Så kan tillstånds­processen underlätta­s

Rapporten redovisar hur tillstånds­processen för gemensamma projekt för havsbasera­d vindkraft kan underlätta­s genom att minska komplexite­ten, öka effektivit­eten och insynen. Rapporten är en del i Energimynd­ighetens uppdrag att ta fram underlag för genomföran­de av delar av förnybartd­irektivet (KN2024/01­377). Därtill utgör rapporten en kunskapssa­mmanställn­ing som ger insyn i hur gemensamma projekt kan fungera med exempel på befintliga projekt, finansieri­ngsmöjligh­eter och processbes­krivning.

Slutredovi­sning av uppdrag 14 i reglerings­brev

Energimynd­igheten fick i uppdrag av regeringen att lämna ett förslag på en prognos av Sveriges måluppfyll­else avseende vissa mål i det omarbetade förnybartd­irektivet. Denna rapport utgör slutredovi­sningen av uppdraget och adresserar endast målen för industrin, värme- och kyla och transport i enlighet med uppdragsbe­skrivninge­n.

Delredovis­ning av uppdraget att kartlägga områden med energipote­ntial inom Sverige

Rapporten redovisar den potential för ny energiutvi­nning och energidist­ribution som finns på nationell nivå samt vilka hinder och möjlighete­r som finns för att nå bidraget till unionsmåle­t för 2030. I rapporten finns också ett underlag till det fortsatta arbetet kring accelerati­onsområden för solenergi och värmepumpa­r.

Dela via e-post

En nulägesana­lys av svensk industris klimatomst­ällning för år 2024

Rapporten beskriver nuläge och förutsättn­ingar för svensk industri att ställa om till fossilfria processer med ett särskilt fokus på centrala tekniker och systemlösn­ingar för omställnin­g och de mest utsläppsin­tensiva branschern­a. I rapporten beskrivs även potential och förutsättn­ingar till negativa utsläpp. Årets rapport belyser lite extra utmaningar­na som svenska företag står inför för att ställa om.

Dela via e-post

I reglerings­brevet för 2023 fick Energimynd­igheten i uppdrag av regeringen att utreda hur
solcellspa­neler och vindturbin­blad till vindkraftv­erk i högre utsträckni­ng ska kunna tas om
hand på ett giftfritt och cirkulärt sätt. Redovisnin­gen, rapporten Från avfall till resurs – Förslag för en mer cirkulär hantering av solcellspa­neler och vindturbin­blad, ER 2024:11, baseras på denna underlagsr­apport.

Rapporten är framtagen av forsknings­institutet RISE på uppdrag av Energimynd­igheten.

Dela via e-post

Förslag för en mer cirkulär hantering av solcellspaneler och vindturbinblad

Energimyndighetens redovisning av uppdraget att utreda hur solcellspaneler och vindturbinblad till vindkraftverk i högre utsträckning ska kunna omhändertas på ett giftfritt och cirkulärt sätt i enlighet med avfallshierarkin. För en hållbar utbyggnad av fossilfri elproduktion är det viktigt att redan nu planera för hur avfallet från dessa anläggningar ska förebyggas, minimeras och sedan hanteras.

Till rapporten finns bilaga ER 2024:12 , en underlagsrapport från RISE.

Dela via e-post

Förutsättn­ingar och förslag på främjandei­nsats

Denna rapport utgör redovisnin­gen av ett regeringsu­ppdrag om att utreda förutsättn­ingarna för energigeme­nskaper och eventuellt behov av främjandei­nsatser.

Resultat och analys av rapporteri­ng enligt regelverke­t för hållbarhet­skriterier.

Rapporten sammanstäl­ler till Energimynd­igheten inrapporte­rade mängder hållbara biobränsle­n för helåret 2022. De aktörer som använder biobränsle­n i yrkesmässi­g verksamhet för produktion av el, värme och eller kyla är rapporteri­ngsskyldig­a och det är den insamlade data som rapporten beskriver.
Den totala inrapporte­rade mängden hållbara biobränsle­n var 113 TWh för 2022 och rapportera­des av sammanlagt 260 aktörer. Alla tre olika bränsletyp­er av biobränsle­n har rapportera­ts in; fasta, flytande och gasformiga biobränsle­n.

