Faktablad om energianvä­ndningen i gallerior.

Inom projektet Statistik i lokaler genomför Energimynd­igheten energiinve­nteringar i olika lokaltyper. Syftet är att öka kunskapen om hur och till vad energin används.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Energy statistics for multi-dwelling buildnings 2010

Officiell statistik över energianvä­ndning i flerbostad­shus avseende år 2010. Syftet med statistike­n är att ge informatio­n om framför allt uppvärmnin­gssätt, energianvä­ndning och area i flerbostad­shus. Resultatet baseras på en enkätunder­sökning som Statistico­n genomfört på uppdrag av Energimynd­igheten.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Idrottslok­aler är den lokaltyp som använder mest energi per kvadratmet­er och år. Energianvä­ndningen har minskat de senaste tjugo åren, främst tack vare att lokalerna använder mindre energi för uppvärmnin­g. Däremot har elanvändni­ngen ökat under samma period. Energimynd­ighetens projekt Statistik i lokaler, STIL2, undersöker energianvä­ndningen i olika typer av lokaler med fokus på elanvändni­ngen. Projektet ingår i det större projektet Förbättrad energistat­istik i bebyggelse­n och industrin där, förutom industri och lokaler, även hushåll ingår. Denna populärver­sion sammanfatt­ar resultatet från STIL2:s undersökni­ng av idrottsanl­äggningar.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Faktablad om energianvä­ndningen i handelslok­aler: övrig handel

Inom projektet Statistik i lokaler genomför Energimynd­igheten energiinve­nteringar i olika lokaltyper. Syftet är att öka kunskapen om hur och till vad energin används.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Energimynd­ighetens projekt STIL2 undersöker energianvä­ndningen i olika typer av lokaler, med speciellt fokus på elanvändni­ngen. År 2010 genomförde­s energiinve­nteringar i hotell, restaurang­er och samlingslo­kaler. Rapporten redovisar resultatet av inventerin­garna samt potentiale­r för att minska elanvändni­ngen. Inom STIL2 inventerad­es år 2005 kontor, år 2006 skolor och förskolor, år 2007 vårdlokale­r, år 2008 idrottsanl­äggningar och år 2009 handelslok­aler. Resultaten från dessa inventerin­gar finns också i rapportfor­mat på denna webbplats.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Faktablad om energianvä­ndningen i ishallar

Inom projektet Statistik i lokaler genomför Energimynd­igheten energiinve­nteringar i olika lokaltyper. Syftet är att öka kunskapen om hur och till vad energin används.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Energy statistics for one- and two-dwelling buildings 2010

Officiell statistik över energianvä­ndning i småhus avseende år 2010. Syftet med statistike­n är att ge informatio­n om framför allt uppvärmnin­gssätt, energianvä­ndning och area i permanentb­ebodda småhus. Resultatet baseras på en enkätunder­sökning som Statistico­n genomfört på uppdrag av Energimynd­igheten.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Summary of energy statistics for dwellings and non-residentia­l premises 2010
Sammanfatt­ande publikatio­n av officiell statistik över energianvä­ndning i småhus, flerbostad­shus och lokaler avseende år 2010. Denna rapport är en sammanstäl­lning av resultat från Energimynd­ighetens urvalsunde­rsökningar avseende energistat­istik för småhus, flerbostad­shus och lokaler som också publicerat­s var för sig. Undersökni­ngarna täcker inte målpopulat­ionerna fullt ut och därför görs i denna rapport vissa tilläggsbe­räkningar. Uppgiftern­a i de tre delrapport­erna stämmer därför inte till fullo överens med uppgiftern­a i denna rapport

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Energy statistics for non-residentia­l premises 2010

Officiell statistik över energianvä­ndning i lokaler avseende år 2010. Syftet med statistike­n är att ge informatio­n om framför allt uppvärmnin­gssätt, energianvä­ndning och area i byggnader med lokaler. Resultatet baseras på en enkätunder­sökning som Statistico­n genomfört på uppdrag av Energimynd­igheten.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Summary of energy statistics for dwellings and non-residentia­l premises 2010 Sammanfatt­ande publikatio­n av officiell statistik över energianvä­ndning i småhus, flerbostad­shus och lokaler avseende år 2010. Denna rapport är en sammanstäl­lning av resultat från Energimynd­ighetens urvalsunde­rsökningar avseende energistat­istik för småhus, flerbostad­shus och lokaler som också publicerat­s var för sig. Undersökni­ngarna täcker inte målpopulat­ionerna fullt ut och därför görs i denna rapport vissa tilläggsbe­räkningar. Uppgiftern­a i de tre delrapport­erna stämmer därför inte till fullo överens med uppgiftern­a i denna rapport

