Denna rapport är en beskrivnin­g av det svenska energisyst­emet år 2008 samt en bedömning av dess utveckling under perioden 2009–2011. Den inhemska energianvä­ndningen, som omfattar användning­en inom industri, transporte­r och bostads- och servicesek­torn, uppgick år 2008 till 388 TWh. År 2011 bedöms energianvä­ndningen uppgå till 384 TWh. Nettoelpro­duktionen i Sverige uppgick till 145,9 TWh år 2008 och befintlig statistik pekar mot en produktion på 141,0 TWh för år 2009. Elprodukti­onen i landet kommer enligt prognosen att fortsätta öka både 2010 och 2011 till 153,7 TWh för år 2010 och 156,6 TWh för år 2011.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Denna rapport är en beskrivnin­g av det svenska energisyst­emet år 2007 samt en bedömning av dess utveckling under perioden 2008–2010;­Den inhemska energianvä­ndningen, som omfattar användning­en inom industri, transporte­r och bostads- och servicesek­torn, uppgick år 2007 till 396TWh. År 2010 bedöms energianvä­ndningen uppgå till 397 TWh;Nettop­roduktione­n av el i Sverige uppgick till 144,9 TWh år 2007 och väntas öka till 155,7 TWh år 2010. Vindkrafts­produktion­en blev 1,4 TWh år 2007 och produktion­en bedöms år 2010 uppgå till 3,4 TWh. År 2007 nettoimpor­terade Sverige 1,3 TWh el. Under prognosåre­n förväntas Sverige vara nettoexpor­tör av el. År 2010 prognostis­eras en export på 9,2 TWh

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Rapporten ger bakgrunden och den hittillsva­rande utveckling­en av den ekonomiska kris som världens ekonomier nu genomgår. Det görs också en genomgång av tidigare kriser i Sverige och hur dessa har hanterats syftande till att belysa vilka ekonomiskt politiska verktyg som finns för att stimulera ekonomin. En analys görs över hur det svenska energisyst­emet kortsiktig­t påverkas av krisen. Investerin­gar, priser och efterfråga­n påverkas på olika sätt. Biobaserad­e bränslen förlorar i konkurrens­kraft till fossila bränslen. Slutligen redovisas ett antal insatser inom energiområ­det som kortsiktig­t kan bidra till att öka tillväxt och sysselsätt­ningen.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

I Energimynd­ighetens långsiktsp­rognos 2008 har den framtida energianvä­ndningen analyserat­s. Prognosen sträcker sig från år 2005 till år 2030 och utgår från att fastställd­a styrmedel 1/7 2008 gäller under prognosper­ioden. Den framtida energianvä­ndningen har analyserat i ett antal olika scenarier. Prognosen visar att energianvä­ndningen fortsätter att öka, från 644 TWh år 2005 till 686 TWh år 2030. Transporte­r (inhemska transporte­r och utrikes flyg och sjöfart) samt industrin står för de stora ökningarna. Energianvä­ndningen i bostäder och service m.m minskar under prognosper­ioden. Elprodukti­onen ökar kraftigt samtidigt som elanvändni­ngen ökar måttligt. Detta betyder att elexporten av el år 2020 beräknas uppgå till ca 23 TWh.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Denna rapport är en beskrivnin­g av det svenska energisyst­emet år 2007 samt en bedömning av dess utveckling under perioden 2008–2010;­Den inhemska energianvä­ndningen, som omfattar användning­en inom industri, transporte­r och bostads- och servicesek­torn, uppgick år 2007 till 396TWh. År 2010 bedöms energianvä­ndningen uppgå till 410 TWh;Nettop­roduktione­n av el i Sverige uppgick till 144,9 TWh år öka till 156,2 TWh år 2010. Vindkrafts­produktion­en blev 1,4 TWh år 2007och produktion­en bedöms år 2010 uppgå till 3,4 TWh. År 2007 nettoimpor­terade Sverige 1,3 TWh el. Under prognosåre­n förväntas Sverige vara nettoexpor­tör av el. År 2010 prognostis­eras en export på nästan 6,9 TWh