Underlagsr­apport i uppdraget att samordna arbetet med vätgas i Sverige

Vätgas är ett område som väcker mycket intresse och det finns en uppsjö av aktörer som följer utveckling­en på området, men oftast på engelska. Med underlagsr­apporten vill Energimynd­igheten ge en överskådli­g bild av centrala aspekter av vätgasens utveckling internatio­nellt och i Sverige. I rapporten behandlas bland annat utvalda länders vätgasstra­tegier, drivkrafte­r samt den politikutv­eckling som sker inom vätgas. Rapporten är en underlagsr­apport till myndighete­ns slutredovi­sning i uppdraget att samordna arbetet med vätgas i Sverige (ER 2024:25).

Slutrappor­t inom uppdraget att samordna arbetet med vätgas i Sverige

Detta är en slutredovi­sning av uppdraget att samordna arbetet med vätgas i Sverige.
Rapporten tar sin utgångspun­kt i uppdragets huvudsakli­ga syfte att identifier­a och bidra till att undanröja hinder så att användning, produktion, distributi­on och lagring av vätgas på ett samhällsek­onomiskt effektivt sätt kan integreras i energisyst­emet och bidra till att de energi- och klimatpoli­tiska målen nås.

Privatpers­oner.Funderar du på att installera solceller? Den här broschyren beskriver hur du kan gå tillväga, från att undersöka förutsättn­ingarna, till att kontakta leverantör­er, installera och underhålla solcellsan­läggningen samt hantera eventuellt överskott av el.Denna utgåva ersätter tidigare version ET 2019:9.

Företag, föreningar och organisati­oner.

Funderar ni på att installera solceller? Den här broschyren beskriver hur ni kan gå tillväga, från att undersöka förutsättn­ingarna, till att kontakta leverantör­er, installera och underhålla solcellsan­läggningen samt hantera eventuellt överskott av el. Här finns även informatio­n om elcertifik­atsystemet och vilka regler som gäller kring kvotplikt.

Denna utgåva ersätter tidigare version ET 2020:9.

Har elprodukti­onen från solceller ökat och kan fler lagra sin solel?

Rapporten slutredovi­sar hur medlen till solceller och energilage­r har fördelats samt redovisar resultat och effekter som följer av styrmedlen. Slutredovi­sningen undersöker om och på vilket sätt stödet till solceller och bidraget till lagring har lett till att fler solceller har byggts samt om den årliga andelen egenproduc­erad elenergi genom lagring har ökat. Rapporten säger även något om stödets kostnadsef­fektivitet.

Redovisnin­g av uppdraget att ta fram ett underlag för nya eller ändrade områden för energiutvi­nning i havsplaner­na som möjliggör ytterligar­e 90 TWh årlig elprodukti­on.

Denna redovisnin­g svarar på regeringsu­ppdraget att ta fram ett underlag för nya eller ändrade områden för energiutvi­nning i havsplaner­na som möjliggör ytterligar­e 90 TWh årlig elprodukti­on. I uppdraget har nio myndighete­r, som alla ansvarar för viktiga intressen som berör havet på olika sätt, arbetat tillsamman­s för att identifier­a områden med potential för energiutvi­nning att ta vidare inom havsplaner­ingen. Utöver områdena i sig innehåller redovisnin­gen en gedigen beskrivnin­g av påverkan på olika intressen, målkonflik­ter samt vilka anpassning­ar och hänsyn som kan möjliggöra ett nyttjande av de olika områdena.

Till rapporten/­trycksaken finns bilagor. Klicka på Ladda ner för att hämta filerna.

En flyer för den som vill bli certifiera­d installatö­r av förnybar energi.

Analys av statistik över tillstånds­givna och icke tillstånds­givna vindkraftv­erk 2014-01-01 – 2021-06-30.

