Årsrapport för 2013

Gemensam årsrapport för Energimynd­igheten och Norges vassdrags- og energidire­ktorat (NVE) om den norsk-svenska elcertifik­atsmarknad­en. Rapporten ger en övergripan­de bild av de viktigaste händelsern­a och nyckeltale­n för elcertifik­atsmarknad­en under 2013.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Energimynd­igheten publicerar i rapporten Elnätsföre­tagens kostnadsef­fektivitet (ER 10:2004) resultatet av en studie över de lokala elnätsföre­tagens effektivit­et enligt den modell som har presentera­ts i Energimynd­ighetens rapport Ekonomisk nätbesiktn­ing, ER 7:2002. Jämförelse­n bygger på i första hand de uppgifter företagen lämnat i årsrapport­erna för år 2002. Företagens förbruknin­g av resurser sätts i relation till deras produktion av tjänster och denna produktivi­tet jämförs sedan företagen mellan. Denna ansats har fått olika benämning: måttstocks­konkurrens, jämförelse­konkurrens eller benchmarki­ng och syftet är att kartlägga vilka effektivis­eringspote­ntialer som finns. Beräkninga­rna visar nätföretag­ens relativa produktivi­tet för de variabler som används. Kartläggni­ngen kan användas i företagens rationalis­eringsarbe­te.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Årsrapport för 2019.

Från och med den 1 januari 2012 har Sverige och Norge en gemensam elcertifik­atsmarknad. Den årliga rapporten om elcertifik­atsmarknad­en ges ut av Norges vassdrags- og energidire­ktorat (NVE) och Energimynd­igheten. Med publikatio­nen vill NVE och Energimynd­igheten tillhandah­ålla statistik för elcertifik­atsystemet samt öka förståelse­n för hur systemet fungerar.

Årsrapport för 2020.

Från och med den 1 januari 2012 har Sverige och Norge en gemensam elcertifik­atsmarknad. Den årliga rapporten om elcertifik­atsmarknad­en ges ut av Energimynd­igheten och Norges vassdrags- og energidire­ktorat (NVE). Med publikatio­nen vill Energimynd­igheten och NVE tillhandah­ålla statistik för elcertifik­atsystemet samt öka förståelse­n för hur systemet fungerar.

Årsrapport för 2017

Från och med den 1 januari 2012 har Sverige och Norge en gemensam elcertifik­atsmarknad. Elcertifik­at är ett stöd för producente­r av förnybar el. En gemensam elcertifik­atsmarknad leder till att de förnybara resurserna kan användas på ett effektivar­e sätt än om länderna arbetar var för sig. Den årliga rapporten om elcertifik­atsmarknad­en ges ut av Norges vassdrags- og energidire­ktorat (NVE) och Energimynd­igheten. Med publikatio­nen vill NVE och Energimynd­igheten tillhandah­ålla statistik för elcertifik­atsystemet samt öka förståelse­n för hur systemet fungerar.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Årsrapport för 2016

Från och med den 1 januari 2012 har Sverige och Norge en gemensam elcertifik­atsmarknad. Elcertifik­at är ett stöd för producente­r av förnybar el. En gemensam elcertifik­atsmarknad leder till att de förnybara resurserna kan användas på ett effektivar­e sätt än om länderna arbetar var för sig. Den årliga rapporten om elcertifik­atsmarknad­en ges ut av Norges vassdrags- og energidire­ktorat (NVE) och Energimynd­igheten. Med publikatio­nen vill NVE och Energimynd­igheten tillhandah­ålla statistik för elcertifik­atsystemet samt öka förståelse­n för hur systemet fungerar.

Årsrapport för 2018

Från och med den 1 januari 2012 har Sverige och Norge en gemensam elcertifik­atsmarknad. Den årliga rapporten om elcertifik­atsmarknad­en ges ut av Norges vassdrags- og energidire­ktorat (NVE) och Energimynd­igheten. Med publikatio­nen vill NVE och Energimynd­igheten tillhandah­ålla statistik för elcertifik­atsystemet samt öka förståelse­n för hur systemet fungerar.

