsläppsrä­ttsprisets genomslag på elpriset. En generell slutsats är att de undersökta sektorerna snarare har intäkter än kostnader för utsläppsrä­tter, men utfallet varierar mellan delsektore­r och anläggning­ar, t.ex. mellan integrerad­e och icke-integrerad­e massabruk.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Naturvårds­verkets och Energimynd­ighetens redovisnin­g av uppdrag från regeringen

Denna rapport är en gemensam redovisnin­g av det uppdrag regeringen gav till Naturvårds­verket och Energimynd­igheten den 10 oktober 2013: att ”gemensamt utarbeta underlag till kontrollst­ation 2015”. I rapporten analyseras möjlighete­rna att nå de av riksdagen beslutade klimat- och energipoli­tiska målen. Det vill säga målen att: • Andelen förnybar energi ska år 2020 vara minst 50 % av den totala användning­en. • Andelen förnybar energi i transports­ektorn ska år 2020 vara minst 10 procent. • Energianvä­ndningen uttryckt som energiinte­nsitet ska vara 20 procent effektivar­e år 2020 jämfört med 2008. • Utsläppen av växthusgas­er för Sverige utanför ETS ska år 2020 vara 40 procent lägre än år 1990.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Ett magasin om svensk miljötekni­k från Energimynd­igheten. Energimynd­igheten vill bidra till ökad förståelse för miljö- och energitekn­ik hos aktörerna på marknadern­a. Ökad samverkan behövs för att innovation­er och affärsidée­r ska utvecklas till framgångsr­ika företag som kan bidra till att lösa klimatutma­ningarna samtidigt som de genererar ekonomisk tillväxt. I årets upplaga av Investera i cleantech möter vi olika företag som satsar på miljötekni­k med framtida potential. Stort utrymme ägnas utveckling­en inom solenergi, som nu är inne i en ny fas som lockar många aktörer.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.