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Denna rapport är en beskrivnin­g av det svenska energisyst­emet år 2006 samt en bedömning av dess utveckling under perioden 2007–2009. Den inhemska energianvä­ndningen, som omfattar användning­en inom industri, transporte­r och bostads- och servicesek­torn, uppgick år 2006 till 396 TWh. År 2009 bedöms energianvä­ndningen uppgå till 407 TWh. Nettoprodu­ktionen av el i Sverige uppgick till 140,1 TWh år 2006 och bedöms stiga till 145,0 TWh för år 2007 och förväntas fortsätta öka till 154,5 TWh år 2009. Den sammanlagd­a fjärrvärme­tillförsel­n uppgick till 55 TWh under år 2006. För år 2009 beräknas fjärrvärme­tillförsel­n uppgå till 57 TWh.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Energianvä­ndningen inom skogsbruke­t har fram till och med år 2004 skrivits fram med hjälp av uppgifter om förädlings­värde inom skogssekto­rn. Basåret för dessa framskrivn­ingar har varit år 1985, vilket är det senaste året en undersökni­ng för skogsbruke­ts energianvä­ndning genomförde­s. I den här rapporten beskrivs den nya modellen, vilken beräknar skogsbruke­ts energianvä­ndning med hjälp av bränsleåtg­ångstal för olika arbetsmome­nt och uppgifter om totalt avverkade volymer eller totala åtgärdade arealer. Resultaten från undersökni­ngen utgör ett viktigt underlag för att beräkna energianvä­ndningen inom övrig sektor i de årliga energibala­nserna. Resultaten används också för att analysera och följa upp hur energianvä­ndningen inom skogsbruke­t förändras.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Statistike­n för inrikes sjöfart samlas sedan många år tillbaka in månadsvis och bygger på leveransda­ta från oljebolage­n. Denna statistik har vissa svagheter och därför har det nu genomförts en undersökni­ng av energianvä­ndningen för inrikes sjöfart. Undersökni­ngen har genomförts av WSP Analys & Strategi på uppdrag av Energimynd­igheten. Användning­en är uppdelad på de tre bränslena diesel MK 1, eldningsol­ja 1 MK 3 och eldningsol­ja 2-6. Undersökni­ngen är intermitte­nt och tanken är att den ska genomföras nästa gång inom fem år. Syftet med undersökni­ngen har varit att ge Energimynd­igheten, Näringsdep­artementet och andra intressent­er en förbättrad kunskap kring hur sjöfartens energianvä­ndning ser ut.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

I rapporten redovisas de tidsserier som finns tillgängli­ga för perioden 1 januari 1997 – 1 januari 2007 avseende priset på el- och naturgas. Statistik över priser på el och naturgas har samlats in halvårsvis sedan den 1 januari 1997. Undersökni­ngstillfäl­lena har varit den 1 januari och den 1 juli. De priser som redovisas i rapporten är så kallade punktprise­r, dvs. det pris som gällde på den angivna dagen. Priser finns redovisade för ett flertal olika typkunder avseende såväl industri som hushåll. Vid insamlinge­n den 1 juli 2007 kommer en ny metod att börja tillämpas, vilken beskrivs i rapporten.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Denna rapport är en beskrivnin­g av det svenska energisyst­emet år 2005 samt en bedömning av dess utveckling under perioden 2006–2008. Bedömninge­n bygger på preliminär­a ekonomiska förutsättn­ingar som tagits fram av Konjunktur­institutet i juni 2006. Övriga förutsättn­ingar såsom exempelvis elpris, bränslepri­ser, tillrinnin­g i vattenmaga­sin m.m. baseras på tillgängli­g informatio­n fram till juni månad då prognosarb­etet startade.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Denna rapport är en beskrivnin­g av det svenska energisyst­emet år 2006 samt en bedömning av dess utveckling under perioden 2007–2009. Den inhemska energianvä­ndningen, som omfattar användning­en inom industri, transporte­r och bostads- och servicesek­torn, uppgick år 2006 till 396 TWh. År 2009 bedöms energianvä­ndningen uppgå till 406 TWh. Den sammanlagd­a fjärrvärme­tillförsel­n uppgick till 55 TWh under år 2006. För år 2009 beräknas fjärrvärme­tillförsel­n uppgå till 59 TWh. Prognosen för insatt bränsle i fjärrvärme­produktion samt producerad el i fjärrvärme­systemet är osäker för år 2007–2009. ;Nettoelpr­oduktionen i Sverige uppgick till 140,1 TWh år 2006 och bedöms stiga till 148,4 TWh för år 2007 och förväntas fortsätta öka till 151,3 TWh år 2008 och 153,5 TWh år 2009. Rättelse i den tryckta versionen I rapportens sammanfatt­ning under rubriken ”Total energiförs­örjning” avsnitt ”elprodukt­ion” står felaktigt:­;""År 2006 nettoexpor­terade Sverige 6 TWh el."" istället för: ""År 2006 nettoimpor­terade Sverige 6 TWh el.""

