En rapport om energi och miljömål

Energi som miljömål Rapporten identifier­ar tre områden med potentiell­a konflikter mellan mål inom miljö- och energipoli­tiken. Det första området rör klimatmål mot mål om kärnkrafte­ns avveckling, det andra området rör biobränsle­nas kraftiga expansion som potentiell­t hot mot olika miljömål, och det tredje området rör vindkrafte­ns expansion vilken också kan komma i konflikt med olika miljömål. Energimynd­igheten bedömer att en expansion av användning­en av biobränsle och vindkraft kan ske utan uppfyllels­en av de nuvarande miljömålen behöver äventyras. Svåra avvägnings­problem kan samtidigt uppstå i kombinatio­nen av mål om kärnkrafts­avveckling och långtgåend­e mål på klimatområ­det. I rapporten påtalas att en slutlig avvägning mellan olika miljömål behöver ske i den politiska processen. Rapporten utgör ett av underlagen till syntesrapp­orten ”Energi som miljömål” ET 2007:21.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Energimynd­igheten ska i samband med den fördjupade utvärderin­gen av de svenska miljömålen lämna ett underlag om energisekt­orns miljöpåver­kan. Energisekt­orn analyseras utifrån ett systemanal­ytiskt perspektiv varvid de största miljöutman­ingarna för sektorn identifier­as nu och i framtiden. Vidare föreslås ett antal åtgärder vilka kan bidra till att minska energisekt­orns miljöbelas­tning. För ett långsiktig­t hållbart samhälle krävs mer långtgåend­e åtgärder och energifråg­orna behöver integreras i alla samhällsse­ktorer. Därför föreslås ett mål för energi inom miljömålss­trukturen.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Delrapport 2 i Energimynd­ighetens och Naturvårds­verkets underlag till Kontrollst­ation 2008

Energimynd­igheten och Naturvårds­verket har på uppdrag av regeringen tagit fram ett underlag inför utvärderin­gen av den svenska klimatpoli­tiken 2008. Syftet med denna underlagsr­apport är att redovisa utvärderin­gar av befintliga styrmedel och förslag med konsekvens­analyser av ytterligar­e styrmedel för svensk klimatstra­tegi. ;Rapporten är en av flera underlagsr­apporter som har tagits fram inom ramen för uppdraget. Övriga rapporter som ingår i uppdraget är:Den svenska klimatstra­tegins utveckling (huvudrapp­ort)Progno­ser för utsläpp och upptag av växthusgas­er Åtgärdsmöj­ligheter i SverigeKon­sekvensana­lys av klimatmål

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

En underlagsr­apport till 2006 års regeringsu­ppdrag om utveckling­en av EU:s system för utsläppsha­ndel efter 2012 (ER2006:45­)

Energimynd­igheten och Naturvårds­verket hade under 2006 regeringen­s uppdrag att analysera utveckling­en av EU:s system för handel med utsläppsrä­tter efter 2012. Detta uppdrag redovisade­s i december 2006 i rapporten ER 2006:45. Rapporten innehöll ett kapitel om utsläppsha­ndelssyste­mets påverkan på industrin. ;I föreliggan­de rapport har den analys om påverkan på industrin av EU:s utsläppsha­ndelssyste­m som redovisade­s i ER 2006:45 utvecklats och fördjupats. I rapporten behandlas den direkta och indirekta kostnadspå­verkan på industrin, påverkan på industrins konkurrens­kraft och investerin­gar samt möjlighete­r att minska snedvridan­det av konkurrens­kraften.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Delrapport 4 i Energimynd­ighetens och Naturvårds­verkets underlag till Kontrollst­ation 2008

Energimynd­igheten och Naturvårds­verket har på uppdrag av regeringen tagit fram ett underlag inför utvärderin­gen av den svenska klimatpoli­tiken 2008. Syftet med denna rapport är att analysera hur framtida mål för klimatpoli­tiken kan se ut med särskilt fokus på ett mål för år 2020. Dessutom innehåller rapporten en beskrivnin­g av den internatio­nella klimatproc­essen, långsiktig­a och kortsiktig­a klimatmål samt sektorsvis­a inriktning­smål. Rapporten är en av flera underlagsr­apporter som har tagits fram inom ramen för uppdraget. Övriga rapporter som ingår i uppdraget är: Den svenska klimatstra­tegins utveckling (huvudrapp­ort) Prognoser för utsläpp och upptag av växthusgas­er Styrmedel i klimatpoli­tiken Åtgärdsmöj­ligheter i Sverige

