EG:s ramdirektiv för vatten (”vattendirektivet”) anger att alla vattenförekomster ska nå god vattenstatus till 2015, om det inte finns särskilda skäl för att fastställa annat kvalitetskrav. I Sverige har det konstaterats att förändringen av vattenlandskapet är starkt bidragande till att vi inte uppnår god status för många ytvatten. I många fall kan detta härledas till de 10 000 dammar som finns, varav knappt 2 000 producerar el från vattenkraft i någon omfattning. Omkring 10 procent av vattenkraftsdammarna står för cirka 97 procent av vattenkraftproduktionen. Ett nationellt beslut behöver tas över vilka motstående samhällsmål som ska prioriteras, förnybar energi och klimat å ena sidan, vattenmiljö å den andra. Kompromisser kommer att behöva göras. Energiintresset är nationellt medan många av miljöintressena är lokala. Energimyndigheten anser att vattenkraftens funktion som energi- och reglerkälla inte bör försämras. Sådana förändringar skulle innebära en påtaglig inverkan på energisystemet.
Kunskapsläget kan ha ändrats sedan denna publikation gavs ut. Ta gärna del av Energimyndighetens nyare utgivning.