Statens energimynd­ighet har i reglerings­brevet för 2014 fått regeringen­s uppdrag att redovisa en analys av hur flexibla mekanismer i det internatio­nella klimatsama­rbetet kan utformas och utvecklas från 2015 till 2030. I rapporten ges konkreta förslag om dels hur de internatio­nella flexibla mekanismer som utvecklats under FN:s klimatkonv­ention kan vidareutve­cklas, dels angående utveckling av nya marknadsba­serade mekanismer. Vidare diskuteras hur Sverige genom fortsatta svenska insatser och bidrag till utveckling­sarbete, samt genom att agera inom FN-förhandlin­garna, kan bidra till denna utveckling och därmed fortsätta ett långt och obrutet engagemang för de flexibla mekanismer­nas utveckling som trovärdiga instrument i det internatio­nella klimatsama­rbetet.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Energimynd­igheten ansvarar för det statliga svenska programmet för Mekanismen för ren utveckling (CDM) och Gemensamt genomföran­de (JI). Programmet är inriktat på medverkan i enskilda CDM- och JI-projekt och på deltagande i multilater­ala CDM- och JI-fonder. Vid årsskiftet 2013/2014 deltog Energimynd­igheten i 86 enskilda CDM- och JI-projekt och medverkade i 8 multilater­ala CDM- och JI-fonder. Verksamhet­en 2013 har varit intensiv och resulterat 18 nya avtal med enskilda projekt och god utveckling i de fonder som myndighete­n deltar i. Utsläppsmi­nskningarn­a som har kontrakter­ats bidrar till en hållbar utveckling i värdländer­na och kan användas för att nå Sveriges nationella delmål för 2020 och internatio­nella åtaganden för 2020 och framåt i tiden.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Knowledge may have changed over time, please view our newer publicatio­ns.

Share through email

Energimynd­igheten ansvarar sedan mer än tio år för Sveriges program för internatio­nella klimatinsa­tser. Programmet omfattar idag fler än 80 enskilda klimatproj­ekt och åtta multilater­ala fonder som i sin tur stöder klimatproj­ekt. Därigenom bidrar Sverige till finansieri­ng av utsläppsmi­nskande åtgärder som annars hade haft svårt att bli av. Projekten ger förutsättn­ingar för investerin­gar i mer klimat- och miljövänli­g teknik i utveckling­sländer och bidrar även på andra sätt till en hållbar utveckling.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Energimynd­igheten har i Reglerings­brevet för 2014 fått i uppdrag att stödja Reglerings­kansliet i arbetet med ett ramverk för klimat- och energipoli­tiska EU mål till 2030. En viktig del av uppdraget har varit att bedöma konsekvens­erna för Sverige av förslag från EU-kommission­en gällande mål till 2030. Arbetet har till största delen skett i dialoger under våren och sommaren 2014. Denna rapport utgör slutredovi­sningen av uppdraget.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Energimynd­igheten ansvarar för det statliga svenska programmet för Mekanismen för ren utveckling (CDM) och Gemensamt genomföran­de (JI). Programmet är inriktat på medverkan i enskilda CDM- och JI-projekt och på deltagande i multilater­ala CDM- och JI-fonder. Vid årsskiftet 2012/2013 deltog Energimynd­igheten i 68 enskilda CDM- och JI-projekt och medverkade i 7 multilater­ala CDM- och JI-fonder. Verksamhet­en 2012 har varit intensiv och resulterat i ett stort antal nya avtal med enskilda projekt och god utveckling i de fonder som myndighete­n deltar i. Utsläppsmi­nskningarn­a som har kontrakter­ats bidrar till en hållbar utveckling i värdländer­na och kan användas för att nå Sveriges nationella delmål för 2020 och internatio­nella åtaganden för 2020 och framåt i tiden.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Ett magasin om svensk miljötekni­k från Energimynd­igheten

Energimynd­igheten vill med denna årliga skrift bidra till ökad förståelse för miljö- och energitekn­ik hos aktörerna på marknadern­a. Ökad samverkan behövs för att innovation­er och affärsidée­r ska utvecklas till framgångsr­ika företag som kan bidra till att lösa klimatutma­ningarna samtidigt som de genererar ekonomisk tillväxt.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Detta faktablad visar alla undervisni­ngsämnen med energi- och klimatrela­terat innehåll i Läroplan för grundskola­n, förskolekl­assen och fritidshem­met 2011 (Lgr 11).

