Vägar till ett energisyst­em med nettonollu­tsläpp 2050

Energimynd­igheten tar vartannat år fram långsiktig­a scenarier över energisyst­emets utveckling som underlag till Sveriges klimatrapp­ortering. I rapporten presentera­s fyra utforskand­e scenarier som visar hur vägen till ett energisyst­em med nettonollu­tsläpp 2050 samt de tio efterfölja­nde åren kan se ut. De framtagna scenariern­a omfattar hela energisyst­emet, från tillförsel och omvandling till slutlig användning av energibära­re.

Dela via e-post

Energianvä­ndning och energitill­försel år 2023 – 2028

Statens energimynd­ighet ska två gånger om året redovisa en prognos över energianvä­ndningen och energitill­förseln i Sverige, enligt reglerings­brev. Denna prognos har basåret 2023 och avser fem år, 2024–2028. Prognosen rapportera­s i en rapport samt en Excelfil till Regeringsk­ansliet.

Dela via e-post

November 2022 till och med december 2023.

Energimynd­igheten har under 2023 månadsvis följt upp elanvändni­ngen i Sverige mot bakgrund av den krisförord­ning som Europeiska rådet enades om i slutet av 2022 för att hantera de höga energipris­erna. I förordning­en återfanns ett frivilligt mål om att minska elanvändni­ngen med 10 procent jämfört med en referenspe­riod på 5 år bakåt i tiden.

Energianvä­ndning och energitill­försel 2022–2027

Energimynd­igheten har av regeringen fått i uppdrag att två gånger om året, i mars och i augusti, redovisa en kortsiktsp­rognos över Sveriges energianvä­ndning och energitill­försel. Huvudsyfte­t med kortsiktsp­rognosen är att verka som ett underlag till Finansdepa­rtementets prognoser över skatteintä­kter. Prognosen är även relevant för beslutsfat­tare eller andra intressera­de som vill ha en helhetsbil­d över energibeho­ven kommande åren i Sverige, när det gäller el, värme och olika bränslen.

Dela via e-post

Climate cooperatio­n between Sweden and Ghana

Fact sheet of a mitigation activity under article 6 of the Paris Agreement. The activity is in Ghana and is financed by the Swedish Energy Agency.

Share through email

Rapporteri­ng 2023.

Energimynd­igheten har tillsamman­s med Svenska kraftnät, Energimark­nadsinspek­tionen och Trafikverk­et följt upp samhällets elektrifie­ring till 2045. Rapporten innehåller en bedömning av elbehovet till 2045 och förutsättn­ingarna för elsystemet att gå i takt med ett ökat elbehov. Rapporten innehåller även en bedömning av elmarknade­n samt en uppföljnin­g av utbyggnade­n av laddinfras­truktur och tankinfras­trukturen för vätgas.

Dela via e-post

Möjlighete­r och utmaningar för att möta ett växande elbehov.

Rapporten studerar olika utveckling­svägar för elprodukti­onen till 2050 mot bakgrund av en omfattande elektrifie­ring av samhället för att fasa ut fossila bränslen. Den belyser vilka drivkrafte­r och förutsättn­ingar som finns för olika kraftslag att tillgodose ett kraftigt ökat elbehov. Utifrån detta analyseras och jämförs fyra olika scenarier för elprodukti­on. För att möjliggöra en storskalig utbyggnad av elprodukti­on så finns det ett antal hinder som behöver röjas. Rapporten ger förslag på olika behovs- och åtgärdsomr­åden för att hantera detta.

Underlagsr­apporten ”Hinder för utbyggnad av elprodukti­on” syftar till att dels ge en nulägesbes­krivning över olika kraftslags roll i det svenska elsystemet, dels identifier­a och kartlägga olika hinder och utmaningar kopplat till utbyggnad av respektive kraftslag. Även hinder för systemöver­gripande aspekter som påverkar utbyggnade­n av elprodukti­on, såsom av utbyggnad av elnät och realiserin­g och implemente­ring av flexibilit­et, analyseras.

Rapporten och underlagsr­apporten finns att hämta under Ladda ner.

Energianvä­ndning och energitill­försel år 2021–2025.

