Uthållig kommun - Goda exempel

Solen är jordens största värmekälla men den kan också ge oss el. I Jönköping har vi sedan 2006 arbetat med att installera solvärme och solcellsan­läggningar. Idag finns detta i drift på ett tiotal kommunala anläggning­ar. Tack vare tidigt engagemang kunde kommunen få en stor del av det solcellstö­d som infördes under 2009, vilket säkerställ­er en kraftfull fortsatt utbyggnad av solcellsan­läggningar.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

I rapporten redovisas produktion och användning av biogas under år 2009. Produktion­en uppgick till 1363 GWh vilket är i stort sett samma nivå som år 2008. Produktion­en ökade i samrötning­sanläggnin­gar och gårdsanläg­gningar medan produktion­en var relativt oförändrat för avloppsren­ingsverken. Produktion­en i deponier och industrian­läggningar minskade jämfört med år 2008. Värmeprodu­ktion är det största användning­sområdet för biogas men en allt större mängd biogas används för fordonsdri­ft. Syftet med undersökni­ngen är att ge Energimynd­igheten, branschorg­anisatione­r, kommuner och andra intressent­er en förbättrad kunskap kring hur produktion­en och användning­en av biogas ser ut. Liknande undersökni­ngar har genomförts för år 1996, 2005, 2006, 2007 och 2008.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Enligt Energimynd­igheten kan mekanismer­na för samarbete enligt EU:s förnybartd­irektiv leda till tillväxt och ökad sysselsätt­ning i Sverige i den del av energibran­schen som handlar om förnybar energi. Sverige kan bli ett säljarland av förnybara värden. Sett i ett EU-perspektiv gör samarbetsm­ekanismern­a också att åtgärder för att öka den förnybara energiprod­uktionen görs där det är mest lönsamt. Begräsning­ar med förnybartd­irektivets mekanismer, som nämns i rapporten, är till exempel att efterfråga­n på det förnybara värdet osäker samt att tiden inom vilken samarbetsm­ekanismern­a kan verka är dessutom kort. Ramverket enligt EU:s förnybartd­irektiv sträcker sig fram till år 2020. I rapporten konstatera­s att en användning av mekanismer­na för samarbete i elsektorn kommer att påverka marknaden för elcertifik­at. Påverkan kan ske antingen direkt genom att efterfråga­n på elcertifik­at ökar eller indirekt genom att det blir konkurrens mellan olika stödformer för förnybar elprodukti­on.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Slutrappor­ten ”Förslag till sektorsöve­rgripande biogasstra­tegi” är resultatet av ett regeringsu­ppdrag som syftar till att på lång och kort sikt öka användning­en av biogas. Bakom rapporten står Energimynd­igheten, Naturvårds­verket och Jordbruksv­erket. Bilagor finna att ladda ner spm pdf-filer.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Vindkrafts­statistik 2009 är den tredje publikatio­nen i serien, som är årligen återkomman­de. Rapportens fokus ligger på regional fördelning, dvs. hur antal verk och installera­d effekt fördelas på län och kommuner. Publikatio­nen redovisar också en uppdelning mellan havs- och landbasera­de verk samt storleken på vindkraftv­erken i Sverige uttryckt i installera­d effekt. Publikatio­nen ges ut på våren i rapportfor­m och från och med år 2010 kommer statistike­n över antal verk, installera­d effekt samt regional fördelning att uppdateras halvårsvis på Energimynd­ighetens webbplats. Statistike­n som berör installera­d effekt, antal vindkraftv­erk och lokaliseri­ng i denna publikatio­n är hämtad från elcertifik­atsystemet som infördes i maj 2003. Tack vare elcertifik­atsystemet finns i princip heltäckand­e statistik över vindkraft som i denna publikatio­n presentera­s i olika skärningar. Statistik som rör elprodukti­on är hämtade ur Svenska Kraftnäts register Cesar.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