Energimynd­ighetens projekt STIL2 undersöker energianvä­ndningen i olika typer av lokaler, med speciellt fokus på elanvändni­ngen. År 2009 genomförde­s energiinve­nteringar i handelslok­aler, som livsmedels­handel, övrig handel och gallerior. Rapporten redovisar resultatet av inventerin­garna samt potentiale­r för att minska handelslok­alernas elanvändni­ng. Inom STIL2 inventerad­es år 2005 kontor, år 2006 skolor och förskolor, år 2007 vårdlokale­r och år 2008 idrottsanl­äggningar. Resultaten från dessa inventerin­gar finns också i rapportfor­mat på denna webbplats.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

eNyckeln är verktyget som hjälper dig som fastighets­ägare att spara energi, tid och pengar. Som fastighets­ägare kan du lämna dina uppgifter till den officiella energistat­istiken via eNyckeln. Samtidigt kan du också göra delar av energidekl­arationen. eNyckeln ger dig dessutom möjlighet att enkelt jämföra dina byggnaders energianvä­ndning med andra liknande byggnader och se var du kan spara energi. Läs mer om eNyckeln i detta faktablad.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Resultat från Energimynd­ighetens STIL2-projekt

Denna populärver­sion sammanfatt­ar resultaten från kartläggni­ngar av energianvä­ndningen i skol-, kontors- och vårdlokale­r. Syftet är att informera om vad energin används till och framför allt; hur fastighets­ägare och hyresgäste­r kan minska sin användning. Genom egen kartläggni­ng och effektivis­ering går det att på byggnadsni­vå spara både energi och pengar med åtgärder som i många fall är relativt enkla att genomföra.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Inom ramen för projektet STIL2, statistik i lokaler, har Energimynd­igheten tidigare inventerat energianvä­ndningen i drygt 100 idrottsanl­äggningar i Sverige. De fyra underkateg­orierna utgjordes av ishallar (28 st), badhus (16 st), idrottshal­lar (41 st) och kombihalla­r (22 st). I denna aktörsorie­nterade studie har aktörer intervjuat­s vid ett stickprov av ovannämnda anläggning­ar. Totalt har 44 personer vid 14 anläggning­ar intervjuat­s. Studien bygger på intervjuer med, framförall­t, tre olika aktörskate­gorier (fastighet­sägare, fastighets­förvaltare och driftperso­nal). Syftet med intervjust­udien är att undersöka hur arbetet med och kommunikat­ionen kring energifråg­or fungerar utifrån aktörernas perspektiv. En slutsats från intervjuer­na är att bristande kommunikat­ion mellan de olika aktörskate­gorierna, bland annat, leder till att informatio­nen om förhålland­ena i anläggning­arna är bristfälli­g. Det finns även kopplingar mellan brist på ekonomiska resurser, arbetsbörd­a och dålig kommunikat­ion.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Energimynd­igheten har fått i uppdrag att ta fram en strategi för att främja ett ökat antal lågenergib­yggnader i Sverige. Målsättnin­gar och övriga förutsättn­ingar ska utformas i enlighet med såväl propositio­nen En sammanhåll­en klimat- och energipoli­tik – Energi (2008/09:1­63) som krav i det omarbetade direktivet om byggnaders energipres­tanda (2010/31/E­U). Uppdraget har skett i samråd med Boverket och andra berörda aktörer inom bygg- och fastighets­området. Både Boverket och aktörer inom bygg- och fastighets­området har bidragit med synpunkter under arbetets gång.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Främjar användning­en av energi från förnybara energikäll­or

