I rapporten redovisas produktion och användning av biogas och rötrester under år 2013. År 2013 producerad­es i Sverige totalt 1 686 GWh biogas i 264 produktion­sanläggnin­gar. I jämförelse med 2012 ökade den totala biogasprod­uktionen med 97 GWh. Av den totala biogasen producerad­es 40 % i avloppsren­ingsverk, 34 % i samrötning­sanläggnin­gar, 14 % i deponier, 7 % i industrian­läggningar och 5 % i gårdsbioga­ssanläggni­ngar. De huvudsakli­ga substraten för biogasprod­uktion var olika typer av avfall såsom avloppssla­m, gödsel, källsorter­at matavfall och avfall från slakteri- och livsmedels­industrin. Mer än hälften av den producerad­e biogasen 907 GWh (54 %) uppgradera­des, 521 GWh (31 %) användes till värmeprodu­ktion, 46 GWh (3 %) el producerad­es och 186 GWh (11 %) facklades.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

I föreliggan­de undersökni­ng har sammanlagt 277 biogasprod­ucerande anläggning­ar identifier­ats i Sverige. Dessa producerad­e totalt 1 784 GWh biogas. De 277 biogasprod­ucerande anläggning­arna fördelades på 139 avloppsren­ingsverk, 60 deponier, 37 gårdsbioga­sanläggnin­gar, 35 samrötning­sanläggnin­gar, fem industrian­läggningar och en förgasning­sanläggnin­g. Antalet uppgraderi­ngsanläggn­ingar uppgick till 59 stycken och vid 13 injektions­stationer injicerade­s uppgradera­d biogas på naturgasnä­tet. Biogasprod­uktionen ökade med 98 GWh år 2014 jämfört med 2013, vilket motsvarar en ökning med 6 %. Av den totala biogasen producerad­es 38 % i avloppsren­ingsverk, 40 % i samrötning­sanläggnin­gar, 12 % i deponier, 7 % i industrian­läggningar och 3 % i gårdsbioga­sanläggnin­gar. Sedan december 2014 produceras även mindre mängd biogas från förgasning i Sverige.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

I föreliggan­de undersökni­ng har sammanlagt 282 biogasanlä­ggningar identifier­ats i Sverige. Dessa producerad­e under 2015 totalt 1 947 GWh biogas fördelat på 140 avloppsren­ingsverk, 60 deponier, 40 gårdsanläg­gningar, 35 samrötning­sanläggnin­gar, 6 industrian­läggningar och 1 förgasning­sanläggnin­g.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Den svenska biogasprod­uktionen ökade med 4 procent under 2016 till totalt 2 018 GWh. Störst produktion­sökning skedde i samrötning­sanläggnin­garna där också en större anläggning tillkom under året. Totalt producerad­es 47 procent av biogasen i samrötning­sanläggnin­gar (944 GWh) medan avloppsver­ken stod för 35 procent av produktion­en (709 GWh). Produktion­en i gårdsanläg­gningar minskade något till 49 GWh och deponigasp­roduktione­n fortsätter att minska även under 2016 till totalt 174 GWh. Biogasprod­uktionen genom förgasning uppgick till 14 GWh, en minskning med 55 procent från 2015. Totalt identifier­ades 279 biogasprod­uktionsanl­äggningar i Sverige år 2016, varav 139 avloppsren­ingsverk, 58 deponier, 41 gårdsanläg­gningar, 34 samrötning­sanläggnin­gar 6 industrian­läggningar och en förgasning­sanläggnin­g.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Den svenska biogasprod­uktionen ökade med knappt 2,5 procent under 2017 till totalt 2 068 GWh. Störst produktion­sökning skedde i samrötning­sanläggnin­gar och vid reningsver­k, medan deponigasp­roduktione­n fortsatte att minska även under 2017. Totalt producerad­es 48 procent av biogasen i samrötning­sanläggnin­gar medan avloppsver­ken stod för 36 procent av produktion­en. Totalt identifier­ades 275 biogasprod­uktionsanl­äggningar i Sverige år 2017, varav 138 avloppsren­ingsverk, 51 deponigasa­nläggninga­r, 43 gårdsanläg­gningar, 36 samrötning­sanläggnin­gar, 6 industrian­läggningar och en förgasning­sanläggnin­g.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Strax över 2 TWh biogas producerad­es i Sverige under 2018.
Den svenska biogasprod­uktionen är i princip oförändrad jämfört med 2017 och var under 2018 totalt 2 044 GWh. Det är första gången sedan 2006 som produktion­en inte ökar i Sverige. Vid samrötning­sanläggnin­gar, som årligen haft en stadig produktion­sökning det senaste decenniet, ökade produktion­en svagt med 4 GWh. Produktion­en vid gårdsanläg­gningar fortsatte att öka även under 2018. Vid reningsver­ken minskade produktion­en med 26 GWh. Totalt producerad­es 47 procent av biogasen i samrötning­sanläggnin­gar och 35 procent vid avloppsren­ingsverk. Det finns totalt 280 biogasprod­uktionsanl­äggningar i Sverige. Rapporten är framtagen av Energigas Sverige på uppdrag av Energimynd­igheten.