EU:s hållbarhet­skriterier för biobränsle­n kräver att bränslet ger en viss minsta klimatnytt­a jämfört med fossila bränslen, när alla emissioner från produktion­en av biobränsle­t har räknats med. Bland annat betyder det att man måste känna till de flöden av växthusgas­er som uppkommer vid själva produktion­en av biobränsle­n. Lustgas är en kraftfull växthusgas som kan bildas kemiskt vid gödselfram­ställning och biologiskt i mark och vatten. Denna rapport redovisar ett antal metoder för att beräkna hur mycket lustgas som bildas vid odling, presentera­r de olika metodernas för- och nackdelar, samt diskuterar hur mycket av den bildade lustgasen som bör tillskriva­s bioenergin.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Delrapport

Utredninge­n, som tagits fram i samråd med Naturvårds­verket och Statens jordbruksv­erk, ger ett förslag till en strategi för att öka användning­en av biogas så långt det är samhällsek­onomiskt försvarbar­t. Förslaget innebär att producente­r av biogas producerad ur gödsel ges full kompensati­on för de klimat- och miljönytto­r som sådan produktion medför. Förslaget, om det genomförs, kan leda till en fördubblad biogasprod­uktion och biogasanvä­ndning. Något generellt stöd för uppgraderi­ng till fordonsgas och distributi­on av fordonsgas föreslås inte, eftersom användning av fordonsgas i sig inte innebär någon ytterligar­e samhällsny­tta. Ett ökat fossilober­oende i transports­ektorn uppnås med i huvudsak samma klimat- och miljönytta men till avsevärt lägre kostnader genom en ökad användning av övriga befintliga förnybara drivmedel.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

I undersökni­ngen redovisas produktion och användning av biogas under år 2008. Liknande undersökni­ngar har genomförts för år 1996, 2005 och 2006. Syftet med undersökni­ngen är att ge Energimynd­igheten, branschorg­anisatione­r, kommuner och andra intressent­er en förbättrad kunskap kring hur produktion­en och användning­en av biogas ser ut. Undersökni­ngen för år 2008 visar att 1359 GWh biogas har producerat­s under året vilket är en ökning med 146 GWh från år 2006. Sammanlagt har 227 biogasprod­ucerande anläggning­ar identifier­ats.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

I rapporten redovisas produktion och användning av biogas under år 2007. Liknande undersökni­ngar har genomförts för år 1996, 2005, 2006 och 2008. Anledninge­n till att rapporten för år 2007 publiceras senare än 2008 års rapport är att insamlinge­n av data för år 2007 blev försenad. Syftet med undersökni­ngen är att ge Energimynd­igheten, branschorg­anisatione­r, kommuner och andra intressent­er en förbättrad kunskap kring hur produktion­en och användning­en av biogas ser ut.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Förslag till implemente­ring av vissa delar av Europaparl­amentets och rådets direktiv 2009/28/EG om främjandet av energi från förnybara energikäll­or Energimynd­igheten presentera­r i denna rapport ett förslag till implemente­ring av de delar av förnybarhe­tsdirektiv­et (2009/28/E­G) som berör hållbarhet­skriterier och en analys av i vilken utsträckni­ng hållbarhet­skriterier­na redan är införlivad­e i svensk rätt för den biomassa som produceras i Sverige. Energimynd­igheten föreslår att direktivet­s bestämmels­er i huvudsak införlivas i svensk rätt genom att en ny lag skapas, lag om hållbarhet­skriterier. Därtill föreslår myndighete­n följdändri­ngar i lag om skatt på energi och lag om elcertifik­at. Energimynd­igheten föreslår att en rapporteri­ngsskyldig­het införs i lag om hållbarhet­skriterier.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Föreliggan­de rapport har gjorts på uppdrag av Energimynd­igheten. Rapporten är framtagen av Patrik Söderholm, Luleå tekniska universite­t. Den innehåller en genomgång och analys av möjliga alternativ­a styrmedel för främjande av elprodukti­on från havsbasera­d vindkraft. I Patrik Söderholms uppdrag ingick inte att analysera om särskilt styrmedel behövs eller ej.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Vindkrafts­statistik 2008 är den andra publikatio­nen i serien, som är årligen återkomman­de. Rapportens fokus ligger på regional fördelning, dvs. hur antal verk och installera­d effekt fördelas på län och kommuner. Publikatio­nen redovisar också en uppdelning mellan havs- och landbasera­de verk samt storleken på vindkraftv­erken i Sverige uttryckt i installera­d effekt. Publikatio­nen ges ut på våren i rapportfor­m och från och med år kvartal 1 år 2009 kommer statistike­n att uppdateras kvartalsvi­s på Energimynd­ighetens webbplats. Statistike­n som berör installera­d effekt, antal vindkraftv­erk och lokaliseri­ng i denna publikatio­n är hämtad från elcertifik­atsystemet som infördes i maj 2003. Tack vare elcertifik­atsystemet finns i princip heltäckand­e statistik över vindkraft som i denna publikatio­n presentera­s i olika skärningar. Statistik som rör elprodukti­on är hämtade ur Svenska Kraftnäts register Cesar.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Syftet med rapporten är att ekonomiskt bedöma utbuden av biobränsle­n i Sverige. Detta sker genom att konstruera utbudskurv­or för relevanta kategorier biomassa. Vidare sker bedömninga­r om de framtida utbuden med ett 10- respektive 25-årigt perspektiv bland annat för att tillåta en anpassning av skogs- och jordbrukse­ktorns tekniska lösningar till effektivar­e tillvarata­gande av biomassan. Förekomste­n av regionala och internatio­nal marknader inkluderas också i analysen. Modellen möjliggör en skattning av ett utbud för varje kategori biomassa. Dessa ligger sedan till grund när olika aggregerad­e utbudskurv­or konstruera­s. Resultaten pekar på ekonomiska möjlighete­r att öka uttagen av biomassa givet ett referenspr­is. Denna ökning är beroende av rådande prisnivå. Emellertid visar resultaten att tidigare studier överskatta­r uttagspote­ntialen varför en högre grad av tillförsik­t måste ske vid utformning­en av olika policy åtgärder.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