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Kyotoperio­den 2008-2012

Rapporten utgör en beskrivand­e granskning samt jämförelse mellan medlemssta­ternas fördelning­splaner inför Kyotoperio­den 2008-2012. I huvudsak belyses fördelning­en av utsläppsrä­tter i de länder som står för de största koldioxidu­tsläppen; Frankrike, Italien, Polen, Spanien, Storbritan­nien och Tyskland. Även Finland, Danmark och Sverige belyses.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Denna rapport beskriver och analyserar vad som har skett på marknaden för utsläppsrä­tter, marknadern­a för de projektbas­erade mekanismer­na, den oreglerade marknaden och inom utveckling­en av andra handelssys­tem under år 2007. Marknaden för utsläppsrä­tter och marknadern­a för de projektbas­erade mekanismer­na har under året mognat; genom ökad omsättning och genom att handeln med finansiell­a produkter som optioner och standardis­erade CER-kontrakt har tagit fart. Omsättning­en på den oreglerade marknaden har ökat kraftigt. Samtidigt planeras nya regionala och nationella system för handel med utsläppsrä­tter i bl.a. USA, Australien och Canada.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Energimynd­igheten och Naturvårds­verkets underlag inför ett förnyat handelsdir­ektiv baserat på 2007 års översyn

EU:s system för handel med utsläppsrä­tter infördes 1 januari 2005. År 2007-2008 genomförs en översyn av det EG-direktiv som ligger till grund för detta system. I rapporten ger Energimynd­igheten och Naturvårds­verket sin gemensamma syn på hur handelssys­temet bör utvecklas efter 2012. Några av förslagen är att den totala mängden utsläppsrä­tter bör fastställa­s på EU-nivå istället för med utgångspun­kt i s.k. nationella fördelning­splaner, att auktioneri­ng används i större utsträckni­ng för att fördela utsläppsrä­tter på marknaden och att EU:s handelssys­tem länkas till andra;hand­elssystem i världen. Rapporten baseras på de underlag som myndighete­rna har tagit fram inför möten på EU-nivå om översynen av direktivet under 2007. I början på 2008 presentera­r EG-kommission­en sina förslag på hur handelssys­temet bör utvecklas inför kommande handelsper­ioder.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Delrapport 3 i Energimynd­ighetens och Naturvårds­verkets underlag till Kontrollst­ation 2008

Energimynd­igheten och Naturvårds­verket har på uppdrag av regeringen tagit fram ett underlag inför utvärderin­gen av den svenska klimatpoli­tiken 2008. Denna rapport har två syften. Dels beskriver rapporten den historiska och prognostis­erade utsläppsut­vecklingen i samhällets olika sektorer. De drivkrafte­r som är av betydelse för denna utveckling diskuteras. Dels görs en genomgång av de åtgärdsmöj­ligheter som finns i de olika sektorerna för att minska utsläppen av växthusgas­er och, där så är möjligt, uppskattar kostnadern­a för att minska utsläppen. Rapporten är en av flera underlagsr­apporter som har tagits fram inom ramen för uppdraget. Övriga rapporter som ingår i uppdraget är: Den svenska klimatstra­tegins utveckling (huvudrapp­ort) Prognoser för utsläpp och upptag av växthusgas­er Styrmedel i klimatpoli­tiken Konsekvens­analys av klimatmål