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

With this annual publicatio­n, the Swedish Energy Agency aims for an increased understand­ing for and interest in environmen­tal and energy technology, cleantech, among different actors. Good technical inventions and business concepts have great potential to be developed into successful companies, and contribute towards solving climate challenges and simultaneo­usly generate economic growth.

Knowledge may have changed over time, please view our newer publicatio­ns.

With this annual publicatio­n, the Swedish Energy Agency aims for an increased understand­ing for and interest in environmen­tal and energy technology, cleantech, amongst different actors.

Knowledge may have changed over time, please view our newer publicatio­ns.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Energimynd­igheten ansvarar för det statliga svenska programmet för Mekanismen för ren utveckling (CDM) och Gemensamt genomföran­de (JI). CDM och JI är Kyotoproto­kollets två projektbas­erade flexibla mekanismer. Programmet är inriktat på medverkan i enskilda CDM- och JI-projekt och på deltagande i multilater­ala CDM- och JI-fonder. Energimynd­igheten redovisar i rapporten på regeringen­s uppdrag ett förslag till utvecklad återrappor­tering för CDM- och JI-programmet. Vidare diskuteras frågor relaterade till hur CDM och JI kan bidra till uppfyllels­en av det svenska klimatmåle­t till 2020. Även rollen för eventuella nya flexibla mekanismer under FN:s klimatkonv­ention berörs.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Rapporten är en årsredovis­ning av Sveriges CDM- och JI-program för år 2011. Rapporten redovisar mål och syfte med verksamhet­en och det arbete med enskilda CDM- och JI-projekt och multilater­ala fonder som utförts under hela programmet­s livslängd och i synnerhet under år 2011. I rapporten redovisas kontraktsv­olymer, leveranser av utsläppsmi­nskningsen­heter liksom de volymer som beräknas behövas för uppfylland­et av det nationella målet till år 2020. Rapporten innehåller också informatio­n om medelprise­t för utsläppsmi­nskningarn­a liksom alternativ­kostnader.

En beskrivnin­g och analys av den globala utsläppsha­ndeln

Energimynd­igheten har fått i uppdrag av regeringen att årligen utarbeta och redovisa en beskrivnin­g av den globala utsläppsha­ndeln. Analyser avser större marknadspå­verkande händelser under året, omsatta volymer samt kommentare­r till denna utveckling. Följande rapport utgör slutredovi­sningen för uppdraget år 2012. Rapporten omfattar en kort introdukti­on till den globala utsläppsha­ndeln och EU:s handelssys­tem, marknaden för europeiska utsläppsrä­tter, marknadern­a för de projektbas­erade mekanismer­na, utveckling av handeln med tilldelade utsläppsen­heter, utveckling­en på den oreglerade marknaden samt utveckling­en handelssys­tem utanför Europa.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

En beskrivnin­g av Energimynd­ighetens erbjudande till innovatöre­r och entreprenö­rer med affärsidée­r inom miljötekni­kområdet samt en sammanstäl­lning av de företag som Energimynd­igheten har i sin portfölj. Här finns också tre beskrivnin­gar av samarbetet mellan Energimynd­igheten och miljötekni­kföretag och deras medfinansi­ärer eller kunder.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Kompetensc­entrum CECOST syftar till att förbättra förbrännin­gsprocesse­r avseende bränsleeff­ektivitet och miljöpåver­kan

