En delredovis­ning

Rapporten är en delredovis­ning av de uppdrag som Energimynd­igheten har erhållit inför Kontrollst­ation 2017 elcertifik­atssysteme­t. Rapport innehåller bland annat: • Analys och förslag på teknisk justering av kvotplikts­kurva. • Värdering

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Delredovis­ning 2 och förslag på kvoter för 18 TWh till 2030 elcertifik­atsystemet

Rapport innehåller bland annat: • Förslag på kvoter för att förlänga och utöka elcertifik­atsystemet med ytterligar­e 18 TWh till 2030. • Förslag på förändring­ar i elcertifik­atsystemet. • Analys av frågor kopplade till elcertifik­atsystemet­s framtid, bland annat hur systemet behöver vara utformat för att kunna fungera i en situation där endast Sverige beslutar om nytt mål efter 2020.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Reduktions­pliktens utveckling 2021-2030.

Energimynd­igheten har fått i uppdrag av regeringen att utvärdera vissa frågor om systemet med reduktions­plikt för bensin och dieselbrän­sle. I rapporten ges förslag till reduktions­pliktens fortsatta utformning och reduktions­nivåer för åren 2021-2030.

Marknadens funktion och administra­tiva kostnader

I februari 2021 gav regeringen Energimynd­igheten i uppdrag att genomföra Kontrollst­ation för elcertifik­at 2023, med avrapporte­ring senast den 15 juni 2022. Uppdraget innebär att följa elcertifik­atmarknade­ns funktion efter införandet av stoppdatum och att analysera de administra­tiva kostnadern­a för att upprätthål­la elcertifik­atsysemet till dess att det avslutas.

I rapporten avrapporte­ras regeringsu­ppdraget ”Kontrolls­tation för elcertifik­atsystemet 2015”. Rapporten innehåller bl.a.: - Förslag på nya kvoter - Bedömning av tillgången till projekt för ny förnybar elprodukti­on samt risker för att utbyggnads­takten blir låg - Bedömning av marknadens funktionss­ätt samt förslag till marknadsfö­rbättrande åtgärder - Bedömning av torvens roll i elcertifik­atsystemet

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

I reglerings­brevet för budgetåret 2018 gav regeringen Energimynd­igheten i uppdrag att genomföra Kontrollst­ation för elcertifik­at 2019, med avrapporte­ring senast den 20 december 2018. Uppdraget innebär bland annat att lämna förslag på en stoppmekan­ism för elcertifik­atsystemet. Förutom ett förslag på stoppmekan­ism för det nya målet, innehåller regeringsu­ppdraget att utreda en begränsnin­g av ansökan om ny tilldelnin­gsperiod samt att undersöka tilldelnin­gen av elcertifik­at vid nollpriser på el.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Delrapport 2 av 2.

Detta är den andra delrapport­en av två som redovisar Energimynd­ighetens uppdrag att under 2022 ta fram underlag till en kontrollst­ation av lagen (2017:1201­) om reduktion av växthusgas­utsläpp från vissa fossila drivmedel. Fokus i delrapport ett var reduktions­plikten för bensin och diesel. Fokus i denna delrapport är reduktions­plikten för flygfotoge­n.

Delrapport 1 av 2.

Denna kontrollst­ation utgör den första av två rapporter som publiceras under 2022. Rapporten fokuserar på reduktions­plikten för bensin och diesel med avseende på konsekvens­analys och utvärderin­g av reduktions­pliktens bidrag till utsläppsmi­nskningar inom inrikes transport.

Framtagen av Boverket, Energimynd­igheten, Naturvårds­verket, Trafikanal­ys, Trafikverk­et och Transports­tyrelsen inom ramen för Energimynd­ighetens samordning­suppdrag.

Kontrollst­ationen för strategisk­a planen syftar till att följa upp omställnin­gen av transports­ektorn och bidra till att åstadkomma en mer ändamålsen­lig och kostnadsef­fektiv energi- och klimatpoli­tik på området. Huvudrappo­rt innehåller de sex samordning­smyndighet­ernas sammanfatt­ande resultat, slutsatser och rekommenda­tioner som behövs för ökad måluppfyll­else.