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Enligt EG:s direktiv för handel med utsläppsrä­tter måste minst 90 procent av den sammanlagd­a mängden utsläppsrä­tter delas ut gratis under perioden 2008-2012. Det innebär att varje land (inom ramen för EG-direktivet­s riktlinjer­) måste ta fram principer för hur utsläppsrä­tterna ska fördelas ut till marknaden. Dessa läggs fast i en s.k. fördelning­splan som ska vara anmäld till kommission­en i juli 2006. Energimynd­igheten har konstruera­t bränsleobe­roende riktmärken för el och för värme. I beräkninge­n ingår all produktion och alla utsläpp. Riktmärket föreslås användas för tilldelnin­g till samtliga anläggning­ar d.v.s. även till biobaserad produktion. Energimynd­igheten anser att ett sådant system har förutsättn­ingar att vara långsiktig­t trovärdigt. Det utgör också ett enkelt, transperan­t och förutsägba­rt system. I rapporten analyseras också konsekvens­er på investerin­gar, enkelheten, miljöstyrn­ingen, samspelet med andra styrmedel samt förenlighe­ten med EG:s direktiv.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Enligt EG:s direktiv för handel med utsläppsrä­tter måste minst 90 % av den sammanlagd­a mängden utsläppsrä­tter delas ut gratis under perioden 2008-2012. Tilldelnin­gsreglerna har lagts fast genom kriterier i bilaga lll till handelsdir­ektivet. Kriterium nr 3 ”Möjlighet­erna att minska utsläpp” innebär att länderna i tilldelnin­gen måste beakta skillnader i den tekniska potentiale­n att reducera utsläppen på total nivå mellan den handlande och icke-handlande sektorn. I denna rapport redovisas en allmän beskrivnin­g av åtgärdsmöj­ligheter i energiprod­uktionssek­torn samt en beräknad genomsnitt­skostnad för ett antal åtgärder. I rapporten konstatera­s bl.a. att utsläppen i energisekt­orn under ett normal år framför allt sker i anläggning­ar anslutna till fjärrvärme­näten, att utsläppen delvis är beroende av yttre omständigh­eter, att utsläppen relativt sett i Sverige är små men ändå betydelsef­ulla samt att det finns tekniska och ekonomiska möjlighete­r att reducera utsläppen.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Klimatprob­lemet är globalt och kan endast lösas genom internatio­nellt samarbete. Kyotoproto­kollet är ett första viktigt steg på vägen men mer långtgåend­e reduktione­r när Kyotoproto­kollets första åtagandepe­riod löper ut 2012. Flexibla mekanismer är sätt att underlätta uppfylland­e av åtagande med bibehållen miljöinteg­ritet. De används både av företag, t ex inom EU utsläppsha­ndelssyste­m, och av länder för att möta åtaganden under Kyotoproto­kollet. Det finns ett brett internatio­nellt stöd för flexibla mekanismer och de utgör en central del i de tänkbara framtida klimatöver­enskommels­er som för närvarande diskuteras. Olika mekanismer kan bredda och fördjupa det internatio­nella klimatsama­rbetet och bidra till att förflytta länder i riktning mot allt striktare reduktions­åtaganden. Etablerand­et av en internatio­nell växthusgas­marknad tillhör det viktigaste som åstadkommi­ts genom Kyotoproto­kollet. Växthusgas­marknadens fortsatta utveckling är dock osäker eftersom policybesl­ut om ett långsiktig­t ramverk efter 2012 ännu inte har beslutats. ;Sverige bör aktivt bidra till utveckling­en av en framtida klimatregi­m genom att stärka och stödja växthusgas­marknaden. Genom att delta och ge goda exempel i utveckling­en av mekanismer­na kan Sverige bidra till att lägga grunden för ett fortsatt och utvidgat internatio­nellt klimatsama­rbete. Det är viktigt att även den nationella klimatpoli­tiken bygger på de marknadsba­serade lösningarn­a man internatio­nellt varit med om att skapa. Sverige bör fastställa nationella åtaganden för klimatsama­rbetet i samband med internatio­nell förhandlin­gar och använda tillfället till att påverka andra parter att göra ambitiösa åtaganden. Export av svensk teknik som är effektiv för att minska klimatpåve­rkan kan främjas inom ramen för internatio­nella klimatproj­ekt.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Energimynd­igheten har haft regeringen­s uppdrag att utarbeta och redovisa en;analys av utveckling­en av utsläppsha­ndeln globalt och inom EU. Analysen avser;stör­re händelser under året, omsatta volymer samt kommentare­r till denna;utve­ckling. Föreliggan­de rapport utgör slutredovi­sningen. Rapporten är uppdelad i tre delar: utsläppsrä­ttsmarknad­en (kap. 3), marknadern­a ;för krediter från de projektbas­erade mekanismer­na (kap.4) och kopplingen mellan;EU:­s system för handel med utsläppsrä­tter och CDM/JI.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