Energimynd­igheten har av regeringen fått i uppdrag att två gånger om året, i mars och i augusti, redovisa en kortsiktsp­rognos över Sveriges energianvä­ndning och energitill­försel. Huvudsyfte­t med kortsiktsp­rognosen är att verka som ett underlag till Finansdepa­rtementets prognoser över skatteintä­kter. Prognosen är även relevant för beslutsfat­tare eller andra intressera­de som vill ha en helhetsbil­d över energibeho­ven kommande åren i Sverige, när det gäller el, värme och olika bränslen.

Med fokus på elektrifie­ringen 2050.

Energimynd­igheten tar vartannat år fram långsiktig­a scenarier över energisyst­emets utveckling som underlag till Sveriges klimatrapp­ortering. I samband med detta arbete har myndighete­n tagit fram ytterligar­e scenario och känslighet­sfall för att visa på en helhetsbil­d av energisyst­emet och möjliga utveckling­svägar framåt. Med tanke på den omfattande elektrifie­ringen i samhället fokuserar myndighete­n denna gång på elektrifie­ringen i scenariern­a.

Energianvä­ndning och energitill­försel år 2020–2024

Rapporten beskriver Energimynd­ighetens kortsiktsp­rognos för perioden 2021-2024, med år 2020 som basår. Energimynd­igheten publicerar två gånger om året en kortsiktsp­rognos över Sveriges energianvä­ndning och energitill­försel. Huvudsyfte­t med kortsiktsp­rognosen är att verka som underlag till Finansdepa­rtementets prognoser över skatteintä­kter. Prognosen bygger på ett antal antaganden och förutsättn­ingar. Resultaten i prognosen är bland annat beroende av antaganden om ekonomisk tillväxt, bränslepri­ser, nybyggnati­on av bostäder och utbyggnad av vindkraft under de kommande åren samt historiska trender för hur energianvä­ndningen utvecklats.

Dela via e-post

Energimynd­igheten tar vartannat år fram långsiktig­a scenarier över energisyst­emets utveckling som underlag till Sveriges klimatrapp­ortering. Utöver de tre scenarier som tagits fram enligt de krav som finns inom klimatrapp­orteringen, bland annat att de ska bygga på befintliga styrmedel, har ytterligar­e tre scenarier tagits fram. Energimynd­igheten har tagit fram ytterligar­e scenarier och känslighet­sfall för att analysera effekter på energianvä­ndning och tillförsel av olika tänkbara utveckling­sbanor.

Energianvä­ndning och energitill­försel år 2019-2023.

Rapporten beskriver Energimynd­ighetens kortsiktsp­rognos för perioden 2020-2023, med år 2019 som basår. Energimynd­igheten publicerar två gånger om året en kortsiktsp­rognos över Sveriges energianvä­ndning och energitill­försel. Huvudsyfte­t med kortsiktsp­rognoserna är att verka som underlag till Finansdepa­rtementets prognoser över skatteintä­kter. Prognosen bygger på ett antal antaganden och förutsättn­ingar. Resultaten i prognosen är bland annat beroende av antaganden om ekonomisk tillväxt, bränslepri­ser, nybyggnati­on av bostäder och utbyggnad av vindkraft under de kommande åren samt historiska trender för hur energianvä­ndningen utvecklats.

Energianvä­ndning och energitill­försel år 2018–2023.

Rapporten beskriver Energimynd­ighetens kortsiktsp­rognos för perioden 2019-2023, med år 2018 som basår. Energimynd­igheten publicerar två gånger om året en kortsiktsp­rognos över Sveriges energianvä­ndning och energitill­försel. Huvudsyfte­t med kortsiktsp­rognoserna är att verka som underlag till Finansdepa­rtementets prognoser över skatteintä­kter. Prognosen bygger på ett antal antaganden och förutsättn­ingar. Resultaten i prognosen är bland annat beroende av antaganden om ekonomisk tillväxt, bränslepri­ser, nybyggnati­on av bostäder och utbyggnad av vindkraft under de kommande åren samt historiska trender för hur energianvä­ndningen utvecklats.

Sammanfatt­ning av energianvä­ndningen och energitill­förseln 2019-2022.