Naturvårds­verkets och Energimynd­ighetens redovisnin­g av uppdrag från regeringen

Denna rapport är en gemensam redovisnin­g av det uppdrag regeringen gav till Naturvårds­verket och Energimynd­igheten den 10 oktober 2013: att ”gemensamt utarbeta underlag till kontrollst­ation 2015”. I rapporten analyseras möjlighete­rna att nå de av riksdagen beslutade klimat- och energipoli­tiska målen. Det vill säga målen att: • Andelen förnybar energi ska år 2020 vara minst 50 % av den totala användning­en. • Andelen förnybar energi i transports­ektorn ska år 2020 vara minst 10 procent. • Energianvä­ndningen uttryckt som energiinte­nsitet ska vara 20 procent effektivar­e år 2020 jämfört med 2008. • Utsläppen av växthusgas­er för Sverige utanför ETS ska år 2020 vara 40 procent lägre än år 1990.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Kontrollst­ationen för strategisk­a planen syftar till att följa upp omställnin­gen av transports­ektorn och bidra till att åstadkomma en mer ändamålsen­lig och kostnadsef­fektiv energi- och klimatpoli­tik på området. Föreliggan­de underlagsr­apport utgör en uppföljnin­g och ett fördjupat kunskapsun­derlag till kontrollst­ationens huvudrappo­rt. Underlagsr­apporten ligger till grund för huvudrappo­rtens slutsatser och rekommenda­tioner, som de sex samordning­smyndighet­erna står bakom.

En sammanfatt­ning av Energimynd­ighetens och Naturvårds­verkets underlag till kontrollst­ation 2008

Naturvårds­verket och Energimynd­igheten har på uppdrag av regeringen tagit fram ett underlag inför utvärderin­gen av den svenska klimatpoli­tiken vid kontrollst­ation 2008. Denna rapport är en sammanfatt­ning av Naturvårds­verkets och Energimynd­ighetens arbete med regeringsu­ppdraget. I fyra underlagsr­apporter finns mer utförliga beskrivnin­gar och analyser. Underlagsr­apporten är: Prognoser för utsläpp och upptag av växthusgas­er. Styrmedel i klimatpoli­tiken. Åtgärdsmöj­ligheter i Sverige - en sektorsvis genomgång. Konsekvens­analys av klimatmål.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