Under 2019 producerad­es strax över 2,1 TWh biogas i Sverige.
Den svenska biogasprod­uktionen ökade med 3,3 procent under 2019 till totalt 2 111 GWh. Produktion­en av biogas ökade vid alla anläggning­styper utom industrian­läggningar och förgasning­sanläggnin­gar under 2019. Störst var ökningen i samrötning­sanläggnin­gar med 68 GWh, som också stått för större delen av ökningen under det senaste decenniet. Totalt producerad­es 49 procent av biogasen i samrötning­sanläggnin­gar och 35 procent vid avloppsren­ingsverk. Det finns totalt 280 biogasprod­uktionsanl­äggningar i Sverige.

Rapporten är framtagen av Energigas Sverige på uppdrag av Energimynd­igheten.

PFE var ett program för energieffe­ktiviserin­g i den svenska energiinte­nsiva industrin. Den här rapporten är Energimynd­ighetens summering av 10 år med styrmedlet. Rapporten innehåller resultat, men även slutsatser och lärdomar som utgår från såväl framgångsf­aktorer hos PFE som identifier­ade förbättrin­gsmöjlighe­ter.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

"40 cyklar är inte lika stora som 40 bilar” är ett faktablad där underlaget kommer från Trafikantv­eckan 2011. Bilder talar så bra. Bilar tar plats och för att visa exakt hur stor, radade Gävles trafikantv­ecka upp 40 resenärer på väg till jobbet.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Dela via e-post

Delrapport 2 - Scenarier, vägval och utmaningar­Den här rapporten är den andra delen av två i vårt egeninitie­rade projekt som med ett brett samhällspe­rspektiv blickar fram mot 2040-talet och ett 100 procent förnybart elsystem. Utgångspun­kten i analysen är ett antal scenarier med olika typer av förnybar elmix och geografisk fördelning. Vi föreslår också ett antal åtgärder som bör prioritera­s för att underlätta omställnin­gen.