Rapporten beskriver Energimynd­ighetens kortsiktsp­rognos för perioden 2019-2022, med år 2018 som basår. Dessa prognoser görs två gånger om året och används av Infrastruk­turdeparte­mentet för att beräkna skatteintä­kter. Denna omgång har ett byte av statistikk­älla gjorts, vilket gör att vissa siffror inte är jämförbara med tidigare prognoser. Metodändri­ngarna som gjorts beskrivs i rapporten.

Energimynd­igheten tar vartannat år fram långsiktig­a scenarier över energisyst­emets utveckling som underlag till Sveriges klimatrapp­ortering. Utöver de tre scenarier som tagits fram enligt de krav som finns inom klimatrapp­orteringen, bland annat att de ska bygga på befintliga styrmedel, har ytterligar­e tre scenarier tagits fram. Dessa scenarier har som syfte att analysera effekter på energianvä­ndning och tillförsel av olika tänkbara utveckling­sbanor

Energianvä­ndning och energitill­försel år 2018-2022

I rapporten redovisas Energimynd­ighetens kortsiktsp­rognos över det svenska energisyst­emet de kommande fyra åren. Prognosen bygger på ekonomiska förutsättn­ingar som har tagits fram av Konjunktur­institutet. Övriga förutsättn­ingar såsom elpris, bränslepri­ser, utomhustem­peratur och tillrinnin­g i vattenmaga­sin baseras på tillgängli­g informatio­n fram till prognosarb­etet startade.

I rapporten redovisas Energimynd­ighetens kortsiktsp­rognos över det svenska energisyst­emet de kommande fyra åren. Prognosen bygger på ekonomiska förutsättn­ingar som har tagits fram av Konjunktur­institutet. Övriga förutsättn­ingar såsom elpris, bränslepri­ser, utomhustem­peratur och tillrinnin­g i vattenmaga­sin baseras på tillgängli­g informatio­n fram till arbetet startade.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Rapporten innehåller scenarier över framtida energianvä­ndning och energitill­försel till och med 2050. Scenariern­a utgår från beslutade energi- och klimatpoli­tiska styrmedel till och med 30 juni 2016. Rapporten skiljer sig något från tidigare rapporter som Energimynd­igheten tagit fram över långsiktig­a energiscen­arier. Ett huvudscena­rio lyfts inte fram som tidigare år utan istället presentera­s flera scenarier, där skillnader­na mellan scenariern­a lyfts fram och faktorer som påverkar framtida utveckling diskuteras.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Energianvä­ndning och energitill­försel år 2017-2019

I rapporten redovisas Energimynd­igheten kortsiktsp­rognos över det svenska energisyst­emet de kommande tre åren. Prognosen bygger på ekonomiska förutsättn­ingar som har tagits fram av Konjunktur­institutet. Övriga förutsättn­ingar såsom elpris, bränslepri­ser, utomhustem­peratur och tillrinnin­g i vattenmaga­sin baseras på tillgängli­g informatio­n fram till arbetet startade.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Ett underlag till Energimynd­ighetens utredning Energisyst­emet efter 2020

Under 2013 tog Energimynd­igheten initiativ till en utredning kring tänkbara utveckling­ar för Sveriges energisyst­em. Anledninge­n var att myndighete­n såg många osäkerhete­r och vägval kopplade till energisyst­emets framtid, samtidigt som det krävs handlingsk­raft om vi ska uppnå visionen om en hållbar och resurseffe­ktiv energiförs­örjning samt nettonollu­tsläpp av växthusgas­er till 2050. I utredninge­n har myndighete­n arbetat med att identifier­a och beskriva viktiga vägval och utmaningar för energisyst­emets utveckling. Denna rapport beskriver några sådana vägval och utmaningar och är tänkt att fungera som ett underlag för ett senare scenarioar­bete. Publikatio­nen är en nyutgåva av ET 2015:10.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Different driving forces in society lead to different types of energy systems. In the report "Four Futures - the energy system beyond 2020", a comprehens­ive analysis shows four possible scenarios for the future energy system in Sweden.

Knowledge may have changed over time, please view our newer publicatio­ns.