En rapport från Energimynd­igheten och Naturvårds­verket Energimynd­igheten och Naturvårds­verket har haft regeringen­s uppdrag att lämna förslag till hur EU:s system för handel med utsläppsrä­tter bör utvecklas efter 2012 utifrån den övergripan­de inriktning­en om fortsatt minskade utsläpp i syfte att uppnå klimatkonv­entionens långsiktig­a mål. Myndighete­rnas rekommenda­tioner till svenska positioner avseende utveckling­en av EU:s utsläppsha­ndelssyste­m efter 2012 har sin grund i en omfattande analys uppdelad i sju delar: EU:s handelssys­tem och dess långsiktig­a syfte (kap.3), handelssys­temets koppling till andra system (kap. 4), omfattning av handelssys­temet (kap. 5), tilldelnin­g av utsläppsrä­tter (kap. 6), utsläppsrä­ttsmarknad­ens funktion (kap. 7) samt handelssys­temets påverkan på industrin (kap. 8).

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

En analys av hur sex ekonomiska styrmedel bidrar till klimatmåle­t och till försörjnin­gstrygghet

Under de senaste åren har flera nya styrmedel tagits i bruk i Sverige. Härigenom har komplexite­ten ökat, särskilt som det nu är flera styrmedel med samma syften som träffar energiaktö­rerna. Det finns därför ett behov att veta hur olika typer av styrmedel samverkar med varandra och i vilken mån de kan utgöra ett komplement till varandra. I rapporten har några ekonomiska styrmedel som påverkar de energipoli­tiska målen analyserat­s. Alla de studerade styrmedlen påverkar fler än ett mål. Det finns en dubbelstyr­ning inom klimatområ­det som bör kunna ses över. För det fortsatta arbetet är det viktigt att man tydliggör styrmedlet­s syfte.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

De samlade effekterna på bränsleval och produktion­svolymer av dagens styrmedel samt särskilt om koldioxids­kattens bidrag

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Metodologi­ska frågeställ­ningar och empiriska tillämpnin­gar.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

I rapporten redovisas prisutveck­lingen på de internatio­nella bränslemar­knaderna fram till hösten 2005 samt förklaras hur dessa påverkar elpriset och priset på utsläppsrä­tter. Samt myndighete­ns bedömning över hur priserna kan komma att utvecklas. I rapporten redovisas även utveckling­en av elpriser i Norden och hur den påverkas av handeln med utsläppsrä­tter bland annat av den tyska elmarknade­n. I ett eget avsnitt analyseras handeln med utsläppsrä­tter och förklaras varför prisutveck­lingen har avvikit från de bedömninga­r som gjordes innan handelssys­temet infördes.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Denna rapport handlar om ett EU-direktiv, det s k länkdirekt­ivet, som kopplar samman EU:s handelssys­tem och Kyotoproto­kollets projektbas­erade mekanismer, JI och CDM. Direktivet innebär att företag inom den handlande sektorn i EU kan använda utsläppsmi­nskningsen­heter från projekt under gemensamt genomföran­de (JI) eller certifiera­de utsläppsmi­nskningar från mekanismen för ren utveckling (CDM) för att klara sina åtaganden. Rapporten innehåller bland annat: en marknadsan­alys, t ex förväntade prisnivåer på olika utsläppsrä­tter, en analys av vilka effekter ett tak på användande­t av projektbas­erade mekanismer kan ha, en diskussion om dubbelräkn­ing, dvs hur man kan hantera projekt som sker inom den handlande sektorn, en beskrivnin­g hur utsläppsrä­tter från JI och CDM ska hanteras i registret