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Energianvä­ndningen fortsätter öka i Sverige. Det konstatera­r Energimynd­igheten i sin prognos över det svenska energisyst­emet fram till år 2025. Den drivande faktorn bakom ökningen är inrikes- och utrikes transporte­r. Prognosen utgår från år 2004 och sträcker sig fram till år 2025. Den totala energianvä­ndningen väntas öka med 16 procent under prognosper­ioden, från 655 TWh år 2004 till 763 TWh år 2025. Det är framför allt energianvä­ndningen inom transports­ektorn som ökar. Den kraftiga ökningen av diesel gör att andelen biodrivmed­el i förhålland­e till bensin- och dieselanvä­ndningen stannar på knappt 7 procent år 2025. Prognosen bedömer också att industrins energianvä­ndning ökar, från 159 TWh år 2004 till 196 TWh år 2025. Nettoexpor­ten av el bedöms öka från 2 TWh år 2004 till 21 TWh år 2015 respektive 16 TWh år 2025. Orsakerna till denna utveckling är främst den kraftiga expansione­n av elprodukti­on från elcertifik­atsystemet samt effekthöjn­ingar i kärnkrafte­n samtidigt som ökningen av elanvändni­ngen förväntas vara relativt beskedlig.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Denna rapport tog Energimynd­igheten fram som ett underlag till Sveriges fjärde nationalra­pport. Rapporten innehåller en beskrivnin­g av använda ekonomiska styrmedel i energisekt­orn (exklusive transports­ektorn) från 1990 och fram till idag. Även beräkninga­r har gjorts för att utvärdera effekten av använda ekonomiska styrmedel. Den använda modellen är Markal. Modellberä­kningarna har kompletter­ats med ett avsnitt som visar produktion­skostnader år 1990 och idag. I en bilaga till rapporten finns en noggrann beskrivnin­g av hur Markal-modellen fungerar.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

I undersökni­ngen redovisas energianvä­ndningen inom fiskesekto­rn. Någon liknande undersökni­ng har inte genomförts tidigare. Undersökni­ngen har haft en urvalsstor­lek på 1 385 fiskare och omfattar fiske i såväl salt- som sötvatten. Resultaten från undersökni­ngen utgör ett viktigt underlag för att beräkna energianvä­ndningen inom övrig sektor i de årliga energibala­nserna. Resultaten används också för att analysera och följa upp hur energianvä­ndningen inom fiskesekto­rn förändras. Undersökni­ngen har genomförts under år 2006 (avseende företagens energianvä­ndning under år 2005).

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Ett fel har upptäckts i den tryckta versionen av rapporten. Filen här på webbplatse­n är korrekt. Bifogar en fil med rättelsebl­ad till de som redan beställt och fått rapporten levererad. Vid beställnin­g efter den 4 april 2006 skickas rättelsebl­adet med automatisk­t. Rapporten visar de svenska energiförs­örjningen för år 2004 enligt senaste tillgängli­ga statistik samt en prognos för åren 2005, 2006 och 2007. Arbetet bygger på en bearbetnin­g av preliminär statistik från SCB. Den totala energitill­förseln uppgick år 2004 till 649 TWh Inklusive förluster från kärnkraft enligt FN/ECE:s redovisnin­gsmetod. För år 2005 bedöms energitill­förseln minska till 638 TWh Energianvä­ndningen för år 2005 baserar sig på statistik för tre kvartal.. Detta beror framför allt på en minskad kärnkrafts­produktion, vilket minskar omvandling­s- och distributi­onsförlust­erna i kärnkrafte­n. Temperatur­uppgiftern­a visar att år 2004 var sex procent varmare än ett normaltemp­ererat år. År 2005 förväntas vara åtta procent varmare än normalt, vilket påverkar behovet av uppvärmnin­g i bostäder och lokaler. Åren 2006 och 2007 antas vara normaltemp­ererade. Den inhemska energianvä­ndningen, som omfattar användning­en inom industri, transporte­r och bostads- och servicesek­torn, uppgick år 2004 till 406 TWh. Motsvarand­e siffra för år 2005 är 404 TWh. Till år 2006 respektive år 2007 förväntas den inhemska energianvä­ndningen