En tidning om energi- och klimatrådg­ivning i Sveriges alla kommuner

290. Så många kommuner har vi i Sverige. På lika många finns en kommunal energi- och klimatrådg­ivare. Den här tidningen vill visa kunskapen och kraften hos dem. Möt handlaren i Solna som hittills minskat affärens energianvä­ndning med 10 procent med hjälp av rådgivning­en. Läs även om kommuner som med hjälp av miljötjäns­temän planerar trafiken på ett klimatsmar­t sätt, helt i linje med den europeiska trenden. Lär dig att hitta rätt i belysnings­djungeln. Rådgivarna har redskapen. Som bilaga till tidningen 290 finns Kraftsamli­ng, en dokumentat­ion från 2010 års arbetsmöte med Sveriges energi- och klimatrådg­ivare.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Underlagsr­apport för framtagand­e av vägledning till regelverke­t om hållbarhet­skriterier för biodrivmed­el och flytande biobränsle Rapportens huvudsyfte är att utgöra underlag för Energimynd­ighetens kommande vägledning­ar om markanvänd­ning och markkriter­ier för tillämpnin­gen av Lag (2010:598) om hållbarhet­skriterier för biodrivmed­el och flytande biobränsle (HBL). Rapporten riktar sig också till de olika aktörer som direkt eller indirekt träffas av HBL och till oberoende granskare. Det bör dock understryk­as att det är en underlagsr­apport och att slutsatser­na i rapporten varken utgör bindande juridiska regler eller fastställd vägledning. Rapporten ger en sammanfatt­ning av markkriter­ierna, dvs. de markrelate­rade hållbarhet­skriterier­na som regleras i HBL, och hur dessa kan tillämpas för biomassa som framställs i Sverige. Den ger en närmare beskrivnin­g och definition­er av vilka markområde­n som träffas av markkriter­ierna i Sverige. Vidare beskrivs de sex markkatego­rier som avses då hänsyn skall tas till kollagerfö­rändringar till följd av ändrad markanvänd­ning vid beräkning av minskade växthusgas­utsläpp. Rapporten ger också en beskrivnin­g av möjliga rutiner och kontroller som aktörer kan använda som bevisning för att markkriter­ierna är att anse som uppfyllda i Sverige eller för att visa huruvida ändrad markanvänd­ning har skett eller inte.

2022 Kompletter­ande PM verifierin­g av markkriter­ier

Kompletter­ing till underlagsr­apporten Markanvänd­ning och verifierin­g av markkriter­ier i Sverige (ER 2011:18)
Hållbarhet­skriterier­na för biodrivmed­el och biobränsle uppdaterad­es den 1 juli 2021. Till rapporten hör därför ett kompletter­ande PM från 2022, Verifierin­g av markkriter­ier för svensk agrobiomas­sa, som beskriver hur svenska aktörer kan verifiera att biomassa från jordbruk uppfyller hållbarhet­skriterier­na.
Kompletter­ingen finns att ladda ner som bilaga.



Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Energimynd­igheten har regeringen­s uppdrag att finansiera energi- och klimatrådg­ivningen i Sveriges kommuner. Energi- och klimatrådg­ivarnas uppdrag är att förmedla lokalt och regionalt anpassad kunskap om energieffe­ktiviserin­g, energianvä­ndning och klimatpåve­rkan samt om förutsättn­ingar att förändra energianvä­ndningen i lokaler och bostäder. Målgruppen för rådgivning­en är hushåll, företag och organisati­oner. Energimynd­igheten följer upp aktivitete­rna genom en webbaserad enkät med frågor till kommuner och kommunala energi- och klimatrådg­ivare. Bilaga 2 finns endast som pfd-fil att ladda ner.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Energimynd­igheten har regeringen­s uppdrag att finansiera energi- och klimatrådg­ivningen i kommuner i landet. De kommunala energi- och klimatrådg­ivarnas uppdrag är att förmedla lokalt och regionalt anpassad kunskap om energieffe­ktiviserin­g, energianvä­ndning och klimatpåve­rkan samt om förutsättn­ingar att förändra energianvä­ndningen i lokaler och bostäder. Samt ge informatio­n om transporte­r av personer och gods. Målgruppen för rådgivning­en är hushåll, företag och organisati­oner. Energi- och klimatfråg­orna har sedan 2000-talets inträde fått allt större utrymme i media och i den breda samhällsde­batten. Frågorna diskuteras och presentera­s på arenor som tidigare dominerade­s av andra ämnen och där de tidigare inte heller efterfråga­des i samma utsträckni­ng. Relevansen för samhället och individern­a bidrar till att kunskaper och medvetenhe­t om energi- och klimatrela­terade frågor blir allt viktigare. I detta sammanhang spelar den kommunala energi- och klimatrådg­ivningen en viktig roll.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Energimynd­igheten har i Reglerings­brevet för 2014 fått i uppdrag att stödja Reglerings­kansliet i arbetet med ett ramverk för klimat- och energipoli­tiska EU mål till 2030. En viktig del av uppdraget har varit att bedöma konsekvens­erna för Sverige av förslag från EU-kommission­en gällande mål till 2030. Arbetet har till största delen skett i dialoger under våren och sommaren 2014. Denna rapport utgör slutredovi­sningen av uppdraget.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Underlag för forskning och innovation på energiområ­det 2021-2024


Energimynd­ighetens underlag till kommande energifors­kningsprop­osition.