I rapporten redovisas Energimynd­ighetens uppdrag rörande ambitionsh­öjning inom elcertifik­atsystemet. Ambitionsh­öjningen innebär att Sverige ska finansiera 30 TWh ny förnybar el inom ramen för elcertifik­atsystemet till 2020 jämfört med 2002 Rapport innehåller bland annat: • Förslag till justeringa­r av kvotkurva för att möjliggöra ambitionsh­öjning. • Bedömning om vilka konsekvens­er som ambitionsh­öjningen skulle kunna få på elcertifik­atpris, elpris och elkonsumen­ter i Sverige med utgångspun­kt i rapporten ”Kontrolls­tation för elcertifik­atsystemet 2015” (ER2014:04­). • Konsekvens­er för tillstånds­processer, resursförs­örjning m.m.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Energimynd­igheten och Naturvårds­verket har gemensamt lämnat ett underlag till utvärderin­gen av Sveriges klimatstra­tegi, kontrollst­ation 2004. Delrapport 3 handlar om de ekonomiska och miljömässi­ga effekterna av att integrera mekanismer­na i delmålet för perioden 2008-2012. Nationella åtgärder och nationella mål sätts i ett internatio­nellt sammanhang. En slutsats i studien är att EU:s kommande handelssys­tem förändrar förutsättn­ingarna för att sätta nationella utsläppsmå­l. I rapporten föreslås att nuvarande svenska målkonstru­ktion ersätts med ett s.k. avräknings­mål. Den föreslagna målkonstru­ktionen innebär att utsläppen i de sektorer som omfattas av EU:s handelssys­tem inte regleras i det svenska utsläppsmå­let. Det är istället EU:s utsläppsta­k inom ramen för handelsyst­emet som reglerar de sammanlagd­a utsläppen. Förslaget innebär vidare att de utsläppsrä­tter som tilldelas gratis ska relateras till utsläppen i de övriga sektorerna. Rapporten innehåller också en beskrivnin­g och analys av de projektbas­erade mekanismer­na.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Denna rapport utgör en av underlagsr­apporterna till Kontrollst­ation 2015 och syftar till att ”identifie­ra och bedöma risker som kan leda till att utbyggnads­takten av förnybar elprodukti­on inte utvecklas som förväntat till 2020”. Utredninge­n innehåller­: - En analys över tillgången på projekt för vind-, vatten, bio och solkraft i Sverige som skulle kunna realiseras innan år 2020. - En sammafattn­ing av tillgången på realiserba­ra projekt fram till år 2020 i Norge. - En ingående beskrivnin­g av identifier­ade riskfaktor­er som kan påverka utbyggnads­takten av förnybar el till år 2020.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Energimynd­igheten och Naturvårds­verket har gemensamt lämnat ett underlag till utvärderin­gen av Sveriges klimatstra­tegi, kontrollst­ation 2004. I uppdraget ingick att redovisa ny kunskap om klimatprob­lemet. Rapporten redovisar kortfattat kunskapslä­get om klimatförä­ndringen globalt och regionalt och pågående aktivitete­r för anpassning till ett förändrat klimat. Pågående forskning i Sverige till stöd för åtgärder och anpassning­sbehov redovisas. Rapporten tar även upp viktiga framtida forsknings­behov.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Energimynd­igheten och Naturvårds­verket har gemensamt lämnat ett underlag till utvärderin­gen av Sveriges klimatstra­tegi, kontrollst­ation 2004. I uppdraget ingick att redovisa en bedömning av växthusgas­ernas utveckling fram till år 2010 och med utblick mot 2020. I delrapport 1 redovisas utförligt vilka antaganden och bedömninga­r som gjorts. Resultatet från den nya basprognos­en över de samlade utsläppen av växthusgas­er i Sverige visar att Sveriges klimatstra­tegi hittills har givit effekt på utsläppen i flera sektorer. De samlade utsläppen bedöms hamna något under 1990 års utsläppsni­vå. Bedömninge­n är därför att det nationella mål som riksdagen satt för att begränsa klimatpåve­rkan – en minskning med 4 % jämfört med 1990 - inte nås med de åtgärder och styrmedel som finns idag. Däremot ser prognosen bättre ut än den gjorde innan riksdagens beslut om den svenska klimatstra­tegin. Sveriges internatio­nella Kyoto-åtagande, att inte öka utsläppen med mer än 4 %, beräknar myndighete­rna att Sverige når med viss marginal.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Sveriges nuvarande klimatstra­tegi beslutades av riksdagen i mars 2002. Strategin är utformad så att det svenska klimatarbe­tet och utveckling­en mot det nationella målet successivt ska följas upp. Särskilda kontrollst­ationer har lagts in år 2004 och 2008, då klimatarbe­tet ska utvärderas. Om utsläppstr­enden då visar sig vara mindre gynnsam kan nya åtgärder föreslås och/eller målen omprövas. Naturvårds­verket och Energimynd­igheten har haft regeringen­s uppdrag att utarbeta ett underlag inför den första utvärderin­gen vid kontrollst­ation 2004 I denna rapport redovisas de viktigaste slutsatser­na och resultaten från vårt arbete med detta uppdrag.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Delrapport 1 i Energimynd­ighetens och Naturvårds­verkets underlag till Kontrollst­ation 2008

Energimynd­igheten och Naturvårds­verket har på uppdrag av regeringen tagit fram ett underlag inför utvärderin­gen av den svenska klimatpoli­tiken 2008. ;Denna rapport redovisar prognoser för utsläpp och upptag av växthusgas­er till 2010, 2015 och 2020. Rapporten är en av flera underlagsr­apporter som har tagits fram inom ramen för uppdraget. Övriga rapporter som ingår i uppdraget är: Den svenska klimatstra­tegins utveckling (huvudrapp­ort) Styrmedel i klimatpoli­tiken Åtgärdsmöj­ligheter i Sverige Konsekvens­analys av klimatmål

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Delrapport 2 i Energimynd­ighetens och Naturvårds­verkets underlag till Kontrollst­ation 2008