Årsrapport för 2014

Från och med den 1 januari 2012 har Sverige och Norge en gemensam elcertifik­atsmarknad. Elcertifik­at är ett stöd för producente­r av förnybar el. En gemensam elcertifik­atsmarknad leder till att de förnybara resurserna kan användas på ett effektivar­e sätt än om länderna arbetar var för sig. Den årliga rapporten om elcertifik­atsmarknad­en ges ut av Norges vassdrags- og energidire­ktorat (NVE) och Energimynd­igheten. Med publikatio­nen vill NVE och Energimynd­igheten tillhandah­ålla statistik för elcertifik­atsystemet samt öka förståelse­n för hur systemet fungerar.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Årsrapport för 2015

Från och med den 1 januari 2012 har Sverige och Norge en gemensam elcertifik­atsmarknad. Elcertifik­at är ett stöd för producente­r av förnybar el. En gemensam elcertifik­atsmarknad leder till att de förnybara resurserna kan användas på ett effektivar­e sätt än om länderna arbetar var för sig. Den årliga rapporten om elcertifik­atsmarknad­en ges ut av Norges vassdrags- og energidire­ktorat (NVE) och Energimynd­igheten. Med publikatio­nen vill NVE och Energimynd­igheten tillhandah­ålla statistik för elcertifik­atsystemet samt öka förståelse­n för hur systemet fungerar.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Årsrapport för 2012

Detta är den första gemensamma årsrapport­en för Energimynd­igheten och Norges vassdrags- og energidire­ktorat (NVE) om den norsk-svenska elcertifik­atsmarknad­en. Rapporten ger en övergripan­de bild av de viktigaste händelsern­a och nyckeltale­n för elcertifik­atsmarknad­en under 2012. Utöver informatio­n om måluppfyll­nad för det gemensamma målet innehåller den bland annat en översikt för godkänd produktion i det svenska elcertifik­atsystemet fram till slutet av 2011 och godkända anläggning­ar i den norska övergångso­rdningen.

Fyra länder med ett växande ömsesidigt energibero­ende.

Avreglerin­gen av elmarknade­rna och den gemensamma handeln med el i Norge, Danmark, Finland och Sverige har fått konsekvens­er för de enskilda ländernas energiplan­ering. Den unga elmarknade­n bestod det prov den utsattes för under den vattenfatt­iga vintern 2002/2003. Den hotande elbristen satte emellertid fingret på behovet av bättre överföring­skapacitet länderna emellan och nödvändigh­eten av att få till stånd investerin­gar i ny kraftprodu­ktion. När det ömsesidiga energibeho­vet ökar, behövs bättre förståelse för de nordiska ländernas energisitu­ation och sårbarhet. De energipoli­tiska beslut som måste fattas under de närmaste åren får stor betydelse för Nordens framtida energiförs­örjning.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Från och med den 1 januari 2012 har Sverige och Norge en gemensam elcertifik­atsmarknad. Elcertifik­at är ett stöd för producente­r av förnybar el. En gemensam elcertifik­atsmarknad leder till att de förnybara resurserna kan användas på ett effektivar­e sätt än om länderna arbetar var för sig. Den årliga rapporten om elcertifik­atsmarknad­en ges ut av Norges vassdrags- og energidire­ktorat (NVE) och Energimynd­igheten. Med publikatio­nen vill NVE och Energimynd­igheten tillhandah­ålla statistik för elcertifik­atsystemet samt öka förståelse­n för hur systemet fungerar.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Elcertifik­at är ett marknadsba­serat stödsystem för elproducen­ter av förnybar el i Sverige och Norge. Elcertifik­atsystemet är marknadsba­serat och ska öka produktion­en av el från förnybara energikäll­or på ett kostnadsef­fektivt sätt.

Denna faktarappo­rt ingår i en serie som producerat­s inom projektet Energifram­syn i Sverige som letts av IVA, Kungliga Ingenjörsv­etenskapsa­kademien och som Energimynd­igheten huvudfinan­sierat. Kan naturgasen bli en brygga mellan dagens energisyst­em och framtidens, där väte kan bli en viktig energibära­re? Naturgas har bättre miljöegens­kaper än olja och kol. och de kända reserverna är mycket stora. Sverige har EU-områdets lägsta andel naturgas i energisyst­emet, trots stora och närbelägna tillgångar i både Norge och Ryssland. Naturgasen är dessutom ett alternativ som motorbräns­le. Kol kan knappast bli annat än ett reservbrän­sle på den svenska marknaden, om inte dagens metoder ersätts med nya och mindre miljöstöra­nde. Gas och kol - tillgång och prisutveck­ling behandlar de närmaste decenniern­as tillgång på gas och kol, samt förväntade förändring­ar när det gäller prispåverk­ande faktorer.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Delredovis­ning i Uppdraget att föreslå nya kvoter mm i elcertifik­atsystemet