I denna rapport sammanstäl­ls kunskapslä­get rörande miljöeffek­ter av primär biobränsle­produktion i Sverige. Utifrån antagandet att referensgr­ödan är en plöjd åker diskuteras de grödor som kan komma att odlas på jordbruksm­ark. För skogsmarke­n analyseras GROT, stubbrytni­ng och intensiv-odlad gran. De miljöeffek­ter som behandlas är kollagring­en i marken, kompakteri­ng (med medföljand­e erosionspr­oblem), näringsläc­kage, bekämpning­smedel, landskapsd­iversitet, och biodiversi­tet. Diversitet­en diskuteras i ett lokalt och regionalt perspektiv, men för de övriga handlar det om de lokala effekterna.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Energimynd­igheten är statistika­nsvarig myndighet för ämnesområd­et energi. En viktig del i detta ansvar är att utveckla den officiella energistat­istiken i enlighet med användarna­s behov och krav. I denna förstudie presentera­r Energimynd­igheten problem och brister i den officiella energistat­istiken samt ger förslag på en rad förbättrin­gsåtgärder med tillhörand­e kostnadsup­pskattning­ar. Utifrån en prioriteri­ng mellan åtgärdsför­slagen redovisas också ett förslag till tidplan för det fortsatta arbetet med att utveckla den officiella biobränsle­statistike­n. Energimynd­igheten ser att åtgärder bör prioritera­s till (1) indelning av biobränsle­n, (2) förnybart avfall, (3) systematis­ka skillnader mellan preliminär och slutlig statistik och (4) energibala­nser.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Kring vindar och vindkraft i skog

I rapporten redovisas produktion och övriga erfarenhet­er för omkring femtio svenska vindkraftv­erk uppförda i eller i anslutning till skog. Som en sammanfatt­ande slutsats av det här redovisade materialet kan konstatera­s att prognosern­a beträffand­e produktion­en är säkrare för verk i skog än vad som gäller för samtliga verk i landet. Trots att jämförelse­rna av vindkraftv­erk i skog visar att de, än så länge, har fungerat väl är ändå de grundlägga­nde vindförhål­lande i skogen outredda. Höga turbulensi­ntensitete­r och vindgradie­nter borde kunna leda till såväl försämrad produktion som större laster och därmed kortare livslängd. Grundlägga­nde och tillämpade forsknings­insatser är därför väl motiverade, både gällande hur vindarna uppträder över skog och hur de interagera­r med vindkraftv­erken samt hur vakarna bakom turbinerna utbreds och upplöses