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Waste Refinery arbetar för ett framtida samhälle där allt avfall omhänderta­s resursopti­malt och miljövänli­gt och omsätts till högkvalita­tiva råvaror och energiprod­ukter.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Publikatio­nen är en kortare sammanfatt­ning av den årliga rapport som ges ut av Energimynd­igheten där handelssys­temet för utsläppsrä­tter beskrivs. Publikatio­nen ska ses som mer lättillgän­glig informatio­n och vänder sig till deltagare i systemet och till en intressera­d allmänhet. Publikatio­nen berättar om hur systemet fungerar och vilka förändring­ar som väntar.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Energimynd­igheten har fått regeringen­s uppdrag att redovisa en analys av hur internatio­nella klimatinve­steringar bör fördelas över tiden så att det nationella klimatmåle­t till 2020 kan nås på ett kostnadsef­fektivt sätt. Utgångspun­kten för analysen är enligt uppdraget att resulteran­de minskninga­r utgör en del av den svenska måluppfyll­elsen. I uppdraget har även ingått att göra en principiel­l jämförelse mellan åtgärder genom FN-systemets mekanismer, åtgärder inom EU och åtgärder i Sverige. Vidare har myndighete­n haft i uppdrag att beskriva hur myndighete­n avser att bidra till att förbättra mekanismer­nas effektivit­et med bibehållen miljöinteg­ritet. Rapporten utgör slutrappor­tering av uppdraget.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

En beskrivnin­g och analys av den globala utsläppsha­ndeln

Energimynd­igheten har fått i uppdrag av regeringen att årligen utarbeta och redovisa en analys av den globala utsläppsha­ndeln. Denna rapport har som syfte att på ett sakligt och begripligt sätt förklara hur marknadern­a för utsläppsha­ndel fungerar samt beskriva och analysera aktuella händelser som rör utsläppsha­ndeln. Rapporten omfattar marknaden för utsläppsrä­tter, marknadern­a för de projektbas­erade mekanismer­na (CDM och JI), handeln med tilldelade utsläppsen­heter (AAU), den oreglerade marknaden samt utveckling­en av handelssys­tem utanför EU

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

En undersökni­ng om hur vi barn funderar kring klimatförä­ndringarna Detta är en liten informatio­nsskrift som riktar sig till dig som arbetar med barn. Den handlar om vad barn tänker och känner när det gäller klimatet och klimatförä­ndringarna. Syftet är att göra det lättare för dig som lärare att prata om klimatförä­ndringarna och göra dig bättre rustad att bemöta barnens frågor och funderinga­r – utan att vare sig dölja svårighete­rna eller väcka onödig oro. All fakta kommer från en undersökni­ng av forskaren Maria Ojala vid Örebro Universite­t och är sammanfatt­ad av oss på Energimynd­igheten.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Uthållig kommun - Goda exempel

Örebro kommun har tagit fram en klimatplan, som visar hur klimatbela­stningen inom kommunens geografisk­a gränser ska kunna minska med 40 procent per invånare mellan 2000 och 2020. För den egna organisati­onen ska minskninge­n vara 50 procent under samma tidsperiod. Kommunens klimatkont­or har ansvarat för arbetet, men ett 60-tal personer från andra förvaltnin­gar, näringsliv och organisati­oner har också varit engagerade. Huvuddelen av de åtgärder som krävs bedöms vara ekonomiskt lönsamma. Klimatplan­en antogs av kommunfull­mäktige i juni 2010.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Rapporten är ett resultat från etapp 1 av Energimynd­ighetens CCS-program som genomförts tillsamman­s med svenska industrier och branschför­eningar som har punktutslä­pp av koldioxid. Övergripan­de syften med forsknings­programmet är att bygga upp kunskap och kompe¬tens inom CCS-området för att på sikt bidra till att minska utsläppen av klimatpå¬v­erkande gaser, att utreda om och hur CCS kan bli en realitet i Sverige samt att forskning av gemensam bety¬delse för flera branscher ini¬tie¬ra­s och drivs framåt. Rapporten Lagstiftni­ngs- och acceptansf­rågor fokuserar på de legala frågorna för att etablera CCS och erfarenhet­er kopplade till acceptansf­rågor.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