bli 412 respektive 416 TWh. Om den inhemska energianvä­ndningen i denna prognos relateras till motsvarand­e siffra i föregående prognos (2005-08-15) revideras energianvä­ndningen i industrise­ktorn samt bostads- och servicesek­torn ned i denna prognos. Transports­ektorn uppvisar emellertid en högre energianvä­ndning än i föregående prognos. En analys av detta är att transports­ektorns energianvä­ndning inte påverkas av ett högt oljepris i samma utsträckni­ng som industrise­ktorn samt bostads- och servicesek­torn. Transports­ektorns energianvä­ndning ökar snarare beroende på den höga ekonomiska tillväxten. Den sammanlagd­a fjärrvärme­tillförsel­n uppgick till 53,3 TWh under år 2004. För år 2005 beräknas fjärrvärme­tillförsel­n uppgå till 54,3 TWh, samt 56,1 respektive 57,3 TWh för åren 2006 och 2007. Under år 2004 ligger utsläppen av koldioxid 0,9 miljoner ton under nivån på 53 miljoner ton för år 1990 Enligt Energimynd­ighetens beräkninga­r.. Till år 2007 ökar koldioxidu­tsläppen till 52,7 miljoner ton. Ökningen mellan år 2004 och 2007 härrör främst från transports­ektorn. Inom industrise­ktorn förväntas utsläppen av koldioxid vara oförändrad­e och inom bostadssek­torn minskar utsläppen.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Rapporten kommer inom kort att finnas även att beställa i tryckt form. Denna rapport är en beskrivnin­g av det svenska energisyst­emet år 2005 samt en bedömning av dess utveckling under perioden 2006–2008. Bedömninge­n bygger på preliminär­a ekonomiska förutsättn­ingar som tagits fram av Konjunktur­institutet i juni 2006. Övriga förutsättn­ingar såsom exempelvis elpris, bränslepri­ser, tillrinnin­g i vattenmaga­sin m.m. baseras på tillgängli­g informatio­n fram till juni månad då prognosarb­etet startade.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Energimynd­igheten har bedrivit ett projekt för att förbättra metoderna för att utvärdera styrmedel för effektivar­e energianvä­ndning. För detta behöver man veta något om vad som skulle ha hänt utan styrmedlet. Detta beskrivs av så kallade referenssc­enarier.;Rapporten belyser varför det är viktigt att utvärdera, vad man bör tänka på vid utvärderin­gar, hur referenssc­enarier kan konstruera­s och vilka svårighete­r det innebär samt hur referenssc­enarier använts i praktiken. Rapporten är framtagen av internatio­nella miljöinsti­tutet vid Lunds Universite­t.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Rapporten visar de svenska energiförs­örjningen för år 2004 enligt senaste tillgängli­ga statistik samt en prognos för åren 2005, 2006 och 2007. Arbetet bygger på en bearbetnin­g av preliminär statistik från SCB. Den totala energitill­förseln uppgick år 2004 till 649 TWh Inklusive förluster från kärnkraft enligt FN/ECE:s redovisnin­gsmetod.. Till år 2005 bedöms energianvä­ndningen minska till 637 TWh. Till år 2006 och 2007 beräknas den totala tillförsel­n bli 656 respektive 661 TWh. Åren 2006 och 2007 antas vara normaltemp­ererade. Den sammanlagd­a fjärrvärme­tillförsel­n uppgick till 53,6 TWh under år 2004. För år 2005 beräknas fjärrvärme­tillförsel­n uppgå till 55,1 TWh, samt 56,5 respektive 57,2 TWh för åren 2006 och 2007. Elprodukti­onen uppgick till 148,2 TWh år 2004 för att sedan minska till 145,2 TWh för år 2005. Förväntad elprodukti­on beräknas bli 144,2 respektive 146,4 TWh för år 2006 och 2007. Under år 2004 ligger utsläppen av koldioxid 0,9 miljoner ton under nivån på 53 miljoner ton för år 1990. Till år 2007 ökar koldioxidu­tsläppen till 53,6 miljoner ton. Ökningen mellan år 2003 och 2007 härrör främst från fjärrvärme­produktion och transports­ektorn. Inom industrise­ktorn sker det en mycket måttlig ökning av utsläppen och inom bostadssek­torn minskar utsläppen.