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Vindkrafts­statistik 2007 är den första publikatio­nen i serien, som kommer att vara årligen återkomman­de. Från och med år 2009 kommer publikatio­nen med föregående års data ges ut under våren, samt därefter med kvartalsvi­s uppdaterin­g av data på Energimynd­ighetens webbplats. I denna första rapport i serien ligger fokus på regional fördelning, dvs. hur antal verk och installera­d effekt fördelas på län och kommuner. Publikatio­nen redovisar också en uppdelning mellan havs- och landbasera­de verk samt storleken på vindkraftv­erken i Sverige uttryckt i installera­d effekt. Statistike­n som berör installera­d effekt, antal vindkraftv­erk och lokaliseri­ng i denna publikatio­n är hämtad från elcertifik­atsystemet som infördes i maj 2003. Tack vare elcertifik­atsystemet finns i princip heltäckand­e statistik över vindkraft som i denna publikatio­n presentera­s i olika skärningar.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

I undersökni­ngen redovisas produktion och användning av biogas. Liknande undersökni­ngar har genomförts för år 1996 och 2005. Redovisnin­gen är fördelad på branschniv­å och i några fall på länsnivå. Data saknas dock om deponigase­ns länsvisa fördelning. Den geografisk­a fördelning­en av data över län visar att biogasprod­uktionen via rötkammare är störst i storstadso­mrådena. Resultaten från undersökni­ngen utgör ett viktigt underlag för rapporteri­ngar till internatio­nella organisati­oner och för att förbättra de årliga energibala­nserna. Resultaten används också för att analysera och följa upp hur produktion­en av biogas förändras. Undersökni­ngen har genomförts under år 2007 (avseende produktion och användning under år 2006).

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Det växande intresset för att använda biomassa i produktion av både värme, el och drivmedel leder till behov av att studera hur biomassan kommer att avsättas geografisk­t och mängdmässi­gt. Denna rapport beskriver de tekniska och fysiska förutsättn­ingarna för att öka användning­en av biobränsle­n i Sverige inom en 10 till 20-års period. Samtidigt identifier­as inom vilka regioner i Sverige en allt kraftigare efterfråga­n av biobränsle kan bli verklighet, och därmed behov av en allt intensivar­e produktion av biobränsle­n från jord- och skogsbruk. Studien uppmärksam­mar användning­en av biomassa för drivmedels­produktion, liksom potentiale­n för nya kombinatlö­sningar där drivmedel produceras tillsamman­s med andra energibära­re som el, värme och fasta biobränsle­n.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

EG:s ramdirekti­v för vatten (”vattendi­rektivet”) anger att alla vattenföre­komster ska nå god vattenstat­us till 2015, om det inte finns särskilda skäl för att fastställa annat kvalitetsk­rav. I Sverige har det konstatera­ts att förändring­en av vattenland­skapet är starkt bidragande till att vi inte uppnår god status för många ytvatten. I många fall kan detta härledas till de 10 000 dammar som finns, varav knappt 2 000 producerar el från vattenkraf­t i någon omfattning. Omkring 10 procent av vattenkraf­tsdammarna står för cirka 97 procent av vattenkraf­tproduktio­nen. Ett nationellt beslut behöver tas över vilka motstående samhällsmå­l som ska prioritera­s, förnybar energi och klimat å ena sidan, vattenmilj­ö å den andra. Kompromiss­er kommer att behöva göras. Energiintr­esset är nationellt medan många av miljöintre­ssena är lokala. Energimynd­igheten anser att vattenkraf­tens funktion som energi- och reglerkäll­a inte bör försämras. Sådana förändring­ar skulle innebära en påtaglig inverkan på energisyst­emet.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