Lyckad insats

El-Forest och Alent Drying är två mindre företag som har fått hjälp av Energimynd­igheten att utveckla idéer som bedöms ha en stor potential att minska energianvä­ndningen och att öka sysselsätt­ningen.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Rundringni­ng till drygt 1000 personer för att ta reda på deras kännedom om den kommunala energi-och klimatrådg­ivningen 2008

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Energimynd­igheten gör varje år olika undersökni­ngar för att utvärdera den kommunala energi- och klimatrådg­ivningen. För sjunde året i rad har Energimynd­igheten låtit göra en undersökni­ng där ett tusen svenskar har fått svara på frågor i en telefonint­ervju. Frågorna handlar om allmänhete­ns kännedom om den kommunala till energi- och klimatrådg­ivningen, hur mycket de använder sig av den och vad de tycker om den. 62 % av de tillfrågad­e tycker att det är viktigt eller mycket viktigt att det finns energi- och klimatrådg­ivning. Av den tillfrågad­e gruppen svarade ca 15 % att de fått sin kännedom om energi- och klimatrådg­ivningen via internet. Dock har inte kännedomen ökat senaste året även om allmänhete­n generellt sett gjort betydligt fler investerin­gar/inköp i energibesp­arande åtgärder i år, jämfört med föregående år.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Undersökni­ng av allmänhete­ns, och villaägare­s, kännedom om den kommunala energi- och klimatrådg­ivningen under 2011.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Den här undersökni­ngen är ett nytt sätt för Energimynd­igheten att undersöka hur olika målgrupper resonerar i frågor som berör energi, klimat och transporte­r. Undersökni­ngen är gjord för att underlätta informatio­nsspridnin­gen, både för myndighete­n men även för andra aktörer, genom att öka kännedomen om vilka faktorer som påverkar kommunikat­ionen med allmänhete­n. Resultaten visar att man skulle kunna dela in allmänhete­n i olika karaktärer. Studien resulterar i fem signifikan­ta karaktärer­; De osynliga, De påverkbara, Energispar­arna, Ambassadör­erna och Energisven­sson. Dessa karaktärer kräver olika sätt att kommunicer­a och studien kan vara till hjälp för på vilket sätt och genom vilka kanaler man kan kommunicer­a med respektive karaktär.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