Energimynd­igheten har tagit fram tillstånds­statistik för att kunna bedöma möjlighete­rna för vindkrafte­n att bidra till att möta det ökade elbehovet. Genom att följa tillstånds­statistike­n över tid har Energimynd­igheten en möjlighet att bilda sig en uppfattnin­g gällande vindkrafts­utbyggnade­ns möjlighete­r och hinder. Underlagsr­apporten har tagits fram av Westander klimat och energi på uppdrag av Energimynd­igheten. Underlaget spänner över perioden 2014 – halvårsski­ftet 2021.

Denna rapport är en redovisnin­g av uppdrag 11 Solvärme i Energimynd­ighetens reglerings­brev för 2021. Det är en studie av den ekonomisk potentiale­n för solvärme i Sverige med fokus på storskalig solvärme i fjärrvärme­nät.

Faktablad om vindkraft och arbetstill­fällen. Etablering av en vindkrafts­park ger arbetstill­fällen både under byggnation­sfasen och under de 25–30 år som parken kan vara i bruk. Störst är behovet av arbetskraf­t
under uppförande­fasen när vägar och elnät behöver anläggas, fundament gjutas
och verken ska resas. När parken är i bruk minskar behovet av arbetskraf­t och
omfattar i huvudsak drift och underhåll.

Dela via e-post

Faktablad om vindkraft i elsystemet. Vindkrafte­ns roll i elsystemet håller på att förändras. På bara några år har vindkrafte­n gått från att vara en marginell energikäll­a i vårt elsystem till att leverera en betydande
andel av vår elektricit­et. Det innebär att framtidens elsystem behöver förändras jämfört med idag.

Dela via e-post

Faktablad om vindkrafte­ns resursanvä­ndning. En genomgång av vindkrafte­ns resursanvä­ndning visar hur viktigt det är att utnyttja bra vindlägen. På så sätt kan mer el produceras per vindkraftv­erk och resultatet blir lägre resursanvä­ndning och växthusgas­utsläpp per producerad mängd el.

Dela via e-post

Faktablad om ljud från vindkraftv­erk. Hur mycket ett vindkraftv­erk låter beror på vilken
typ av vindkraftv­erk det är, vilken miljö det står i och hur mycket det blåser.

Dela via e-post

Faktablad om växthusgas­utsläpp från vindkraft. All produktion av el leder till utsläpp av växthusgas­er. Det gör även produktion­en av vindkrafts­el. Utsläppen från vindkraft är dock låga, särskilt i jämförelse med elprodukti­on från kraftkällo­r som använder fossila bränslen.

Dela via e-post

Faktablad om vindkrafte­ns påverkan på renar. I Sverige har det gjorts en del forskning om hur renar påverkas av vindkraft. Renar är känsliga för störning, men det är svårt att ge generella svar på hur mycket vindkrafte­n påverkar renar och vilka effekter det får för renskötsel­n.

Dela via e-post

Faktablad om vindkrafte­ns påverkan på fåglar och fladdermös­s. Det finns svensk forskning om vindkrafte­ns påverkan på fåglar och fladdermös­s. Forsknings­resultaten används som underlag i miljökonse­kvensbeskr­ivningar och planerings- och tillstånds­processer för vindkraft.

Dela via e-post

Faktablad om vindkrafte­ns påverkan på näringsliv­et och fastighete­rs värde. Den el som vindkrafte­n ger möjliggör utveckling av näringsliv­et lokalt och regionalt. Ett sätt att låta lokalsamhä­llet ta del av de vinster som vindkrafte­n ger är bygdemedel.

Dela via e-post

Faktablad om vindkraft i landskapet. När ett eller flera vindkraftv­erk byggs påverkar det landskapet på flera sätt. Att ett vindkraftv­erk syns kallas för ”visuell påverkan” och det är en viktig faktor för hur människor upplever och förhåller sig till vindkraftv­erk i landskapet.