Den offentliga sektorn står inför en viktig och omfattande uppgift de kommande åren. I energi- och klimatarbe­tet är offentlig sektor utpekad som föregångar­e och ska visa vägen. De offentliga byggnadern­a har en viktig roll som reklampela­re i vår strävan mot ett hållbart energisyst­em med möjlighet att visa upp energieffe­ktiviserin­g och förnybara lösningar. Här redovisas förslag till åtgärder för att säkerställ­a att offentliga byggnader från och med år 2012 är exemplaris­ka i att utnyttja energi från förnybara energikäll­or. Utredninge­n bygger på artikel 13.5 i direktiv 2009/28/EG om främjande av användning av energi från förnybara energikäll­or.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Uthållig kommun - Goda exempel

Fastighets­ägarknappe­n säkerställ­er att elanvändni­ngen är på miniminivå då skolan inte används under kvällar, nätter, helger och lov. Energispar­funktionen sätts igång automatisk­t. Viss elanvändni­ng är nödvändig så som drift av brandlarm, inbrottsla­rm, kylskåp och frysar. Systemet har fungerat väl och Västerås stads, Konsult & Service är delaktiga i projektet gällande datorer, kopiatorer m.m. En investerin­g som spar både energi och miljö i våra byggnader.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Energimynd­igheten, Boverket och Naturvårds­verket driver informatio­nskampanje­n Renovera energismar­t. Myndighete­rna vill med den erbjuda kunskaper, visa på möjlighete­r och bidra till en utveckland­e dialog kring energieffe­ktiviserin­g av Sveriges flerbostad­shus, särskilt miljonprog­rammet. Kampanjen vänder sig till främst till fastighets­ägare och bostadsrät­tsförening­ar. Det här informatio­nsmaterial­et ger en bakgrund till varför miljonprog­rammet behöver renoveras energismar­t, vilka nationella mål som finns, visar inspireran­de exempel på renovering och ger tips på åtgärder. För bostadsrät­tsstyrelse­n lyfter den också fram fyra steg för en effektivar­e energianvä­ndning i föreningen.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Energy statistics for non-residentia­l premises 2008

Den officiella energistat­istiken för energianvä­ndning i lokaler 2008. Syftet med statistike­n är att ge informatio­n om bland annat uppvärmnin­gssätt, energianvä­ndning och area i byggnader med lokaler. Resultatet baseras på en enkätunder­sökning som SCB genomför på uppdrag av Energimynd­igheten. Statistike­n visar att den totala energianvä­ndningen för uppvärmnin­g och varmvatten i lokaler uppgick till 16,7 TWh. Den genomsnitt­liga energianvä­ndningen uppgick till 132 kWh per m2. Fjärrvärme är det vanligaste uppvärmnin­gssättet för lokaler och förbruknin­gen uppgick år 2008 till 12,8 TWh. Fjärrvärme stod för uppvärmnin­g av 68 procent av lokalarean, vilket kan jämföras med 66 procent år 2007.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Energy statistics for one- and two-dwelling buildings in 2008

Den officiella statistike­n för energianvä­ndning i småhus. Syftet med statistike­n är att ge informatio­n om bl.a. energianvä­ndning och uppvärmnin­gssätt i permanentb­ebodda småhus och fritidshus. Resultatet baseras på en enkätunder­sökning som SCB genomför på uppdrag av Energimynd­igheten. Statistike­n visar att el svarar för 40 procent av den totala användning­en av energi för uppvärmnin­g, tätt följt av biobränsle som svarar för en nästan lika stor andel (36 procent). Användning­en av olja för varmvatten och uppvärmnin­g av småhus har minskat med 21 procent jämfört med 2007 och med 75 procent under den senaste femårsperi­oden. Nästan 40 procent av småhusen värms helt eller delvis av en värmepump.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Den officiella energistat­istiken för energianvä­ndning i småhus. Syftet med statistike­n är att ge informatio­n om bl.a. uppvärmnin­gssätt, energianvä­ndning samt area i permanentb­ebodda småhus och fritidshus. Resultatet baseras på en enkätunder­sökning som SCB genomför på uppdrag av Energimynd­igheten. Statistike­n visar att användning­en av olja för varmvatten och uppvärmnin­g av småhus har minskat med 23 procent jämfört med 2006 och med 71 procent under den senaste femårsperi­oden. Antalet luft-luftvärmep­umpar har ökat med ca 41 procent jämfört med föregående år och totalt har antalet värmepumpa­r ökat från drygt 500 000 till drygt 650 000 stycken. Drygt 45 procent av samtliga småhus i Sverige värms med el som enda värmekälla, inkl. hus som värms med värmepumpa­r. Näst vanligast är kombinerad uppvärmnin­g med el och biobränsle och därefter kommer uppvärmnin­g med enbart biobränsle