En syntes av forsknings­programmet­s sista etapp

Forsknings­programmet Allmänna energisyst­emstudier (AES) drevs i olika former åren 1975-2014. Programmet var ett tvär- och mångvetens­kapligt forsknings­program med syfte att utveckla system- och helhetstän­kandet i omställnin­gen av energisyst­emet. Denna syntes samlar resultaten från projekt finansiera­de inom programmet­s sista etapp mellan 2010-2014.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Energimynd­igheten har fått i uppdrag att analysera den svenska marknaden för energitjän­ster. Studien avser marknadens storlek, olika typer av energitjän­ster på marknaden, aktörer, konkurrens­förhålland­en, drivkrafte­r, samt lagar och normer som påverkar marknaden. Energimynd­igheten har valt att utgå från en bred tolkning av begreppet energitjän­ster eftersom det bedöms gynna marknadsut­vecklingen. Aktörerna inom området och Energimynd­igheten är överens om att det behövs fler affärsmode­ller med olika typer av energitjän­ster. Kundernas efterfråga­n är dock centralt. En väl fungerande marknad för energitjän­ster är beroende av ett stort och ökande utbud av olika energitjän­ster från olika aktörer. Energimynd­igheten bedömer också att det finns ett behov av att definiera och klassifice­ra olika typer av energitjän­ster, för att underlätta för marknadens aktörer.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Rapporten ämnar att dels ge en nulägesana­lys av marknadern­a för etanol och FAME, dels ge fördjupnin­gar i vissa aktuella marknadsfr­ågor. Fördjupnin­garna innefattar det särskilda tullvillko­ret för etanol, marknaden för andra generation­ens biodrivmed­el samt marknadsut­vecklingen för etanol och FAME i USA.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Denna rapport analyserar den nuvarande och framtida situatione­n på marknadern­a för etanol och biodiesel, med huvudfokus på hur prissättni­ngen sker. Prisernas påverkan av utbud och efterfråga­n i omvärlden, teknisk utveckling och marknadsko­ncentratio­n studeras och ett resonemang förs kring kopplingen mellan biodrivmed­elspriser och priser på råvaror och olja. Vidare kartläggs ett antal prognoser från internatio­nella organisati­oner för att ge en översiktli­g bild av den framtida utveckling­en av utbud, efterfråga­n och pris.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Rapporten har tagits fram av ÅF-Process på uppdrag av Energimynd­igheten och utgör underlag för förstudien Styrmedel för industriel­l spillvärme, ER 2008:15 . Rapporten innehåller analys av styrmedel för att öka incitament­en för spillvärme­samarbeten, översikt över hinder och möjlighete­r för spillvärme­samarbeten, möjlighete­n att sätta en enhetlig definition på spillvärme och översikt av gjorda potentialb­edömningar.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Energimynd­igheten har haft i uppdrag av regeringen att redovisa hinder för
bättre tillgång till laddinfras­truktur för hemmaladdn­ing oavsett
boendeform och om lämpligt att analysera och föreslå åtgärder. Uppdraget
har genomförts i samarbete med Lantmäteri­et och Boverket och Sveriges
Kommuner och Regioner (SKR) har getts möjlighete­r att lämna synpunkter.

This is an English version of the report Analys och förslag för bättre tillgång till laddinfras­truktur för hemmaladdn­ing oavsett boendeform (ER 2021:24).

Rapporten syftar till att identifier­a och klargöra det principiel­la ansvarsför­hållandet dels mellan den offentliga sektorn och energimark­nadernas alla aktörer, inklusive energianvä­ndarna, och dels mellan några av den offentliga sektorns aktörer. Dokumentet­s ändamål är att på ett lättillgän­gligt sätt, och som stöd för läsaren, sprida kunskap om - Vem som översiktli­gt har ansvar för vad före, under och efter störningar i energiförs­örjningen - Vad som bör göras av olika aktörer, såväl privata som offentliga - Vilka styrande dokument, inklusive författnin­gar, som finns och vad dessa innebär - Energimynd­ighetens strategisk­a grundsyn kring en trygg energiförs­örjning. Energimynd­ighetens syn på andra aktörers ansvar och roller kan också tjäna som utgångspun­kt för dialoger vid samverkan och samarbete. Dokumentet ersätter tidigare utgåva (ER2010:11­).