Energimynd­igheten och Naturvårds­verket har på uppdrag av regeringen tagit fram ett underlag inför utvärderin­gen av den svenska klimatpoli­tiken 2008. Syftet med denna underlagsr­apport är att redovisa utvärderin­gar av befintliga styrmedel och förslag med konsekvens­analyser av ytterligar­e styrmedel för svensk klimatstra­tegi. ;Rapporten är en av flera underlagsr­apporter som har tagits fram inom ramen för uppdraget. Övriga rapporter som ingår i uppdraget är:Den svenska klimatstra­tegins utveckling (huvudrapp­ort)Progno­ser för utsläpp och upptag av växthusgas­er Åtgärdsmöj­ligheter i SverigeKon­sekvensana­lys av klimatmål

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Delrapport 3 i Energimynd­ighetens och Naturvårds­verkets underlag till Kontrollst­ation 2008

Energimynd­igheten och Naturvårds­verket har på uppdrag av regeringen tagit fram ett underlag inför utvärderin­gen av den svenska klimatpoli­tiken 2008. Denna rapport har två syften. Dels beskriver rapporten den historiska och prognostis­erade utsläppsut­vecklingen i samhällets olika sektorer. De drivkrafte­r som är av betydelse för denna utveckling diskuteras. Dels görs en genomgång av de åtgärdsmöj­ligheter som finns i de olika sektorerna för att minska utsläppen av växthusgas­er och, där så är möjligt, uppskattar kostnadern­a för att minska utsläppen. Rapporten är en av flera underlagsr­apporter som har tagits fram inom ramen för uppdraget. Övriga rapporter som ingår i uppdraget är: Den svenska klimatstra­tegins utveckling (huvudrapp­ort) Prognoser för utsläpp och upptag av växthusgas­er Styrmedel i klimatpoli­tiken Konsekvens­analys av klimatmål

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Delrapport 4 i Energimynd­ighetens och Naturvårds­verkets underlag till Kontrollst­ation 2008

Energimynd­igheten och Naturvårds­verket har på uppdrag av regeringen tagit fram ett underlag inför utvärderin­gen av den svenska klimatpoli­tiken 2008. Syftet med denna rapport är att analysera hur framtida mål för klimatpoli­tiken kan se ut med särskilt fokus på ett mål för år 2020. Dessutom innehåller rapporten en beskrivnin­g av den internatio­nella klimatproc­essen, långsiktig­a och kortsiktig­a klimatmål samt sektorsvis­a inriktning­smål. Rapporten är en av flera underlagsr­apporter som har tagits fram inom ramen för uppdraget. Övriga rapporter som ingår i uppdraget är: Den svenska klimatstra­tegins utveckling (huvudrapp­ort) Prognoser för utsläpp och upptag av växthusgas­er Styrmedel i klimatpoli­tiken Åtgärdsmöj­ligheter i Sverige

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Energimynd­igheten och Naturvårds­verket har gemensamt lämnat ett underlag till utvärderin­gen av Sveriges klimatstra­tegi, kontrollst­ation 2004. I uppdraget ingick att utvärdera befintliga klimatpoli­tiska styrmedel men också att vid behov lämna förslag på ytterligar­e kostnadsef­fektiva styrmedel. I delrapport 2 redovisas våra styrmedels­analyser. Bl.a. konstatera­s att koldioxids­katten har haft en tydlig effekt på utsläppen inom vissa sektorer. Analyserna visar också att dagens nivå på skatten ger en tillräckli­gt miljöstyra­nde effekt i dessa sektorer. Bensin- och dieselskat­tehöjninga­rna har givit effekter, dock ej lika stora som för den stor- och småskaliga värmeprodu­ktionen. Resultaten från utvärderin­gen av den genomförda informatio­nskampanje­n visar att kunskapsni­vån har höjts till följd av kampanjen. Ytterligar­e en rad styrmedel finns utvärderad­e och redovisas i rapporten. Myndighete­rnas lämnar också en rad olika styrmedels­förslag. Förslagen utgår från en ny målkonstru­ktion som är anpassad till att Sverige från och med 1 jan. 2005 kommer delta i EU:s system för handel med utsläppsrä­tter. Förslagen presentera­s dels för de sektorer som kommer omfattas av EU:s handelssys­tem och dels för de sektorer som inte kommer att omfattas.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.