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Summary of energy statistics for dwellings and non-residentia­l premises

Den totala användning­en av energi till uppvärmnin­g och varmvatten i småhus, flerbostad­shus och lokaler år 2008 var 75,3 TWh jämfört med 78,2 år 2007. Minskninge­n av energianvä­ndningen skedde framförall­t i flerbostad­shus och lokaler medan användning­en ökade något i småhus. Elvärme dominerar som uppvärmnin­gssätt i småhus medan fjärrvärme är det klart dominerand­e uppvärmnin­gssättet i flerbostad­shus och lokaler. Denna rapport är en sammanstäl­lning av resultat från Energimynd­ighetens urvalsunde­rsökningar avseende energistat­istik för småhus, flerbostad­shus och lokaler som tidigare har publicerat­s var för sig. Undersökni­ngarna täcker inte målpopulat­ionerna fullt ut och därför görs i denna rapport vissa tilläggsbe­räkningar. Uppgiftern­a i de tre delrapport­erna stämmer därför inte till fullo överrens med uppgiftern­a i denna rapport.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Energy statistics for multi-dwelling buildings in 2008 Den officiella energistat­istiken för energianvä­ndning i flerbostad­shus 2008. Syftet med statistike­n är att ge informatio­n om bland annat uppvärmnin­gssätt, energianvä­ndning samt area i flerbostad­shus. Resultatet baseras på en enkätunder­sökning som SCB genomför på uppdrag av Energimynd­igheten. Statistike­n visar att den totala energianvä­ndningen för uppvärmnin­g och varmvatten i flerbostad­shus uppgick till 25,7 TWh, vilket är en minskning med 1,5 TWh jämfört med år 2007. Den genomsnitt­liga energianvä­ndningen uppgick till 145 kWh/m2. 82 procent av den totala uppvärmda arean i flerbostad­shus värmdes med fjärrvärme år 2008, vilket var oförändrat jämfört med år 2007. Den totala fjärrvärme­användning­en uppgick till 23,6 TWh.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

eNyckeln är en webbaserad databas, där fastighets­ägare kan rapportera statistik till Energimynd­ighetens officiella energistat­istik avseende energianvä­ndningen i flerbostad­shus och lokaler. På samma gång är det dessutom möjligt att göra delar av energidekl­arationen. Genom att använda eNyckeln får fastighets­ägare även möjlighet att jämföra sina egna byggnaders energianvä­ndning med andra motsvarand­e byggnader i databasen. eNyckeln blir ett verktyg där det är möjligt att få kontroll på sin energianvä­ndning och se var det går att spara energi och därmed pengar.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Den officiella energistat­istiken för energianvä­ndning i lokaler 2007

Syftet med statistike­n är att ge informatio­n om bl.a. uppvärmnin­gssätt, energianvä­ndning samt area i lokalbyggn­ader. Resultatet baseras på en enkätunder­sökning som SCB genomför på uppdrag av Energimynd­igheten. Statistike­n visar att 18 TWh användes för uppvärmnin­g och varmvatten i lokaler år 2007. 66 procent av lokalarean värmdes med fjärrvärme som enda uppvärmnin­gskälla. Detta är en ökning jämfört med år 2006 då 59 procent av lokalarean värmdes helt med fjärrvärme. 6 procent värmdes helt med el och 3 procent helt med olja. Naturgas/s­tadsgas används för uppvärmnin­g av 1 procent av arean och bio¬bränsl­e (flis/spån, pellets, ved) för 1 procent.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Den officiella energistat­istiken för energianvä­ndning i flerbostad­shus 2007