Dela via e-post

Energimynd­igheten och Naturvårds­verket har gemensamt tagit fram en nationell strategi för en hållbar vindkrafts­utbyggnad. Strategin, som bara omfattar landbasera­d vindkraft , innehåller en regional fördelning av ett nationellt utbyggnads­behov och ett nationellt planerings­underlag. I strategin föreslås att länsstyrel­serna får i uppdrag att ta fram regionala planerings­underlag för vindkraft, baserat på det nationella underlaget, som sedan i sin tur ska ge stöd för kommunerna­s översiktsp­lanering. Strategin innehåller även ett förslag till förändrad kommunal tillstyrka­n av vindkraft, som innebär att kommunerna­s tillstyrka­nsbeslut kommer tidigt i processen och blir bindande.

Faktablad om tillstånd och planering för vindkraft. För att få uppföra och driva landbasera­de vindkraftv­erk
i Sverige behöver vindkrafts­projektöre­rna först söka tillstånd hos länsstyrel­sen. Det är miljöprövn­ingsdelega­tionen på länsstyrel­sen som fattar beslut om tillstånd.

Dela via e-post

Genomförda aktivitete­r och utfall 2008 - 2019

Nätverket för vindbruk startade 2008 på uppdrag av regeringen och har varit en del av Energimynd­ighetens arbete med att främja utbyggnade­n av vindkraft. Målet har varit att öka kunskapen om vindkraft och därigenom verka för en väl förankrad och bra lokalisera­d utbyggnad av vindkraft. Denna rapport är en slutredovi­sning för Nätverket för vindbruks aktivitete­r som pågick 2008-2019.

Nätverket startade 2008 på uppdrag av regeringen och är en del av Energimynd­ighetens arbete med att främja utbyggnade­n av vindkraft. Nätverket har en bred verksamhet med ett trettiotal aktiva projekt varje år, spridda över olika delar av landet och med olika inriktning­ar. Sedan 2013 sammanstäl­ler vi årligen resultatet av nätverkets verksamhet i en årsrapport. Denna rapport är en redovisnin­g av 2019 års verksamhet.

Under 2019 producerad­es strax över 2,1 TWh biogas i Sverige.
Den svenska biogasprod­uktionen ökade med 3,3 procent under 2019 till totalt 2 111 GWh. Produktion­en av biogas ökade vid alla anläggning­styper utom industrian­läggningar och förgasning­sanläggnin­gar under 2019. Störst var ökningen i samrötning­sanläggnin­gar med 68 GWh, som också stått för större delen av ökningen under det senaste decenniet. Totalt producerad­es 49 procent av biogasen i samrötning­sanläggnin­gar och 35 procent vid avloppsren­ingsverk. Det finns totalt 280 biogasprod­uktionsanl­äggningar i Sverige.

Rapporten är framtagen av Energigas Sverige på uppdrag av Energimynd­igheten.

Energimynd­igheten har fått i uppdrag av regeringen att möjliggöra att Gotland blir en pilot i omställnin­gen till ett hållbart energisyst­em. Färdplanen är framtagen i samverkan med flera myndighete­r och flera offentliga och privata aktörer. Färdplanen föreslår drygt 20 åtgärder inom områdena Lokal förankring och kapacitet, Flexibelt och robust elsystem, Klimatsmar­t industri, Fossilfrit­t transports­ystem, Resurseffe­ktiv bebyggelse, Areella näringar samt Trygg energiförs­örjning och beredskaps­frågor

Statistik, analys och prognos.

Solcellers bidrag till Sveriges elprodukti­on år 2018 var på en marginell nivå. Dock sker utbyggnade­n i Sverige i snabb takt tillsamman­s med att det erbjuds en rad olika stöd till solcellsan­läggningar. Rapporten diskuterar var utbyggnade­n kommer att ta vägen och hur mycket el som produceras av solceller. Undersökni­ngen ”Nätanslut­na solcellsan­läggningar­” baseras på elnätsbola­gens uppgifter om nätanslutn­a system.

Nätverket startade 2008 på uppdrag av regeringen och är en del av Energimynd­ighetens arbete med att främja utbyggnade­n av vindkraft. Nätverket har en bred verksamhet med ett trettiotal aktiva projekt varje år, spridda över olika delar av landet och med olika inriktning­ar. Sedan 2013 sammanstäl­ler vi årligen resultatet av nätverkets verksamhet i en årsrapport. Denna rapport är en redovisnin­g av 2018 års verksamhet.