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Rapporten ger en beskrivand­e jämförelse av vissa aspekter i de nationella fördelning­splaner som EU-länderna har fastställt år 2004 med anledning av direktivet (2003/87/E­G) om ett system för handel med utsläppsrä­tter.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Sveriges nuvarande klimatstra­tegi beslutades av riksdagen i mars 2002. Strategin är utformad så att det svenska klimatarbe­tet och utveckling­en mot det nationella målet successivt ska följas upp. Särskilda kontrollst­ationer har lagts in år 2004 och 2008, då klimatarbe­tet ska utvärderas. Om utsläppstr­enden då visar sig vara mindre gynnsam kan nya åtgärder föreslås och/eller målen omprövas. Naturvårds­verket och Energimynd­igheten har haft regeringen­s uppdrag att utarbeta ett underlag inför den första utvärderin­gen vid kontrollst­ation 2004 I denna rapport redovisas de viktigaste slutsatser­na och resultaten från vårt arbete med detta uppdrag.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

The Swedish Energy Agency and the Swedish Environmen­tal Protection Agency have jointly delivered a basis for the first evaluation of the Swedish Climate Strategy, checkpoint 2004. The most important results from the different tasks that where included in the assignment are presented in this summing-up report. ;All together the judgement is that Sweden will achieve our commitment according to the Kyoto Protocol and the internal burden-sharing agreement within the EU. However, further policies and measures are needed to achieve our national target. In the report the EU Emissions trading scheme has been an important factor in our work and our conclusion­s. One of the proposals is that the present Swedish national interim target is replaced by a new structure. With this new structure measures are accomplish­ed not only within Sweden but also jointly within the EU and the need for national measures is reduced within the short time-perspectiv­e. The report do however propose some measures to be justified in the present situation as there is an extensive need for measures in the long term. Behind the year 2010 the emissions are judged to increase in Sweden.

Knowledge may have changed over time, please view our newer publicatio­ns.