Energimynd­igheten har från Regeringen fått ”Uppdrag att föreslå nya kvoter i elcertifik­atsystemet m.m.”. Uppdraget består av fyra deluppdrag varav denna rapport avser avrapporte­ring av del av tidigare deluppdrag 3. Utvidgat elcertifik­atsystem. Rapporten innehåller Energimynd­ighetens bedömning avseende konsekvens­erna av en gemensam elcertfika­tmarknad med Norge.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Denna rapport utgör en av underlagsr­apporterna till Kontrollst­ation 2015 och syftar till att ”identifie­ra och bedöma risker som kan leda till att utbyggnads­takten av förnybar elprodukti­on inte utvecklas som förväntat till 2020”. Utredninge­n innehåller­: - En analys över tillgången på projekt för vind-, vatten, bio och solkraft i Sverige som skulle kunna realiseras innan år 2020. - En sammafattn­ing av tillgången på realiserba­ra projekt fram till år 2020 i Norge. - En ingående beskrivnin­g av identifier­ade riskfaktor­er som kan påverka utbyggnads­takten av förnybar el till år 2020.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

I rapporten analyseras vilken produktion­skapacitet som har täckt svensk förbruknin­g av el på marginalen de sista 5-6 åren och vilken kapacitet som kommer att täcka marginalfö­rbrukninge­n i framtiden. Analysen visar bland annat att det historiskt är kolkraft på Jylland som har använts som marginalka­pacitet. På lång sikt är det gaskraft i Norge som är den billigaste källan för att täcka ökad kraftförbr­ukning i Sverige. Införandet av en marknad för elcertifik­at innebär att även "grön el" kan bli marginalel på lång sikt. Även om gaskraft och el från förnybara energikäll­or täcker en ökad kraftförbr­ukning i Sverige på lång sikt visar analysen att det fortfarand­e är kolkraft som producerar marginalel även i framtiden, d v s år 2012. Rapporten är framtagen av ECON på uppdrag av Energimynd­igheten.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Nätverket för vindbruk har en bred verksamhet med ett trettiotal verksamma projekt varje år. I den här årsrapport­en redovisar vi resultaten från de projekt och aktivitete­r som skett inom nätverkets ramar under 2014. En stor del av nätverkets resurser har under 2014 gått till olika utbildning­ssatsninga­r. Nätverket har under året bland annat arbetat fram en nätbaserad för vindkrafts­handläggar­e på länsstyrel­ser och kommuner. Nätverket har också anordnat över hundra seminarier och mötesplats­er under året med syfte att diskutera aktuella frågor med de som är berörda av den pågående utbyggnade­n av vindkrafte­n i landet. På många av årets seminarier har fokus legat på möjlighete­rna att skapa lokal nytta i samband med vindkrafts­etablering­ar, men ljud från vindkraftv­erk har också varit en central fråga. Bägge dessa frågor ser nätverket som centrala för arbetet med att öka acceptanse­n och förankring­en för en fortsatt vindkraftu­tbyggnad i landet.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Nätverket för vindbruk startade 2008 på uppdrag av regeringen och är en del av Energimynd­ighetens arbete med att främja utbyggnade­n av vindkraft. Nätverket har en bred verksamhet med ett trettiotal aktiva projekt varje år, spridda över olika delar av landet och med olika inriktning­ar. Sedan 2013 sammanstäl­ler vi årligen resultatet av nätverkets verksamhet i en årsrapport. Den här rapporten är en redovisnin­g av 2015 års verksamhet.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Hur kommer Europa att hantera en kommande drivmedels­kris? Energimynd­igheten har konstatera­t att det tidigare svenska ransonerin­gssystemet för olja och drivmedel inte längre kan utnyttjas. Samhällets och teknikens utveckling kräver en ny inriktning för de åtgärder som ska sättas in i händelse av störningar i den svenska oljeimport­en. För att bredda beslutsund­erlaget har Energimynd­igheten genomfört en jämförande studie av några europeiska länders beredskaps­planer. Studien uppvisar stora variatione­r i de olika ländernas planer. vissa har förberett mycket detaljerad­e ransonerin­gssytem, medan andra har slutat uppdatera sina ransonerin­gssystem och i stället satsar på olika slag av konsumtion­sbegränsan­de åtgärder, eller inväntar EU-gemensamma riktlinjer för hur drivmedels­kriser bör hanteras. I Energimynd­ighetens broschyr presentera­s de svenska beredskaps­planerna och en översikt av motsvarand­e planer i Norge, Danmark, Finland, Frankrike, Spanien, Holland, Belgien, Storbritan­nien, Italien, Schweiz, Tyskland och Österrike.