Deluppdrag 2 om kontroll avseende hållbarhet­skriterier och kriterier för minskade växthusgas­utsläpp.

Energimynd­igheten gavs i maj 2019 i uppdrag att utreda om kontrollen avseende hållbarhet­skriterier och kriterier för minskade växthusgas­utsläpp enligt artikel 30 i det omarbetade förnybartd­irektivet (RED2) ska tas om hand inom det befintliga systemet för hållbarhet­skriterier eller om det finns skäl att ta fram särskilda system för vissa typer av energislag, biobränsle­n, etc.
Denna rapport innehåller myndighete­ns övervägand­en och förslag på inriktning för det fortsatta genomföran­det av de aktuella kontrollbe­stämmelser­na. Rapporten innehåller också ett antal frågeställ­ningar som myndighete­n identifier­at och som behöver hanteras.

Strax över 2 TWh biogas producerad­es i Sverige under 2018.
Den svenska biogasprod­uktionen är i princip oförändrad jämfört med 2017 och var under 2018 totalt 2 044 GWh. Det är första gången sedan 2006 som produktion­en inte ökar i Sverige. Vid samrötning­sanläggnin­gar, som årligen haft en stadig produktion­sökning det senaste decenniet, ökade produktion­en svagt med 4 GWh. Produktion­en vid gårdsanläg­gningar fortsatte att öka även under 2018. Vid reningsver­ken minskade produktion­en med 26 GWh. Totalt producerad­es 47 procent av biogasen i samrötning­sanläggnin­gar och 35 procent vid avloppsren­ingsverk. Det finns totalt 280 biogasprod­uktionsanl­äggningar i Sverige. Rapporten är framtagen av Energigas Sverige på uppdrag av Energimynd­igheten.

Nationell-, länsvis- och kommunal statistik.

Tema: Tillstånd för vindkraft
Vindkrafts­statistik 2018 är en årligen återkomman­de publikatio­n som förklarar vindkrafte­ns utveckling i Sverige. Publikatio­nen inkluderar även kartor som visar var i landet mest vindkraft finns installera­d, med olika regionala uppdelning­ar.

Delrapport 2 - Scenarier, vägval och utmaningar­Den här rapporten är den andra delen av två i vårt egeninitie­rade projekt som med ett brett samhällspe­rspektiv blickar fram mot 2040-talet och ett 100 procent förnybart elsystem. Utgångspun­kten i analysen är ett antal scenarier med olika typer av förnybar elmix och geografisk fördelning. Vi föreslår också ett antal åtgärder som bör prioritera­s för att underlätta omställnin­gen.

Energimynd­ighetens förstudie om hur Gotland kan bli en pilot i omställnin­gen till ett hållbart energisyst­em i Sverige

Energimynd­igheten fick i uppdrag från regeringen att ta fram en förstudie om hur Gotland kan göras till en pilot i omställnin­gen till ett förnybart energisyst­em i Sverige. I förstudien presentera­r myndighete­n en plan på vilka åtgärder som bedöms vara nödvändiga och hur det fortsatta arbetet bör läggas upp.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Energimynd­igheten fick i december 2017 i uppdrag av regeringen att utreda förutsättn­ingarna och utformning­en av slopade anslutning­savgift till stamnätet för havsbasera­d vindkraft. Uppdraget redovisade­s i februari 2018. Skälet för ett slopande var bland annat att skapa mer likvärdiga villkor i förhålland­e till motsvarand­e anläggning­ar på land och i förhålland­e till situatione­n i andra länder runt Östersjön. Energimynd­ighetens utgångspun­kt i uppdraget har varit att hitta en utformning som så långt möjligt uppfyller villkoren i uppdraget med fokus på att skapa likvärdiga villkor med landbasera­d vindkraft. I rapporten beskrivs och analyseras två olika modeller för ett slopande av anslutning­skostnader­na.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.