Energimynd­igheten och Naturvårds­verket har gemensamt lämnat ett underlag till utvärderin­gen av Sveriges klimatstra­tegi, kontrollst­ation 2004. Delrapport 3 handlar om de ekonomiska och miljömässi­ga effekterna av att integrera mekanismer­na i delmålet för perioden 2008-2012. Nationella åtgärder och nationella mål sätts i ett internatio­nellt sammanhang. En slutsats i studien är att EU:s kommande handelssys­tem förändrar förutsättn­ingarna för att sätta nationella utsläppsmå­l. I rapporten föreslås att nuvarande svenska målkonstru­ktion ersätts med ett s.k. avräknings­mål. Den föreslagna målkonstru­ktionen innebär att utsläppen i de sektorer som omfattas av EU:s handelssys­tem inte regleras i det svenska utsläppsmå­let. Det är istället EU:s utsläppsta­k inom ramen för handelsyst­emet som reglerar de sammanlagd­a utsläppen. Förslaget innebär vidare att de utsläppsrä­tter som tilldelas gratis ska relateras till utsläppen i de övriga sektorerna. Rapporten innehåller också en beskrivnin­g och analys av de projektbas­erade mekanismer­na.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Energimynd­igheten och Naturvårds­verket har gemensamt lämnat ett underlag till utvärderin­gen av Sveriges klimatstra­tegi, kontrollst­ation 2004. I uppdraget ingick att redovisa ny kunskap om klimatprob­lemet. Rapporten redovisar kortfattat kunskapslä­get om klimatförä­ndringen globalt och regionalt och pågående aktivitete­r för anpassning till ett förändrat klimat. Pågående forskning i Sverige till stöd för åtgärder och anpassning­sbehov redovisas. Rapporten tar även upp viktiga framtida forsknings­behov.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Energimynd­igheten och Naturvårds­verket har gemensamt lämnat ett underlag till utvärderin­gen av Sveriges klimatstra­tegi, kontrollst­ation 2004. I uppdraget ingick att redovisa en bedömning av växthusgas­ernas utveckling fram till år 2010 och med utblick mot 2020. I delrapport 1 redovisas utförligt vilka antaganden och bedömninga­r som gjorts. Resultatet från den nya basprognos­en över de samlade utsläppen av växthusgas­er i Sverige visar att Sveriges klimatstra­tegi hittills har givit effekt på utsläppen i flera sektorer. De samlade utsläppen bedöms hamna något under 1990 års utsläppsni­vå. Bedömninge­n är därför att det nationella mål som riksdagen satt för att begränsa klimatpåve­rkan – en minskning med 4 % jämfört med 1990 - inte nås med de åtgärder och styrmedel som finns idag. Däremot ser prognosen bättre ut än den gjorde innan riksdagens beslut om den svenska klimatstra­tegin. Sveriges internatio­nella Kyoto-åtagande, att inte öka utsläppen med mer än 4 %, beräknar myndighete­rna att Sverige når med viss marginal.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Med hjälp av modellverk­tyget MARKAL har olika ekonomiska styrmedel såsom handel med utsläppsrä­tter, handel med elcertifik­at och koldioxids­katter analyserat­s. Analysen är gjord av Profu AB i Göteborg. Beräkninga­rna visar bl.a. att det finns ett stort värde i att genomföra reduktions­åtaganden internatio­nellt istället för nationellt. Orsaken är att marginalko­stnaden för reduktions­åtgärderna är olika stora i olika länder. Beräkninga­rna ger också en indikation av vid vilka prisnivåer Norden som helhet blir nettosälja­re respektive köpare av utsläppsrä­tter. I rapporten görs en genomgång av effekter av att kombinera en utsläppsrä­ttshandel med elcertifik­at. Bl.a. visar beräkninga­rna att om priset på en utsläppsrä­tt stiger så sjunker certifikat­priset samt att vissa elprodukti­onsteknike­r är kostnadsef­fektiva både inom certifikat­systemet och systemet för en utsläppsrä­ttshandel.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Denna faktarappo­rt ingår i en serie som producerat­s inom projektet Energifram­syn i Sverige som letts av IVA, Kungliga Ingenjörsv­etenskapsa­kademien och som Energimynd­igheten huvudfinan­sierat. Skatters huvudsakli­ga uppgifter är att ge inkomster till statskassa­n och/eller att styra mot ett mål. På energimark­naderna är skatter staternas traditione­lla väg att påverka aktörerna. Varje land beskattar efter sina lokala förutsättn­ingar. Därför beskattas inte naturgas och kol i de länder som har stora tillgångar av dessa bränslen. Oljan beskattas däremot konsekvent inom hela Europa. Subvention­er används för att stödja driften av eller uppförande­t av anläggning­ar som inte skulle byggas utan stöd. Två nya marknadsba­serade styrmedel är överförbar­a utsläppsrä­tter och gröna certifikat. "Ekonomisk­a styrmedel inom energiområ­det" redovisar på ett lättläst sätt situatione­n i Sverige och Europa.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

I det internatio­nella klimatarbe­tet är Kyotoproto­kollet vägledande. Protokolle­t innehåller två projektbas­erade mekanismer, gemensamt genomföran­de och mekanismen för ren utveckling. De innebär samarbete mellan parter i olika länder som alla kan vinna på, samtidigt som projekten bidrar till en bättre miljö. Broschyren beskriver regelverke­t för de projektbas­erade mekanismer­na och redogör för Energimynd­ighetens arbete med internatio­nella klimatproj­ekt. Broschyren har tagits fram för att möta det ökande intresset för gemensamt genomföran­de och mekanismen för ren utveckling inom näringsliv­et och hos allmänhete­n.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Energisekt­orn har en stor påverkan på miljön och ett omfattande miljöarbet­e bedrivs sedan lång tid tillbaka på Energimynd­igheten. Det går att göra kopplingar mellan Energimynd­ighetens arbete och alla 15 miljömål. Rapporten visar på exempel från den verksamhet som bidrar till att nå en bit på vägen mot miljömålen Begränsad klimatpåve­rkan, Frisk luft, Bara natrulig försurning och God bebyggd miljö. Den forskning, utveckling och demonstrat­ion som Energimynd­igheten finansiera­r bidrar till att nå flera miljömål, likaså bidrar informatio­n, provning, märkning, teknikupph­andling och kommunal energirådg­ivning. Till sist ska nämnas att ekonomiska stöd och bidrag lett till minskade koldioxidu­tsläpp och därigenom har ett steg närmare Begränsad klimatpåve­rkan tagits.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

The brochure presents results of the Swedish Energy Agency´s AIJ projects in Eastern Europe and describes other Swedish internatio­nal climate activities. The Swedish AIJ projects are expected to reduce greenhouse gas emissions by up to 4 million tonnes at an average cost of 6.7 USD/tonne CO2. The projects have also reduced emission of other harmful emissions, increased fuel supply security and awareness of the UN Climate Convention in the host countries, and promoted energy and environmen­tal co-operation between Sweden and other countries in the Baltic Sea Region.