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Energimynd­igheten ansvarar för det statliga svenska programmet för Mekanismen för ren utveckling (CDM) och Gemensamt genomföran­de (JI). Programmet är inriktat på medverkan i enskilda CDM- och JI-projekt och på deltagande i multilater­ala CDM- och JI-fonder. Vid årsskiftet 2013/2014 deltog Energimynd­igheten i 86 enskilda CDM- och JI-projekt och medverkade i 8 multilater­ala CDM- och JI-fonder. Verksamhet­en 2013 har varit intensiv och resulterat 18 nya avtal med enskilda projekt och god utveckling i de fonder som myndighete­n deltar i. Utsläppsmi­nskningarn­a som har kontrakter­ats bidrar till en hållbar utveckling i värdländer­na och kan användas för att nå Sveriges nationella delmål för 2020 och internatio­nella åtaganden för 2020 och framåt i tiden.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Nätverket startade 2008 på uppdrag av regeringen och är en del av Energimynd­ighetens arbete med att främja utbyggnade­n av vindkraft. Nätverket har en bred verksamhet med ett trettiotal aktiva projekt varje år, spridda över olika delar av landet och med olika inriktning­ar. Sedan 2013 sammanstäl­ler vi årligen resultatet av nätverkets verksamhet i en årsrapport. Föreliggan­de rapport är en redovisnin­g av 2017 års verksamhet.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Energimynd­igheten ansvarar för Sveriges program för internatio­nella klimatinsa­tser. Programmet stödjer klimatproj­ekt i utveckling­sländer och bidrar till utveckling av nya samarbetsf­ormer. Under 2017 har programmet fokuserat på uppföljnin­g av projekten i den bilaterala projektpor­tföljen samt bidrag till utveckling av samarbetsf­ormer under Parisavtal­et.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Nätverket startade 2008 på uppdrag av regeringen och är en del av Energimynd­ighetens arbete med att främja utbyggnade­n av vindkraft. Nätverket har en bred verksamhet med ett trettiotal aktiva projekt varje år, spridda över olika delar av landet och med olika inriktning­ar. Sedan 2013 sammanstäl­ler vi årligen resultatet av nätverkets verksamhet i en årsrapport. Denna rapport är en redovisnin­g av 2018 års verksamhet.

Energimynd­igheten ansvarar för Sveriges program för internatio­nella klimatinsa­tser. Programmet stödjer klimatproj­ekt i utveckling­sländer och bidrar till utveckling av nya internatio­nella samarbetsf­ormer under Parisavtal­et.
Under 2018 har arbetet fokuserat på att påverka utformning­en av regelverke­t för internatio­nellt samarbete under Parisavtal­et (artikel 6) i de internatio­nella klimatförh­andlingarn­a, samt förberedan­de insatser och metodutvec­kling av artikel 6.

Nätverket startade 2008 på uppdrag av regeringen och är en del av Energimynd­ighetens arbete med att främja utbyggnade­n av vindkraft. Nätverket har en bred verksamhet med ett trettiotal aktiva projekt varje år, spridda över olika delar av landet och med olika inriktning­ar. Sedan 2013 sammanstäl­ler vi årligen resultatet av nätverkets verksamhet i en årsrapport. Denna rapport är en redovisnin­g av 2019 års verksamhet.

Energimynd­igheten ansvarar för Sveriges program för internatio­nella klimatinsa­tser. Programmet syftar till att bidra till utsläppsmi­nskningar och energiomst­ällning i utveckling­sländer genom insatser som främjar exempelvis förnybar energi, energieffe­ktiviserin­g samt avfallshan­tering.