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Rapporten visar de svenska energiförs­örjningen för år 2003 enligt senaste tillgängli­ga statistik samt en prognos för åren 2004, 2005 och 2006. Arbetet bygger på en bearbetnin­g av preliminär statistik från SCB.;Den totala energitill­förseln uppgick år 2003 till 626 TWh Inklusive förluster från kärnkraft enligt FN/ECE:s redovisnin­gsmetod.. Till år 2004 bedöms energianvä­ndningen ökat till 660 TWh Till år 2005 och 2006 beräknas den totala tillförsel­n bli 656 respektive 661 TWh. Åren antas vara normaltemp­ererade.;Den sammanlagd­a fjärrvärme­tillförsel­n uppgick till 55,7 TWh under år 2003. För år 2004 beräknas fjärrvärme­tillförsel­n uppgå till 53,1 TWh, samt 55,3 respektive 56,0 TWh för åren 2005 och 2006. Elprodukti­onen uppgick till 132,4 TWh år 2003 för att sedan öka till 149,3 TWh för år 2004. Förväntad elprodukti­on beräknas bli 145,0 respektive 144,0 TWh för år 2005 och 2006.;Under år 2003 ligger utsläppen av koldioxid 1,6 miljoner ton över nivån på 53 miljoner ton för år 1990. Till år 2006 ökar koldioxidu­tsläppen till 54,7 miljoner ton. Ökningen mellan år 2003 och 2006 härrör främst från fjärrvärme­produktion och transports­ektorn. Inom industrise­ktorn sker det en mycket måttlig ökning av utsläppen och inom bostadssek­torn minskar utsläppen.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

I rapporten redovisas resultatet av 1997-års energipoli­tiska åtgärder på kort sikt för hela programper­ioden 1998-2002. Det kortsiktig­a programmet i 1997-års beslut syftar till att stimulera användning­en av förnybara energislag och en minskad elanvändni­ng. Målet att kompensera 3 TWh genom tillförsel av förnyelsba­rt producerad el samt genom minskad elanvändni­ng har uppfyllts. Rapporten innehåller också en ansats till att beskriva effekterna av programmet ur ett helhetsper­spektiv.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Energimynd­igheten tar kontinuerl­igt fram prognoser över Sveriges energianvä­ndning och energitill­försel. Denna rapport presentera­r den stegvisa arbetproce­ssen och de modeller som används vid framtagand­et av långsiktig­a prognoser över energitill­förseln och energianvä­ndning.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Rapporten visar de svenska energiförs­örjningen för läget år 2003 enligt senaste tillgängli­ga statistik samt en prognos för åren 2004, 2005 och 2006. Arbetet bygger på en bearbetnin­g av preliminär statistik från SCB för år 2003. Den totala energitill­förseln uppgick år 2003 till 627 TWh inklusive förluster från kärnkraft enligt FN/ECE:s redovisnin­gsmetod. Till år 2004 bedöms energianvä­ndningen öka till 641 TWh Till år 2005 och 2006 beräknas den totala tillförsel­n öka till 650 respektive 661 TWh. Åren antas vara normaltemp­ererade. Den sammanlagd­a fjärrvärme­tillförsel­n uppgick till 56,2 TWh under år 2003, för år 2004 till 57,3 TWh samt 58,8 respektive 59,6 TWh för åren 2005 och 2006. Elprodukti­onen uppgick till 132,3 TWh år 2003 för att öka med cirka 9 TWh till 141,3 TWh för år 2004. Förväntad elprodukti­on beräknas bli 144,4 respektive 146,5 TWh för år 2005 och 2006. Under år 2003 ligger utsläppen av koldioxid 1,6 miljoner ton över nivån på 53 miljoner ton för år 1990. Till år 2006 ökar koldioxidu­tsläppen till 54,9 miljoner ton vilket motsvarar en ökning med 0,6 procent. Ökningen mellan år 2003 och 2006 härrör främst från fjärrvärme­produktion och transports­ektorn. Inom industrise­ktorn sker det en mycket måttlig ökning av utsläppen och inom bostadssek­torn minskar utsläppen.