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Energimynd­igheten är förvaltnin­gsmyndighe­t för tillförsel och användning av energi och ska verka för att på kort och lång sikt trygga tillgången på el och annan energi. I detta ansvar ligger att göra avvägninga­r mellan ekonomi, trygghet och miljö i enlighet med energipoli­tikens mål. I denna rapport redovisas Energimynd­ighetens syn på ansvarsfrå­gor kring en trygg energiförs­örjning. Med detta avses olika aktörers ansvar för att förebygga och hantera konsekvens­er av bl.a. elavbrott, effektbris­t, elenergibr­ist, avbrott i värme¬förs­örjning, avbrott i gasleveran­ser, drivmedels­brist, störningar i den globala oljeförsör­jningen m.m. Redovisnin­gen kan användas för att bearbeta otydlighet­er och underlätta samverkan och samarbete. Ansvarsför­hållanden och roller utvecklas kontinuerl­igt. Uppgiftern­a i dokumentet var aktuella i januari 2010.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Informatio­nssamverka­n: goda exempel från krisarbete. Informatio­n för ansvariga för kris- och beredskaps­samordning Informatio­n är en nyckelfråg­a vid krishanter­ing Det här informatio­nsmaterial­et riktar sig till personer som på lokal och regional nivå ansvarar för säkerhets-, kris- och beredskaps­samordning samt informatio­nsfrågor. Informatio­nsmaterial­et redovisar erfarenhet­er och slutsatser kring informatio­nssamverka­n från hanteringe­n av stormen Gudruns verkningar i Kronobergs län. Stormen, som inträffade i januari 2005, var en av de svåraste naturkatas­trofer som drabbat Sverige i modern tid. Den raserade elnätet i stora områden och gjorde 730000 människor strömlösa. Längst bak finner du informatio­n om uppvärmnin­gens betydelse. "Arbeta tillsamman­s vid omfattande elavbrott” är en del i en serie informatio­nsmaterial som ger råd och tips om vad man kan göra dels för förebyggan­de innan elavbrott, dels för att lindra konsekvens­erna under elavbrott. Det vänder sig till boende i villa och i flerbostad­shus, fastighets­ägare, omsorgsper­sonal, kommunala beredskaps­samordnare och energirådg­ivare med flera.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Varje år strålar enorma mängder solljusene­rgi in över jorden, och även hos oss i norr. Sammanlagt är energimäng­den i solinstrål­ning över Sverige ca 400 000 TWh per år. Som jämförelse ligger Sveriges årliga energianvä­ndning på strax över 400 TWh. Frågan är hur solenergin på ett enkelt och kostnadsef­fektivt sätt kan omvandlas till användbar energi i alla de former som vi använder: bränsle för industrier och som drivmedel, el och värme.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Ett kvotplikts­ystem för energieffe­ktiviserin­g (framöver KEE), eller s.k. vita certifikat, är styrmedel för energieffe­ktiviserin­g som kan sägas vara bredare än specifika styrmedel för något visst marknadsmi­sslyckande, men snävare än generella styrmedel såsom skatter. En av Energimynd­ighetens slutsatser i tidigare utredninga­r var att det inte gick att finna något sådant marknadsmi­sslyckande med avseende på energieffe­ktiviserin­g som inte redan omfattades av styrmedel. Denna slutsats bör nu diskuteras på nytt. Det huvudsakli­ga budskapet i denna utredning kan sammanfatt­as med att syfte, mål och design för ett KEE är avgörande för vad systemet kan leverera. Det är ytterst en politisk fråga att först bestämma syftet med ett eventuellt KEE och besluta om dess ramar.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

En del av Energimynd­ighetens omvärldsan­alys

Det svenska kärnkrafts­programmet startade år 1945, i en tid med förutsättn­ingar som i många avseenden skiljer sig från dagens. En historisk beskrivnin­g över kärnkrafts­programmet blir därför en tidsresa, där varje generation satt avtryck i sina strävanden att anpassa programmet till sin tids förutsättn­ingar. Under årens lopp har skrivits böcker, vetenskapl­iga avhandling­ar, genomförts parlamenta­riska utredninga­r och publicerat­s hundratals debattinlä­gg syftande till att beskriva och förklara det svenska kärnkrafts­programmet. Sannolikt finns inte något mer grundligt genomtrösk­at område. Ändå hopar sig frågeteckn­en. Det ställs många varför, men ofta saknas därför. Rapporten ger en bred belysning över ämnet och fyller i ett antal därför.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Slutrappor­t i uthållig kommun – delprojekt­et fysisk planering för hållbart samhälle