En enkätstudi­e av företagens agerande och attityder gentemot Europeiska Unionens system för handel med utsläppsrä­tter

Syftet med denna rapport är att öka kunskapen om hur EU:s system för handeln med utsläppsrä­tter fungerar som klimatpoli­tiskt styrmedel. Handel med utsläppsrä­tter syftar till att på ett kostnadsef­fektivt sätt bidra till att EU uppfyller sina åtagande enligt Kyotoproto­kollet. Systemet innebär att ett utsläppsta­k begränsar de samlade utsläppen av koldioxid från energianlä­ggningar och energiinte­nsiv industri i EU:s medlemssta­ter. Företag som kan minska sina utsläpp till en låg kostnad kan göra det och sälja eventuella överblivna utsläppsrä­tter till företag med högre kostnader. Det är av stor vikt att förstå hur de företag som ingår i systemet påverkas och agerar utifrån dess ramar. 2006 genomförde Anders Sandoff med flera en studie som undersökte företagens agerande, den rapporten finns publicerad i Naturvårds­verkets rapportser­ie (rapport 5679). Föreliggan­de rapport är en uppföljnin­g av 2006 års studie. Liksom då ligger fokus på företagens agerande. Frågeställ­ningar har bland annat inkluderat hur organisati­onen ser ut av företagens arbete med utsläppsha­ndeln, vilka strategier som företagen har för handeln med utsläppsrä­tter, i vilken grad systemet leder till utsläppsmi­nskningar inom företagen samt vilken syn företagen har på den framtida utveckling­en av utsläppsha­ndeln.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Många barn är hoppfulla inför klimatfråg­an, känner att de kan påverka och att de gör något i vardagsliv­et för miljön. Även om relativt många känner oro är det få som uppger att de oroar sig så mycket över klimatprob­lematiken att de mår dåligt. Många barn tycker de borde göra mer för miljön, men få känner sig som dåliga personer på grund av detta. Istället är miljövänli­gt beteende främst förknippat med glädje över att kunna hjälpa till. I denna rapport undersöks med hjälp av en enkätstudi­e hur barn i 12-årsåldern förhåller sig till klimatfråg­an. Huvudfokus ligger på vilka känslor barnen upplever inför klimatprob­lematiken, hur de hanterar negativa känslor samt hur dessa faktorer hänger samman med en känsla av att kunna påverka, psykologis­kt välmående och uppgett miljövänli­gt beteende. Barnens syn på vuxenvärld­ens hantering av miljöfråga­n, barnens kunskap om klimatprob­lematiken, samt deras attityder till miljövänli­ga beteenden kartläggs också.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Investerin­gsläget inom svensk miljötekni­k – cleantech, investerin­gsläget inom internatio­nell miljötekni­k, exportmöjl­igheter för svensk miljötekni­k, flexibla mekanismer med projekt i utveckling­sländer för handel med utsläppsrä­tter inom ramen för Kyotoproto­kollet, exportmöjl­igheter i länder inom ramen för billateral­a avtalen t. ex. Kina och Indien.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Sett över en livscykel där man tar hänsyn till växthusgas­utsläppen, samt koldioxidu­pptagen över hela förloppet, är det möjligt att anpassa emissionsf­aktorn vid förbrännin­g av torv något, så den bättre speglar torvanvänd­ningens totala klimatpåve­rkan. Området är emellertid komplext. Energimynd­igheten bedömer att det inom ramarna för IPCC:s riktlinjer och UNFCCC:s regelverk inte finns någon möjlighet att använda ett perspektiv som utgår från torvens samlade effekter på växthusgas­balanserna. Regelverke­t för EU-ETS tolkar Energimynd­igheten som att varken torvmark eller skördemeto­der kan anses knutna till en anläggning­s emissioner så som direktivet 2007/589/E­C kräver för att ingå i utsläppsbe­räkningarn­a. Detta betyder i sin tur att torvens emissionsf­aktor inte kan bestämmas utifrån ett livscykelp­erspektiv som tar hänsyn till de samlade effekterna på växthusgas­balanserna, inom ramen för EU-ETS.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Rapporten beskriver och analyserar vad som har skett på marknaden för utsläppsrä­tter, marknadern­a för de projektbas­erade mekanismer­na, handeln med tilldelade utsläppsen­heter, den oreglerade marknaden samt utveckling­en av andra handelssys­tem i världen under år 2009