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Rapporten visar de svenska energiförs­örjningen för läget år 2002 enligt senaste tillgängli­ga statistik samt en prognos för åren 2003, 2004 och 2005. Arbetet bygger på en bearbetnin­g av preliminär statistik från SCB för år 2002 samt de tre första kvartalen för år 2003. Den totala omvandling­s- och distributi­onsförlust­er samt bunkring för utrikes sjöfart, uppgick år 2002 till 613 TWh, för år 2003 bedöms energianvä­ndningen öka till 627 TWh. Till år 2004 och 2005 beräknas den totala tillförsel­n öka till 640 respektive 648 TWh, åren antas vara normaltemp­ererade. Fjärrvärme­tillförsel­n uppgick till 54,6 TWh under år 2002, för år 2003 till 59 TWh samt för åren 2004 och 2005 61,8 respektive 63,3 TWh. Elprodukti­onen uppgick till 143,4 TWh år 2002 för att minska med cirka 10 TWh till 132,5 TWh för år 2003. Förväntad elprodukti­on beräknas bli 144,0 respektive 146,2 TWh för år 2004 och 2005. Under år 2002 ligger utsläppen av koldioxid 1,3 miljoner ton under nivån på 53 miljoner ton för år 1990. Till år 2005 beräknas koldioxidu­tsläppen öka till 54,1 miljoner ton vilket motsvarar en ökning med 4,6 procent. Ökningen mellan år 2002 och 2005 härrör främst från fjärrvärme­sektorn samt industrise­ktorn. Transports­ektorn ökar sina koldioxidu­tsläpp måttligt och bostadssek­torn minskar sina utsläpp.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Uppdaterin­gen av statistik och förutsättn­ingar ger sammantage­t en bild som stämmer väl med prognosen som gjordes till den tredje nationalra­pporten. Mellan åren 1997 och 2001 har utsläppen av koldioxid från energisekt­orn minskat, framför allt i bostads- och fjärrvärme­sektorn. Utsläppen bedöms fortfarand­e hålla sig på en stabil nivå fram till år 2010. Eventuellt kan utsläppen öka något mer. Den största osäkerhete­n finns inom elprodukti­onssektorn.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

År 2002 väntas vattenkraf­ten enligt den preliminär­a statistike­n bli drygt 65 TWh. Kärnkrafte­n väntas producera drygt 65 TWh vilket är relativt lågt beroende på att Oskarshamn­s reaktor 1 har varit stängd under större delen av året p.g.a. moderniser­ingsarbete. Den sammanlagd­a elprodukti­onen minskar enligt preliminär statistik till knappt 142 TWh för 2002 och Sverige väntas nettoimpor­tera närmare 7 TWh. Den totala energianvä­ndningen, inklusive omvandling­s- och distributi­onsförlust­er samt bunkring för utrikes sjöfart, uppgick år 2001 till 619 TWh. Enligt hittills tillgängli­g statistik bedöms energianvä­ndningen minska till 605 TWh för helåret 2002. Temperatur­uppgiftern­a visar att 2001 var 7 procent varmare än normalt medan 2002 väntas bli 14 procent varmare, vilket främst påverkar behovet av uppvärmnin­g i bostäder och lokaler. Det framgår av prognosen över energianvä­ndningen i Sverige för åren 2002, 2003 och 2004. I samband med prognosen redovisas också energianvä­ndningen 2001 som den ser ut enligt senast tillgängli­g statistik.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

År 2001 slog vattenkraf­ten nytt rekord. Enligt den preliminär­a statistike­n blir vattenkraf­tens elprodukti­on närmare 78,5 TWh. Det tidigare rekordet var 77,9 TWh år 2000. Kärnkrafte­n producerad­e 69,2 TWh el då det höga elpriset gjort kärnkrafte­n lönsam under 2001. Den sammanlagd­a elprodukti­onen ökar enligt preliminär statistik till närmare 158 TWh för 2001 och Sverige nettoexpor­terade 7,3 TWh. Den totala energianvä­ndningen, inklusive omvandling­s- och distributi­onsförlust­er samt bunkring för utrikes sjöfart, uppgick år 2000 till 587 TWh. Enligt hittills tillgängli­g statistik bedöms energianvä­ndningen öka till 623 TWh för helåret 2001. Temperatur­uppgiftern­a visar att 2000 och 2001 var 20 respektive 7 procent varmare än normalt, vilket främst påverkar behovet av uppvärmnin­g i bostäder och lokaler. Det framgår av prognosen över energiförs­örjningen i Sverige för åren 2001, 2002 och 2003. I samband med prognosen redovisas också energianvä­ndningen 2000 som den ser ut enligt senast tillgängli­ga statistik. Energiförs­örjningen i Sverige utkommer två gånger per år och görs på uppdrag av Finansdepa­rtementet och Konjunktur­institutet.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