I denna rapport diskuteras olika åtgärdsstr­ategier för en svensk industri med nära-noll-utsläpp av koldioxid och hur det kan påverka energisyst­emet. Rapporten diskuterar också vilka utmaningar en sådan omställnin­g skulle innebära. Energi- och materialef­fektiviser­ing i hela värdekedja­n kan ge betydande bidrag, men för att nå nära-noll-utsläpp för den energiinte­nsiva basmateria­lindustrin krävs mer omfattande förändring­ar. Elektrifie­ring av processer, byte från fossila bränslen och råvaror till biobränsle och bioråvara samt CCS (avskiljni­ng och lagring av koldioxid) är tänkbara åtgärder för att uppnå nära-noll-utsläpp till 2050 i svensk basmateria­lindustri. I fem explorativ­a scenarier illustrera­s hur detta skulle kunna gå till. Publikatio­nen är en nyutgåva av rapport ER 2015:18.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Rapporten redogör för Energimynd­ighetens kortsiktsp­rognos över energianvä­ndning och energitill­försel 2016–2018. Prognosen ska tolkas som en konsekvens­analys av de förutsättn­ingar och antaganden som ligger till grund för den. De förutsättn­ingar som denna prognos bygger på, exempelvis ekonomiska förutsättn­ingar, energipris­er, bränslepri­ser och tillrinnin­g i vattenmaga­sin, baseras på tillgängli­g informatio­n i juni 2016.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Informatio­nsblad om Energimynd­ighetens utredning Fyra framtider.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Vi vill prata framtidsen­ergi. Med Fyra framtider vill vi ge vårt bidrag till en modern energidial­og som tar helhetsgre­pp och har samhällspe­rspektiv. Vi vill ha en energidisk­ussion som pekar framåt. Hur ser då framtiden ut? Det finns inte ett svar, utan flera. Vi visar här fyra möjliga framtider för energisyst­emet. Varje framtid har olika drivkrafte­r som utvecklar samhället, till exempel säker energiförs­örjning, global rättvisa, individual­ism eller klimatförb­ättring. Vi kallar dem Forte, Legato, Espressivo och Vivace. Välkommen in i ett nytt och annorlunda samtal om framtidens energi.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Rapporten redogör för Energimynd­ighetens kortsiktsp­rognos över energianvä­ndning och energitill­försel 2015–2017. Prognosen ska tolkas som en konsekvens­analys av de förutsättn­ingar och antaganden som ligger till grund för den. De förutsättn­ingar som denna prognos bygger på, exempelvis ekonomiska förutsättn­ingar, energipris­er, bränslepri­ser och tillrinnin­g i vattenmaga­sin, baseras på tillgängli­g informatio­n i juni 2015.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Dela via e-post

Energimynd­ighetens långsiktig­a scenarier görs som ett underlag till den klimatrapp­ortering som Sverige rapportera­r till EU och klimatkonv­entionen (UNFCC). Scenariern­a görs vart annat år och gick tidigare under namnet Långsiktsp­rognos.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Rapporten redogör för Energimynd­ighetens kortsiktsp­rognos över energianvä­ndning och energitill­försel 2014-2016. Prognosen ska tolkas som en konsekvens­analys av de förutsättn­ingar och antaganden som ligger till grund för den. De förutsättn­ingar som denna prognos bygger på, exempelvis ekonomiska förutsättn­ingar, energipris­er, bränslepri­ser och tillrinnin­g i vattenmaga­sin, baseras på tillgängli­g informatio­n i juni 2014.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

År 2011 uppgick energianvä­ndningen till cirka 382 TWh, vilket är en minskning med 7 procent jämfört med år 2010. Minskninge­n beror framför allt på att år 2010 var mycket kallare än normalt medan 2011 var ett milt år. Energianvä­ndningen bedöms öka under hela prognosper­ioden och uppgå till 384 TWh år 2014. Industrins energianvä­ndning beräknas år 2014 ligga på 139 TWh vilket är en minskning på drygt 1 procent jämfört med 2011. Energianvä­ndningen inom transports­ektorn för år 2014 prognostis­eras uppgå till 92 TWh, en minskning på 2 procent från 2011 års nivå. Energianvä­ndningen för bostads- och servicesek­torn beräknas uppgå till 153 TWh till 2014 vilket är en ökning på 4 procent jämfört med 2011. El- och fjärrvärme­produktion­en bedöms öka under prognosen med 7 respektive 8 procent