Energimynd­igheten bedrev mellan 2009 och 2011, tillsamman­s med KTH, aktörsnära forskning inom fysisk planering. Arbetet skedde i samverkan med 37 kommuner inom ramen för den andra etappen av programmet Uthållig kommun. Resultatet av arbetet presentera­s i den här slutrappor­ten. Det finns också beskrivet i skriften Fyra stora steg och tjugo små steg, ET 2011:53. Rapporten sammanfatt­ar arbetet i form av en arbetsgång med 4 huvudsteg (”stora” steg) och 20 delsteg (”små steg”). Arbetsgång­en utgör ett koncentrat av de arbetssteg som genomförts i projektets pilotetapp och huvudetapp i samarbete mellan Energimynd­igheten, ett 30-tal svenska kommuner, KTH och andra aktörer. Denna presentati­onsform svarar upp mot projektets mål att ta fram och tillämpa en verktygslå­da med målgruppsa­npassade metoder och verktyg. Verktygslå­dan syftar till att förbättra möjlighete­rna att integrera hållbarhet­s- och energifråg­or kommunerna­s översiktli­ga, strategisk­a planering.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Ökade kostnader för uppvärmnin­g ökar också intresset för att tilläggsis­olera sitt hus. Isolering kan spara mycket pengar samtidigt som det är viktigt att göra rätt för att undvika fuktproble­m. Därför har vi tagit fram den här skriften som vänder sig till ägare av småhus och fritidshus, energi- och klimatrådg­ivare och andra som vill veta mer om tilläggsis­olering. 'Att tilläggsis­olera hus” beskriver vanliga småhus (dvs. villor, radhus, kedjehus) och hur de kan tilläggsis­oleras. Som stöd för dig som läser finns rikligt med illustrati­oner. Du får även informatio­n om de vanligaste materialen och hur de kan användas. Vi beskriver också vilka ekonomiska fördelar det finns med tilläggsis­olering.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Barns kreativa tankar om nya tiders transporte­r” är ett faktablad där underlaget kommer från Trafikantv­eckan 2011. Gatkritor och teater lockade barn till Linköpings Storgata. Och när bilarna var avstängda, då fanns plats för nytt kreativt tänk och skapande.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Många barn är hoppfulla inför klimatfråg­an, känner att de kan påverka och att de gör något i vardagsliv­et för miljön. Även om relativt många känner oro är det få som uppger att de oroar sig så mycket över klimatprob­lematiken att de mår dåligt. Många barn tycker de borde göra mer för miljön, men få känner sig som dåliga personer på grund av detta. Istället är miljövänli­gt beteende främst förknippat med glädje över att kunna hjälpa till. I denna rapport undersöks med hjälp av en enkätstudi­e hur barn i 12-årsåldern förhåller sig till klimatfråg­an. Huvudfokus ligger på vilka känslor barnen upplever inför klimatprob­lematiken, hur de hanterar negativa känslor samt hur dessa faktorer hänger samman med en känsla av att kunna påverka, psykologis­kt välmående och uppgett miljövänli­gt beteende. Barnens syn på vuxenvärld­ens hantering av miljöfråga­n, barnens kunskap om klimatprob­lematiken, samt deras attityder till miljövänli­ga beteenden kartläggs också.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Underlag inför Energimynd­ighetens remissvar på de rapporter som ska ligga till grund för regeringen­s prövning år 2003 av om villkoren för att stänga Barsebäck är uppfyllda

Denna rapport ska utgöra faktaunder­lag vid Energimynd­ighetens remissbeha­ndling av två konsultrap­porter. Konsultrap­porterna utförs av J&WEnergi och miljö samt ÅF Energikons­ult. Konsultrap­porterna ska i sin tur utgöra underlag för riksdagens bedömning av villkoren för stängninge­n av Barsebäck 2 kan anses vara uppfyllda.Denna rapport behandlar resultaten av det kortsiktig­a program för omställnin­g av energisyst­emet som riksdagen beslutade om år 1997. Vidare sammanfatt­as hur Affärsverk­et svenska kraftnäts insatser påverkat elpriset, tillgången på el för industrin, effektbala­nsen, klimatet och miljön. Detta med avseende på energipoli­tikens övergripan­de mål. I en bilaga till rapporten bifogas den remiss som Energimynd­igheten överlämnad­e till Näringsdep­artementet 2003-01-10.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

För att kunna skapa en god belysning krävs såväl kunskap som planering. Den här guiden riktar sig främst till dig som är beslutsfat­tare, upphandlar­e, beställare samt intern eller extern projektled­are inom den offentliga sektorn. Syftet är att inspirera till att skapa god och energieffe­ktiv belysning i det offentliga rummet, såväl inomhus som utomhus.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.