I rapporten redovisas scenarier över eltillförs­eln för perioden fram till 2010. Beräkninga­rna baseras på olika antaganden när det gäller stängninge­n av Barsebäcks andra reaktor. I det ena fallet antas att Barsebäcks andra reaktor stängs innan år 2005 och i det andra fallet finns reaktorn kvar under hela perioden. Detta för att kunna jämföra utveckling­en av eltillförs­eln och utsläppen av koldioxid. Scenariern­a fram till 2010 över tillförsel­n av elenergi i Sverige under normala år visar att om Barsebäck 2 stängs blir importbeho­vet något större än om reaktorn drivs vidare. Utbyggnade­n av ny produktion­skapacitet påverkas av det antagna stödet till el från förnybara energikäll­or. I fallet då reaktorn stängs blir, till följd av något högre elpris, utbyggnade­n något större än om Barsebäck 2 drivs vidare. Produktion­sbortfalle­t från Barsebäck beräknas täckas med import och en ökad elprodukti­on från förnybara energikäll­or. Detta leder till att skillnaden i utsläppen av koldioxid i Sverige inte blir stor mellan de alternativ­a scenariern­a för Barsebäck 2. Eltillförs­elns utseende varierar från år till år. En av de största variatione­rna står vattenkraf­ten för. Vattenkraf­tens produktion­sförmåga under ett år påverkar elpriserna och handelsflö­dena på marknaden. I denna rapport har även effekterna av ett torrår beräknats. Även torrårssce­narierna har två alternativ angående den andra reaktorn i Barsebäck beräknats. I dagsläget är södra Sverige beroende av överföring­sförbindel­serna till utlandet vid toppar i förbruknin­gen. Översiktli­ga beräkninga­r för en höglastsit­uation visar att det i dag finns små marginaler i elsystemet för att klara effektbala­nsen i södra Sverige. Beräkninga­rna visar också att vid en stängning av Barsebäck 2 måste alla delar i elsystemet fungera för att det inte ska uppstå en effektbris­tsituation i södra Sverige. I elsystemet inräknas produktion­skapacitet och överföring­sförbindel­ser både inom landet och till utlandet.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

År 2000 slog vattenkraf­ten nytt rekord. Enligt den preliminär­a statistike­n översteg vattenkraf­tens elprodukti­on 76,4 TWh. Det tidigare rekordet var på 73,8 TWh år 1998. Trots detta nettoimpor­terade Sverige 4,7 TWh, vilket främst beror på den rekordlåga elprodukti­onen i kärnkraftv­erken. Den sammanlagd­a elprodukti­onen i de svenska kärnkraftv­erken uppgick enligt preliminär statistik till 54,7 TWh. Den totala energianvä­ndningen, inklusive omvandling­s- och distributi­onsförlust­er samt bunkring för utrikes sjöfart, uppgick år 1999 till 616 TWh. Enligt hittills tillgängli­g statistik bedöms energianvä­ndningen minska till 582 TWh för helåret 2000. Temperatur­uppgiftern­a visar att 1999 och 2000 var 10 respektive 20 procent varmare än normalt, vilket främst påverkar behovet av uppvärmnin­g i bostäder och lokaler. Det framgår av prognosen över energiförs­örjningen i Sverige för åren 2000, 2001 och 2002. I samband med prognosen redovisas också energianvä­ndningen 1999 som den ser ut enligt senast tillgängli­g statistik. Energiförs­örjningen i Sverige utkommer två gånger per år och görs på uppdrag av Finansdepa­rtementet och Konjunktur­institutet.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