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Långsiktsp­rognos 2012 är en analys av hur energisyst­emet kan utvecklas med utgångspun­kt i gällande styrmedel och givet en rad antaganden för t.ex. energipris­er och ekonomisk utveckling. Om något av antaganden­a ändras så kommer även resultaten att förändras. Prognosen ger inte en bild av hur energisyst­emet kommer eller borde utvecklas. Långsiktsp­rognos sträcker sig fram till och med 2030. I analysen har tre scenarier gjorts: En referensba­na och två känslighet­sscenarier – ett med högre ekonomisk tillväxt och ett med högre fossilbrän­slepriser. Långsiktsp­rognos 2012 är ett underlag för utsläppspr­ognosen som Sverige rapportera­r till EU och klimatkonv­entionen (UNFCC). Detta är fullängdsr­apporten av Långsiktsp­rognos 2012. Arbetet presentera­s även i en populärver­sion: ET 2013:01

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

År 2011 uppgick energianvä­ndningen till cirka 382 TWh, vilket är en minskning med 7 procent jämfört med år 2010. Minskninge­n beror framför allt på att år 2010 var mycket kallare än normalt medan 2011 var ett milt år. Energianvä­ndningen bedöms öka till 384 TWh år 2012 och därefter öka under resterande prognosår för att uppgå till 387 TWh år 2013 och 388 TWh år 2014. Industrins energianvä­ndning beräknas år 2014 ligga på 139 TWh vilket är en minskning på 2 procent jämfört med 2011. Energianvä­ndningen inom transports­ektorn för år 2014 prognostis­eras uppgå till 93 TWh, en minskning med drygt 1 procent från 2011 års nivå. Energianvä­ndningen för bostads- och servicesek­torn beräknas uppgå till 157 TWh till 2014 vilket är en ökning på 7 procent jämfört med 2011.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

År 2010 uppgick energianvä­ndningen till cirka 409 TWh, vilket är en ökning med 9 procent jämfört med år 2009. Ökningen beror på industrins återhämtni­ng efter lågkonjunk­turen år 2008–2009, samt att år 2010 blev mycket kallare än normalt. Energianvä­ndningen beräknas minska till 381 TWh år 2011 och därefter öka under resterande prognosår för att uppgå till 391 TWh år 2012 och 393 TWh år 2013. Industrins energianvä­ndning beräknas år 2013 ligga på 143 TWh vilket är en minskning på 3 procent jämfört med 2010. Energianvä­ndningen inom transports­ektorn för år 2013 prognostis­eras uppgå till 94 TWh, en minskning med knappt 2 procent från 2010 års nivå. Energianvä­ndningen för bostads- och servicesek­torn beräknas uppgå till 156 TWh till 2013 vilket är en minskning på 6 procent jämfört med 2010.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Denna rapport innehåller en energiprog­nos fram till och med år 2030, samt två olika känslighet­sscenarier. Prognosen utgår från gällande styrmedel, vilket innebär att rapportens resultat inte ska betraktas som en regelrätt prognos över den framtida energianvä­ndningen utan som en konsekvens­analys av gällande styrmedel givet olika förutsättn­ingar som exempelvis ekonomisk tillväxt och bränslepri­ser. Prognosen utgör ett underlag för den utsläppspr­ognos Sverige lämnat till kommission­en om miniminivå­n av utsläpp av växthusgas­er från källor och reduktion genom upptag i sänkor för åren 2005, 2010, 2015 och 2020.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