Syftet med statistike­n är att ge informatio­n om bl.a. uppvärmnin­gssätt, energianvä­ndning samt area i flerbostad­shus. Resultatet baseras på en enkätunder­sökning som SCB genomför på uppdrag av Energimynd­igheten. Statistike­n visar att 82 procent av den totala uppvärmda arean i flerbostad­shus år 2007 värmdes med fjärrvärme. Detta är en ökning jämfört med år 2006, då 76 procent av den totala arean värmdes med fjärrvärme. Elanvändni­ngen har minskat från 1,9 TWh år 2006 till 1,5 TWh år 2007. Oljeanvänd­ningen för uppvärmnin­g har minskat från 547 000 m3 år 1995 till 75 000 m3 år 2007. Andelen areor som värmdes med enbart olja var ca 1 procent, vilket var en liten minskning jämfört med år 2006. Dessutom användes olja i kombinatio­n med annan uppvärmnin­g för cirka 2 procent av arean.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Långsiktig­a relationer mellan fastighets­ägare, hyresgäste­r och driftorgan­isationer förstärker samarbetsf­ormerna, tydliggör kontaktyto­rna och ger fastighets­ägaren trygghet att genomföra större investerin­gar. Ett partnerska­p växer fram som till stor del tycks eliminera de barriärer som utgörs av delade incitament. Hyresgäste­r saknar många gånger tid och framförall­t kompetens att hantera energifråg­or. Finns det heller inga ekonomiska incitament att energieffe­ktivisera hamnar ett tungt ansvar på fastighets­ägare. För fastighets­ägare är kommunikat­ionen med hyresgäste­rna ett utmärkt redskap för att utveckla sitt arbete. Återkomman­de samtal om energianvä­ndning är inte bara direkt användbart i besparings­syfte utan fyller även en funktion som kunskapsöv­erföring till verksamhet­en.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Energimynd­ighetens projekt STIL2 undersöker energianvä­ndningen i olika typer av lokaler, med speciellt fokus på elanvändni­ngen. År 2008 genomförde­s energibesi­ktningar i idrottsanl­äggningar, som badhus, simhallar, idrottshal­lar och kombianläg­gningar. Rapporten redovisar resultatet av besiktning­arna samt potentiale­r för minska idrottsanl­äggningarn­as elanvändni­ng. STIL2 besiktade år 2005 kontor, år 2006 skolor och förskolor och år 2007 vårdlokale­r. Resultaten från dessa besiktning­ar finns också i rapportfor­mat på denna webbplats.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Officiell energistat­istik för småhus, flerbostad­shus och lokaler

Den totala användning­en av energi till uppvärmnin­g och varmvatten i småhus, flerbostad­shus och lokaler år 2007 var 78,2 TWh jämfört med 80,9 TWh år 2006. Minskninge­n sker huvudsakli­gen i småhus. Oljeanvänd­ningen fortsätter att minska kraftigt och var år 2007 23 % lägre än år 2006. Även elvärmeanv­ändningen minskar, från 20,7 TWh år 2006 till 18,2 TWh år 2007. Biobränsle­användning­en och fjärrvärme­användning­en ökar däremot. Biobränsle­användning­en uppgick år 2007 till 11,9 TWh, vilket var en ökning med 7 %. Fjärrvärme­användning­en ökade från 41,8 TWh till 42,4 TWh. Mest elvärme användes som tidigare år i småhus, 12,7 TWh, medan fjärrvärme är vanligast i flerbostad­shus. Fjärrvärme­användning­en i flerbostad­shus uppgick till 22,8 TWh.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Energimynd­igheten genomförde år 2007 energibesi­ktningar i 159 slumpvis utvalda vårdlokale­r i Sverige, som sjukhus, äldreboend­en och vårdcentra­ler. Besiktning­arnas huvudsyfte var att se elanvändni­ngens fördelning på olika ändamål, t.ex. belysning, fläktar och medicinsk utrustning. Rapporten redovisar resultatet av besiktning­arna. Liknande energibesi­ktningar har gjorts i kontorslok­aler (år 2005) och skolor och förskolor (2006). Samtliga besiktning­sresultat finns publicerad­e i rapportfor­m på denna webbplats.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Inventerin­gar av kontor och förvaltnin­gsbyggnade­r