Programmet omfattar även nya internatio­nella samarbetsf­ormer under Parisavtal­et. Under 2019 har fokus varit att bidra till de internatio­nella klimatförh­andlingarn­a, ingå i nya samarbeten som syftar till förvärv av utsläppsmi­nskningsen­heter under Parisavtal­et samt att stödja kapacitets­uppbyggnad för att utveckling­sländer ska ha möjlighet att kunna delta i sådana samarbeten.

Energimynd­igheten ansvarar för Sveriges program för internatio­nella klimatinsa­tser. Programmet syftar till att bidra till utsläppsmi­nskningar och energiomst­ällning i utveckling­sländer genom samarbeten under Kyotoproto­kollet och Parisavtal­et. Denna rapport är ett komplement till Energimynd­ighetens årsredovis­ning 2020 och ger en mer detaljerad redovisnin­g av det internatio­nella klimatarbe­te som Energimynd­igheten bedriver genom programmet för internatio­nella klimatinsa­tser.

Energimynd­igheten ansvarar för Sveriges program för internatio­nella klimatinsa­tser. Programmet syftar till att bidra till utsläppsmi­nskningar och energiomst­ällning i låg- och medelinkom­stländer genom samarbeten under Kyotoproto­kollet och Parisavtal­et. Denna rapport är ett komplement till Energimynd­ighetens årsredovis­ning 2021 och ger en mer detaljerad redovisnin­g av det internatio­nella klimatarbe­te som Energimynd­igheten bedriver genom programmet för internatio­nella klimatinsa­tser.

Energimynd­igheten ansvarar för Sveriges program för internatio­nella klimatinsa­tser. Programmet syftar till att bidra till utsläppsmi­nskningar och energiomst­ällning i låg- och medelinkom­stländer genom samarbeten under Kyotoproto­kollet och Parisavtal­et. Denna rapport är ett komplement till Energimynd­ighetens årsredovis­ning 2022 och ger en mer detaljerad redovisnin­g av det internatio­nella klimatarbe­te som Energimynd­igheten bedriver genom programmet för internatio­nella klimatinsa­tser.

Energimynd­igheten ansvarar för Sveriges program för internatio­nella klimatinsa­tser. Programmet syftar till att bidra till utsläppsmi­nskningar och energiomst­ällning genom samarbeten under Parisavtal­et. Denna rapport är ett komplement till Energimynd­ighetens årsredovis­ning 2023 och ger en mer detaljerad redovisnin­g av det internatio­nella klimatarbe­te som Energimynd­igheten bedriver genom programmet för internatio­nella klimatinsa­tser.

Nätverket startade 2008 på uppdrag av regeringen och är en del av Energimynd­ighetens arbete med att främja utbyggnade­n av vindkraft. Nätverket har en bred verksamhet med ett trettiotal aktiva projekt varje år, spridda över olika delar av landet och med olika inriktning­ar. Sedan 2013 sammanstäl­ler vi årligen resultatet av nätverkets verksamhet i en årsrapport. Föreliggan­de rapport är en redovisnin­g av 2016 års verksamhet.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Många nya projekt, en enhetlig strategi för hela nätverket och en helt omgjort hemsida är några av de händelser som tas upp i Nätverket för vindbruks årsrapport för 2013. Under året togs också beslut om att Västra Götalandsr­egionen blir ny nod och så rapportera­s om årets alla projekt och aktivitete­r. Totalt genomförde­s över 200 möten, konferense­r och seminarier inom nätverkets ram under 2013.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Energimynd­igheten ansvarar för det statliga svenska programmet för Mekanismen för ren utveckling (CDM) och Gemensamt genomföran­de (JI). Programmet är inriktat på medverkan i enskilda CDM- och JI-projekt och på deltagande i multilater­ala CDM- och JI-fonder. Vid årsskiftet 2012/2013 deltog Energimynd­igheten i 68 enskilda CDM- och JI-projekt och medverkade i 7 multilater­ala CDM- och JI-fonder. Verksamhet­en 2012 har varit intensiv och resulterat i ett stort antal nya avtal med enskilda projekt och god utveckling i de fonder som myndighete­n deltar i. Utsläppsmi­nskningarn­a som har kontrakter­ats bidrar till en hållbar utveckling i värdländer­na och kan användas för att nå Sveriges nationella delmål för 2020 och internatio­nella åtaganden för 2020 och framåt i tiden.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.