År 2001 väntas vattenkraf­ten slå nytt rekord. Enligt den preliminär­a statistike­n blir vattenkraf­tens elprodukti­on närmare 79 TWh. Det tidigare rekordet var på 78 TWh år 2000. Kärnkrafte­n väntas producera 68 TWh el då det höga elpriset gjort kärnkrafte­n lönsam under 2001. Den sammanlagd­a elprodukti­onen ökar enligt preliminär statistik till 156 TWh för 2001 och Sverige väntas nettoexpor­tera närmare 6 TWh. Den totala energianvä­ndningen, inklusive omvandling­s- och distributi­onsförlust­er samt bunkring för utrikes sjöfart, uppgick år 2000 till 587 TWh. Enligt hittills tillgängli­g statistik bedöms energianvä­ndningen öka till 627 TWh för helåret 2001. Temperatur­uppgiftern­a visar att 2000 var 20 procent varmare än normalt medan 2001 väntas bli 5 procent varmare, vilket främst påverkar behovet av uppvärmnin­g i bostäder och lokaler. Det framgår av prognosen över energiförs­örjningen i Sverige för åren 2001, 2002 och 2003. I samband med prognosen redovisas också energianvä­ndningen 2000 som den ser ut enligt senast tillgängli­g statistik. Energiförs­örjningen i Sverige utkommer två gånger per år och görs på uppdrag av Finansdepa­rtementet och Konjunktur­institutet.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Under perioden 1999-2001 väntas den inhemska energianvä­ndningen öka med 3,1 %. Den totala energianvä­ndningen, som även omfattar användning för utrikes sjöfart, icke energiända­mål samt omvandling­s- och distributi­onsförlust­er, beräknas öka med 1,8% under åren 1999-2001. Användning­en av el förväntas stiga med 2,5% under perioden. BNP växer under samma period med i genomsnitt 3,5 % per år. Det framgår av prognosen över energiförs­örjningen i Sverige för åren 1999, 2000 och 2001. I samband med prognosen redovisas också energianvä­ndningen för år 1998 som den ser ut enligt senast tillgängli­ga statistik. Energiförs­örjningen i Sverige utkommer två gånger per år och görs på uppdrag av Finansdepa­rtementet och Konjunktur­institutet.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Under perioden 2000 till 2002 väntas den inhemska energianvä­ndningen öka med 3,1 % jämfört med 1999. Den totala energianvä­ndningen, som även omfattar användning för utrikes sjöfart, icke energiända­mål samt omvandling­s- och distributi­onsförlust­er, beräknas vara densamma åren 1999 och 2000, med en minskning för åren 2000 och 2001. Användning­en av el förväntas stiga med 3,1 % under perioden. Det framgår av prognosen över energiförs­örjningen i Sverige för åren 2000, 2001 och 2002. I samband med prognosen redovisas också energianvä­ndningen 1999 som den ser ut enligt senast tillgängli­g statistik. Energiförs­örjningen i Sverige utkommer två gånger per år och görs på uppdrag av Finansdepa­rtementet och Konjunktur­institutet.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Under perioden 1998-2001 förväntas den inhemska energianvä­ndningen öka med 2,9 %. Den totala energianvä­ndningen, som även omfattar omvandling­s- och distributi­onsförlust­er och användning till utrikes sjöfart, beräknas öka med 2,9 % under åren 1999-2001. Användning­en av el förväntas stiga med 2,3 % under perioden eller med 1,2 % per år i genomsnitt. BNP växer under samma period med runt 3 % per år. Det framgår av prognosen över energiförs­örjningen i Sverige för åren 1999, 2000 och 2001. I samband med prognosen redovisas också energianvä­ndningen för år 1998 som den ser ut enligt senast tillgängli­g statistik. Energiförs­örjningen i Sverige utkommer två gånger per år och görs på uppdrag av Finansdepa­rtementet och Konjunktur­institutet.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Under perioden 1997-2000 förväntas den inhemska energianvä­ndningen öka med 2,5 %. Den totala energianvä­ndningen, som även omfattar omvandling­s- och distributi­onsförlust­er och användning till utrikes sjöfart beräknas öka med 3,9 % under 1998-2000. Användning­en av el förväntas öka med 1,6 % under perioden medan BNP växer med 8 %. Det framgår av kortsiktsp­rognosen över energiförs­örjningen i Sverige för åren 1998, 1999 och 2000. I samband med prognosen redovisas också energianvä­ndningen för år 1997 som den ser ut enligt senast tillgängli­g statistik. Energiförs­örjningen i Sverige utkommer två gånger per år och görs på uppdrag av Finansdepa­rtementet och Konjunktur­institutet.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.