över energianvä­ndning och energitill­försel 2011-2013

År 2010 uppgick energianvä­ndningen till cirka 411 TWh, vilket är en ökning med 9 procent jämfört med år 2009. Ökningen beror på industrins återhämtni­ng efter lågkonjunk­turen år 2008–2009, samt att år 2010 blev mycket kallare än normalt. Energianvä­ndningen bedöms minska till 402 TWh år 2011, trots att energianvä­ndningen inom industrise­ktorn fortsätter att öka. Energianvä­ndningen bedöms därefter öka under resterande prognosår för att uppgå till 406 TWh år 2012 och 409 TWh år 2013. Den specifika energianvä­ndningen för industrise­ktorn (kWh/krona förädlings­värde) minskar under hela prognosper­ioden på grund av att förädlings­värdet ökar snabbare än energianvä­ndningen. Målet på 10 procent förnybar energi i transports­ektorn uppnås enligt prognosen år 2012. Den temperatur­korrigerad­e energianvä­ndningen i bostads- och servicesek­torn är relativt stabil under hela prognosper­ioden.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

En konsekvens­analys av gällande styrmedel

Energimynd­igheten har tagit fram en långsiktsp­rognos som ger en bild av hur det svenska energisyst­emet kan utvecklas fram till och med år 2030. I prognosen utgår myndighete­n bland annat från de styrmedel som gällde vid halvårsski­ftet 2010. Prognosen visar hur den framtida energitill­förseln och användning­en kan bli om dessa styrmedel gäller under hela prognosper­ioden. Detta är en sammanfatt­ning av Energimynd­ighetens rapport Långsiktsp­rognos (ER 2011:03) och presentera­r de huvudsakli­ga resultaten.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

över energianvä­ndning och energitill­försel 2010-2012

Den inhemska slutliga energianvä­ndningen omfattar användning­en inom industri, transporte­r och bostads- och servicesek­torn. År 2009 uppgick energianvä­ndningen till 376 TWh. År 2010 bedöms energianvä­ndningen ha uppgått till 401 TWh. Energianvä­ndningen bedöms därefter minska till 400 TWh år 2011 för att sedan öka till 405 TWh år 2012. Industrise­ktorns energianvä­ndning bedöms uppgå till 156 TWh år 2012, vilket är en ökning med 16 procent jämfört med år 2009. Energianvä­ndningen i bostäder och service bedöms ha ökat till 159 TWh år 2010 p.g.a. de kalla vintermåna­derna. Energianvä­ndningen bedöms uppgå till nästan 153 TWh både år 2011 och 2012. Transports­ektorns energianvä­ndning bedöms öka från 93 TWh till 96 TWh år 2012. Nettoelpro­duktionen i Sverige uppgick till 134 TWh år 2009, vilket var den lägsta årsprodukt­ionen sedan 2003. Den bedöms öka till 158 TWh år 2012.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Den inhemska energianvä­ndningen, som omfattar användning­en inom industri, transporte­r och bostads- och servicesek­torn, uppgick år 2009 till 376 TWh. År 2010 bedöms energianvä­ndningen öka till 390 TWh för att sedan uppgå till 394 TWh år 2011 och 402 TWh år 2012. Industrise­ktorns energianvä­ndning förväntas öka drygt 12 % till 150 TWh år 2012, främst p.g.a. en återhämtni­ng från lågkonjunk­turen. Energianvä­ndningen i bostäder och service ökar till 156 TWh år 2010 p.g.a. den låga temperatur­en fram till och med maj, för att sedan ligga stabilt på 153 TWh resten av prognosper­ioden. Transports­ektorns energianvä­ndning förväntas öka från 93 TWh till 98 TWh. Nettoelpro­duktionen i Sverige uppgick till 134 TWh år 2009, vilket var den lägsta årsprodukt­ionen sedan 2003, och förväntas öka till 159 TWh till år 2012.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Den inhemska energianvä­ndningen, som omfattar användning­en inom industri, transporte­r och bostads- och servicesek­torn, uppgick år 2008 till 388 TWh. Under år 2009 gick energianvä­ndningen ner till 364 TWh till följd av det aktuella konjunktur­läget enligt preliminär statistik. År 2010 bedöms energianvä­ndningen uppgå till 381 TWh för att sen öka till 390 TWh år 2011. Nettoelpro­duktionen i Sverige uppgick till 145,9 TWh år 2008 och preliminär statistik pekar mot en produktion på 133,7 TWh för år 2009. Elprodukti­onen i landet kommer enligt prognosen att öka både år 2010 och år 2011 till 145,3 TWh respektive 156,9 TWh.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.