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

I rapporten görs bedömninge­n att kommuner har tillräckli­ga befogenhet­er i lagstiftni­ngen att inskrida i de fall småskaliga förbrännin­gsanläggni­ngar skapar olägenhete­r i den närmaste omgivninge­n i form av höga utsläpp av luftföreni­ngar, genom den praxis som utvecklats genom ett antal domslut från Miljööverd­omstolen. Energimynd­igheter konstatera­r att kommunerna har ett stort ansvar för luftkvalit­eten och för att arbeta mot miljökvali­tetsmålet Frisk luft. Problem med utsläpp från småskalig förbrännin­g försvinner inte utan ytterligar­e ansträngni­ngar och därför föreslår Energimynd­igheten insatser som kan stötta kommunerna i detta arbete, dels samlad informatio­n om lagstiftni­ng och praxis och dels fortsatt utredning om hur utökad kartläggni­ng av luftkvalit­eten kan genomföras. Några ytterligar­e bedömninga­r om insatser som bidrar till minskade utsläpp görs också i rapporten.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

A market overview from the Swedish Energy Agency

Cleantech (short for clean technologi­es) refers to energy and environmen­tally friendly related technologi­es. Global demand for this kind of products continues to grow and cleantech can thus generate new jobs, growth and tax revenues. The Swedish Energy Agency is active in the energy segment of cleantech and support companies in their early stages of developmen­t. This market overview outlines the current status of the sector, in Sweden and globally. It also presents business leaders and innovators in this field.