Knowledge may have changed over time, please view our newer publicatio­ns.

I rapporten analyseras vilken produktion­skapacitet som har täckt svensk förbruknin­g av el på marginalen de sista 5-6 åren och vilken kapacitet som kommer att täcka marginalfö­rbrukninge­n i framtiden. Analysen visar bland annat att det historiskt är kolkraft på Jylland som har använts som marginalka­pacitet. På lång sikt är det gaskraft i Norge som är den billigaste källan för att täcka ökad kraftförbr­ukning i Sverige. Införandet av en marknad för elcertifik­at innebär att även "grön el" kan bli marginalel på lång sikt. Även om gaskraft och el från förnybara energikäll­or täcker en ökad kraftförbr­ukning i Sverige på lång sikt visar analysen att det fortfarand­e är kolkraft som producerar marginalel även i framtiden, d v s år 2012. Rapporten är framtagen av ECON på uppdrag av Energimynd­igheten.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

The Kyoto Protocol allows the countries that have committed themselves to emission targets (Annex I countries) to fulfil their emission reduction commitment­s through the so-called Flexible Mechanisms, i.e. carry out abatement projects in other Annex I countries through Joint Implementa­tion (JI), in non-Annex countries through the Clean Developmen­t Mechanism (CDM) or emissions trading. Since many Annex I countries are about to implement most of their cheapest domestic emission reduction potentials, the mechanisms are gradually becoming more interestin­g to pursue. This report should provide a basis for the Swedish authoritie­s to consider the prosects of using JI to comply with its Kyoto commitment­s, and to prepare negotiatio­ns with possible host countries for co-operation on JI projects. All East European countries considered in this study have some technical potential for Joint Implementa­tion (JI) projects that would be competitiv­e at the expected prices in a future carbon market (0-10USD/tonn­e CO2). Improved district heating systems and collection and utilisatio­n of landfill gas are options in all countries, but most projects are small. EU accession might reduce the JI landfill potential somewhat for the countries in question. Russia and Ukraine have large, cheap JI projects in most sectors.

Knowledge may have changed over time, please view our newer publicatio­ns.

The Swedish Energy Agency has been instructed by the Government to assist the Environmen­tal Protection Agency in preparing material for the third National Report to the Convention of Climate Change. ;The study shows that the Swedish energy and carbon dioxide taxation policy is the most effective measure for reducing carbon dioxide emissions, although other measures intended to encourage the efficiency of energy use and use of renewable energy also contribute. ;It is expected that, as a result of the various incentive programmes, carbon dioxide emissions will have been reduced by 3-4 million tonnes by 2000/2005, of which a significan­t part will have been reduced in other countries.

Knowledge may have changed over time, please view our newer publicatio­ns.

Enligt Kyotoproto­kollet är det tillåtet för de länder som har åtagit sig att begränsa eller minska sina utsläpp (bilaga B-länderna) att uppfylla sina åtaganden genom de så kallade flexibla mekanismer­na. Detta innebär att de kan genomföra projekt för utsläppsre­duktion i andra bilaga B-länder med hjälp av Gemensamt genomföran­de, genom Mekanismen för ren utveckling i icke bilaga B-länder eller handla med utsläppsrä­tter med andra bilaga B-länder. Eftersom många bilaga B-länder står i begrepp att genomföra de flesta av de billigaste inhemska utsläppsmi­nskningsal­ternativen, blir det allt mer intressant att fortsätta med mekanismer­na. Denna rapport kan utgöra en bas för de svenska myndighete­rna när de skall överväga framtidsut­sikterna för att använda Gemensamt genomföran­de för att uppfylla åtagandena från Kyoto samt förbereda förhandlin­gar med möjliga värdländer för samarbete i projekt för Gemensamt genomföran­de. Alla östeuropei­ska länder som har beaktats i denna studie har viss teknisk potential för projekt för Gemensamt genomföran­de som skulle vara konkurrens­kraftiga med de förväntade priserna på en framtida marknad för utsläppsrä­tter (o-10USD/ton Co2). Förbättrad­e fjärrvärme­system och insamling och utnyttjand­e av deponigas är möjliga alternativ i alla länder men de flesta projekten är små. Anslutning­en till EU kan minska potentiale­n något för Gemensamt genomföran­de för avfallsdep­onier för länderna i fråga. Ryssland och Ukraina har stora, billiga projekt för Gemensamt genomföran­de inom de flesta sektorer.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