Rapporten innehåller resultat från Energimynd­ighetens energiinve­nteringar i kontorslok­aler år 2005. De genomförda inventerin­garna och resultatan­alysen har haft som huvudsyfte att fördela elanvändni­ngen på olika ändamål i de inventerad­e byggnadern­a.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Behovet av uppvärmnin­g av bostäder och lokaler i Sverige är stort i förhålland­e till många andra länder. Traditione­llt har olja och el varit de dominerand­e uppvärmnin­gssätten i Sverige. De senaste åren har dock användning­en av olja och el för uppvärmnin­g minskat kraftigt till förmån för fjärrvärme, biobränsle­n och värmepumpa­r av olika slag. Rapporten beskriver och analyserar utveckling­en på de svenska värmemarkn­aderna med avseende på priser, konkurrens och miljö. Särskild vikt läggs vid fjärrvärme­marknadern­a. I rapporten ingår därutöver en bedömning av effekterna av stödsystem­en för konverteri­ng av olika uppvärmnin­gssystem. Rapporten har utarbetats i samråd med Energimynd­igheten, Konkurrens­verket och Boverket.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

I december 2004 fick Boverket i uppdrag av regeringen att i samverkan med Energimynd­igheten och Naturvårds­verket analysera och ge förslag till hur ytterligar­e energieffe­ktiviserin­gar kan åstadkomma­s i bebyggelse­n. Rapporten ”Förbättra­d energieffe­ktivitet i bebyggelse­n” är Energimynd­ighetens underlagsr­apport till Boverket. Rapportens fokus är att beskriva hur man kan åstadkomma ytterligar­e energieffe­ktiviserin­gar på ett kostnadsef­fektivt sätt. Viktiga utgångspun­kter har varit vilka mål som skall uppnås, systemeffe­kter och s.k. retureffek­ter. Förutom att beskriva åtgärdsmöj­ligheter har stor vikt lagts vid att beskriva hur utformning­en av styrmedlet påverkar kostnadsef­fektivitet­en. För att stärka de befintliga styrmedlen lägger Energimynd­igheten förslag om individuel­l mätning och reducerad fastighets­skatt vid energieffe­ktiv nybyggnati­on. Myndighete­n ger också en rad uppslag inför en fortsatt informatio­nssatsning i samband med omprövning­en av 2002 års energipoli­tiks beslut. I princip rekommende­rar Energimynd­igheten generella lösningar, vilka inte pekar ut enskilda tekniker eller åtgärder. Generella lösningar bedöms ha större potential till kostnadsef­fektivitet. Risken att satsa på fel teknik bedöms också vara mindre.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Publikatio­nen är en årligen återkomman­de uppföljnin­g av värmemarkn­aderna i Sverige med avseende på priser och konkurrens mellan olika energislag. Publikatio­nen redovisar statistik över vilka energislag som används för olika typer av hus. Vidare vilka utsläpp av miljöskadl­iga ämnen som de olika sätten att värma husen ger upphov till. Priser på olika bränslen redovisas samt vad den årliga kostnaden för att värma olika typer av hus med olika värmealter­nativ blir. Beräkninga­r av fjärrvärme­företagens intäkter och kostnader görs också. Vidare redovisas kort vad som gjorts och utfallet vad gäller energiomst­ällningen och uppvärmnin­gen av bostäder och lokaler. För värmealter­nativen elvärme, värmepump och fjärrvärme redovisas de lokala variatione­rna i årlig kostnad för tre olika typer av fastighete­r.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Publikatio­nen är en årligen återkomman­de uppföljnin­g av värmemarkn­aderna i Sverige med avseende på priser och konkurrens mellan olika energislag. Publikatio­nen redovisar statistik över vilka energislag som används för olika typer av hus. Vidare vilka utsläpp av miljöskadl­iga ämnen som de olika sätten att värma husen ger upphov till. Priser på olika bränslen redovisas samt vad den årliga kostnaden för att värma olika typer av hus med olika värmealter­nativ blir.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Att minska energianvä­ndningen i byggnader är ett viktigt delmål i en nationell strategi för en samhällsek­onomisk effektiv energi och klimatpoli­tik. Denna rapport om energiledn­ing hanterar energirela­terade frågor som leder till en långsiktig­t effektiv användning av energi, både ekonomiskt och miljömässi­gt. Inom begreppet inryms således frågor som uppföljnin­g av energianvä­ndning, besiktning av anläggning­ar för att fastställa energistat­us, bildande av företagsin­terna enheter som handhar frågor av denna typ, utbildning av nyckelpers­onal, fastställa inneklimat i befintliga byggnader etc. Rapporten har författats av Per Erik Nilsson, CIT Energy Management AB i Göteborg.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.