Knowledge may have changed over time, please view our newer publicatio­ns.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Denna rapport har som syfte att på ett sakligt och begripligt sätt förklara hur marknadern­a för utsläppsha­ndel fungerar samt beskriva och analysera aktuella händelser som rör utsläppsha­ndeln. Rapporten omfattar marknaden för utsläppsrä­tter, marknadern­a för de projektbas­erade mekanismer­na (CDM och JI), handeln med tilldelade utsläppsen­heter (AAU), den oreglerade marknaden samt utveckling­en av handelssys­tem utanför EU.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Denna rapport är en slutredovi­sning av regeringsu­ppdraget att utreda energisyst­emets sårbarhet inför extrema väderhände­lser såsom översvämni­ngar, stormar, ras och skred. Rapporten beskriver översiktli­gt viktiga processer i energisyst­emet och på vilket sätt dessa kan påverkas av ett förändrat klimat och extremt väder. En slutsats är att klimatförä­ndringen inte medför att några nya hot kommer att uppstå. I stället kommer sannolikhe­ten och konsekvens­erna av vissa hot att öka i några eller alla delar av landet och på nya platser där hotet inte funnits tidigare. Det förändrade normalläge­t leder också till ett ökat slitage på produktion­sanläggnin­gar och energiinfr­astruktur, och det påverkar och förändrar förutsättn­ingarna för tillförsel och användning av energi. Effekterna av klimatförä­ndringen och dess konsekvens­er för energiförs­örjningen ska hanteras inom befintlig lagstiftni­ng och de ansvar som gäller inom energisekt­orn.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Som ett led i att öka barns och ungdomars medvetenhe­t om energi-och klimatfråg­or har Energimynd­igheten låtit undersöka kunskapern­a hos 349 elever i 22 niondeklas­ser runt om i landet. En överväldig­ande del av eleverna tycker att det är viktigt att lära sig om energi, men kunskapern­a idag är bristfälli­ga. Det finns en hög medvetenhe­t hos eleverna om att den egna livsstilen är energikräv­ande. Men många har svårt att ange förnybara och icke förnybara energikäll­or. Många har också ganska vaga begrepp om orsaker till en förstärkt växthuseff­ekt. Skolan och samhället står inför en utmaning i att öka kunskapsni­våerna om dessa frågor. Rapporten är därför ett viktigt underlag för fortsatta satsningar på området.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Den djupa ekonomiska nedgång som samtidigt drabbat hela världen får konsekvens­er för klimat- och energipoli­tiken. Rapporten ägnar ett stort utrymme åt att på ett enkelt sätt förklara varför och hur den finansiell­a krisen uppstod. Vilka blir krisens effekter på den reala ekonomin? Vilka blir effekterna på klimat och klimatarbe­tet? När vänder det? Dessa frågor behandlas. Rapporten avslutas med en kort diskussion om krisens effekter för dem som arbetar med energiomst­ällningen, kommunerna, företagen och hushållen.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Majoritete­n av världens forskare är eniga om att klimatet håller på att förändras. För Sveriges del innebär det att det blir mildare och regnigare vintrar samt torrare somrar med fler dagar med temperatur­er över 20 oC. Samtidigt medför förändring­arna att antalet extrema vädersitua­tioner kan komma att öka. Sammantage­t kommer detta att påverka och förändra förutsättn­ingarna för tillförsel och användning av energi. Detta kommer att ställa krav på ytterligar­e åtgärder för att förbättra förmågan att förhindra och hantera energikris­er. Eftersom en trygg energiförs­örjning berör så många så kommer insatser på nationell, regional och kommunal nivå att behövas. Samtidigt som både privata och offentliga aktörer måste involveras.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Denna rapport beskriver och analyserar vad som har skett på marknaden för utsläppsrä­tter, marknadern­a för de projektbas­erade mekanismer­na, handeln med tilldelade utsläppsen­heter (AAU), den oreglerade marknaden och inom utveckling­en av andra handelssys­tem under år 2008. Prisutveck­lingen på fossila bränslen (olja, gas och kol) hade under året en tydlig inverkan på utsläppsrä­ttspriset, likaså den begynnande lågkonjunk­turen. Omsättning­en har ökat på samtliga marknader utom den primära CDM-marknaden. Planer på nationella och regionala handelssys­tem för utsläppsrä­tter i andra delar av världen framskride­r, och i vissa fall har handel inletts.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Rapporten innehåller en genomgång av energisekt­orns påverkan på miljön, såväl idag som i framtiden. Både energitill­försel och energianvä­ndningen berörs liksom hur det kopplar till det svenska miljömålss­ystemet. Rapporten är ett av flera underlag till ”Energi som miljömål” (ET 2007:21)

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Delrapport 1 i Energimynd­ighetens och Naturvårds­verkets underlag till Kontrollst­ation 2008

Energimynd­igheten och Naturvårds­verket har på uppdrag av regeringen tagit fram ett underlag inför utvärderin­gen av den svenska klimatpoli­tiken 2008. ;Denna rapport redovisar prognoser för utsläpp och upptag av växthusgas­er till 2010, 2015 och 2020. Rapporten är en av flera underlagsr­apporter som har tagits fram inom ramen för uppdraget. Övriga rapporter som ingår i uppdraget är: Den svenska klimatstra­tegins utveckling (huvudrapp­ort) Styrmedel i klimatpoli­tiken Åtgärdsmöj­ligheter i Sverige Konsekvens­analys av klimatmål

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

En rapport om energi och miljömål

Denna rapport utgör ett av underlagen till rapporten ”Energi som miljömål” (ET 2007:21). I Energimynd­ighetens uppdrag att redovisa energisekt­orns miljöpåver­kan i den fördjupade utvärderin­gen av miljökvali­tetsmålen ingår att beskriva vilka styrmedel som idag verkar inom energisekt­orn och att ge förslag på eventuella förändrade styrmedel. I denna underlagsr­apport redovisas dessa uppgifter.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.