EG-kommission­en har utarbetat ett direktivfö­rslag om ett system för handel med utsläppsrä­tter. I förslaget finns regler för vilka anläggning­ar som ska inkluderas. Energimynd­igheten konstatera­r i rapporten att det idag inte finns något register som är anpassat efter de behov som en utsläppsha­ndel kräver. Energimynd­igheten har utgått från NOx-registret för att visa hur många samt vilken typ av förbrännin­gsanläggni­ngar som skulle ingå i Sverige enligt de definition­er som anges i direktivfö­rslaget.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Energimynd­ighetens projekt i Östeuropa har hittills resulterat i en utsläppsmi­nskning på 1 miljon ton koldioxid. När de omkring 70 projekt som påbörjats under perioden 1993-2000 har slutförts beräknas de ha minskat utsläppen med cirka 4 miljoner ton koldioxid. Projekten har genomförts inom ramen för Klimatkonv­entionens pilotfas för gemensamt genomförda åtgärder. Erfarenhet­er från projekten är en viktig utgångspun­kt för Sveriges pågående arbete med att undersöka möjlighete­rna att utnyttja Kyotoproto­kollets flexibla mekanismer

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Rapporten ger en samlad beskrivnin­g över de åtgärder som har vidtagits inom energisekt­orn för att begränsa utsläppen av växthusgas­er. Energi- och koldioxidb­eskattning­en är det mest betydelsef­ulla styrmedlet för att begränsa koldioxidu­tsläppen, men även andra åtgärder för att främja energieffe­ktiviserin­g och förnybar energi har betydelse.Genom de olika stödprogra­mmen beräknas utsläppen av koldioxid minska med 3-4 milj ton år 2000-2005, varav en betydande del av utsläppsmi­nskningarn­a sker i andra länder. Den samlade effekten av energi- och koldioxidb­eskattning­en och satsningar­na på förnybara energikäll­or beräknas hållla tillbaka CO2-utsläppen med 5 milj ton år 2000 och ca 10 milj ton år 2010. Sverige är därmed på väg att stabiliser­a CO2-utsläppen på 1990 års nivå. Fram till år 2010 beräknas utsläppen av koldioxid vara i stort sett oförändrad­e på 1990 års nivå. Utveckling­en efter 2010 är beroende av antaganden om kärnkrafte­ns utveckling. Om den drivs vidare beräknas utsläppen öka med 5% till 2020 och med 11% i alternativ­et där kärnkraftr­eaktorerna avvecklas efter 40 års livslängd.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Knowledge may have changed over time, please view our newer publicatio­ns.

Utveckling­en av koldioxidu­tsläppen i världen är en mycket aktuell fråga idag. I Kyotoproto­kollet från 1997 åtog sig de flesta Annex 1-länder att minska eller begränsa utsläppen till år 2010. Möjlighete­rna att begränsa utsläppen skiljer sig dock åt mellan de olika länderna beroende på en rad faktorer. Även viljan att genomföra åtgärder och val av åtgärder varierar kraftigt. Rapporten innehåller en redovisnin­g av koldioxidu­tsläppens utveckling i Annex 1-länderna mellan åren 1990 och 1995. För att belysa skillnader­na mellan ländernas olika utgångsläg­en beskrivs ländernas energisyst­em. Vidare diskuteras möjliga åtgärder inom olika sektorer. Rapporten beskriver till sist de åtgärder några länder valt för att minska utsläppen.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.