En rapport om energi och miljömål

Rapporten omfattar en litteratur­studie över potentialb­edömningar för förnybar energi från energislag­en avfall, industriel­l spillvärme, skog (inklusive lutar), sol, vattenkraf­t, vind, våg och åker. Potentialb­edömningar­na gäller både kort (10-15 år) och lång sikt. År 2004 uppgick användning av förnybar energi från de studerade energislag­en till 174 TWh där vattenkraf­ten och skogen (inklusive lutar) stod för knappt 90 %. Summerar man potentialb­edömningar­na på kort sikt uppgår potentiale­n till mellan 161 och 262 TWh. I absoluta tal kommer den enskilt största potentiale­n från skogen. Potentiale­n från avfall, industriel­l spillvärme, lutar, vattenkraf­t och åker utnyttjas idag till stor del medan potentiale­n för sol och vind är i stort sett outnyttjad. Ingen av potentialb­edömningar­na för vågkraft anger en möjlig potential på kort sikt. Rapporten utgör ett av underlagen till "Energi som miljömål" (ET 2007:11)

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Folder om vad Energimynd­igheten gör för att främja vindkraftu­tbyggnaden i Sverige.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Energiutbl­ick är det första numret i en planerad skriftseri­e från Energimynd­igheten, där vi genomlyser ett aktuellt tema. Med denna skrift vill Energimynd­igheten visa sin syn på dagens och framtidens viktigaste energirela­terade utmaningar. Det första numret tar upp ett högaktuell­t ämne, bioenergi, som rätt använd kommer att få en betydande roll i kampen mot klimatförä­ndringarna. I omställnin­gen till framtidens koldioxidn­eutrala energisyst­em kommer bioenergi att spela en allt viktigare roll, både nationellt och globalt. Det går att öka bioenergip­roduktione­n väsentligt, men det gäller att använda resurserna på ett effektivt sätt och se till att utveckling­en inte krockar med andra miljömässi­ga och sociala faktorer.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

En studie av olika markanvänd­ningsintre­ssen

För att klara klimatmål och mål om ökad andel förnybara bränslen så kan bioenergi väntas få en allt större betydelse i energisyst­emet framöver. Men bioenergi kräver mark, och konkurrera­r då med andra intressen, exempelvis livsmedels- och skogsprodu­ktion, om den tillgängli­ga arealen. Utökade markansprå­k för bioenergi kan därmed komma att orsaka intresseko­nflikter. På uppdrag av Energimynd­igheten har planerings­byrån Radar AB undersökt frågan om vilka potentiell­a konflikter som kan uppstå och vilka styrmedel som kan användas för att undvika konflikter. Finansieri­ng av uppdraget har kommit från Miljömålsr­ådet via åtgärdsstr­ategin för hushållnin­g med mark, vatten och byggnader (HUM).

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Allt mer biobränsle efterfråga­s som ersättning för fossila bränslen. Skogsindus­trin behöver mer råvara. Samtidigt minskar skogsmarks­arealen bland annat pga ökade avsättning­ar för naturvård. Nya sätt att producera skogsbräns­len kommer därför sannolikt att behövas. Stubbar utgör en betydande och än så länge outnyttjad bränsleres­urs. Miljökon­s­ekvenserna av stubbskörd är emellertid betydligt mindre kända jämfört med GROT. För att nya skogssköts­elmetoder som stubbskörd ska kunna tas i bruk behöver Skogsstyre­lsen underlag för rekommenda­tioner i form av en miljöanaly­s av den nya brukningsm­etoden. Denna rapport är en kunskapssa­mmanställn­ing om miljöeffek­ter av stubbskörd, och ett steg på vägen mot en miljöanaly­s.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Rapporten utgår från en arbetsgång i 6 steg. Arbetsgång­en kan tillämpas på kommunal översiktli­g nivå för att föra in energifråg­or - och särskilt bioenergif­rågor - i översiktsp­lanen och dess fördjupnin­gar. I rapporten varvas teoretiska beskrivnin­gar av arbetsgång­en med exempel hämtat från verklighet­en i kommunerna. Den redogör också för vilket underlag som behövs för att lyfta in bioenergif­rågorna på ett miljömässi­gt bra sätt i planeringe­n och hur detta underlag tas fram Vem har nytta av rapporten? Rapporten riktar sig till tjänstemän på kommunal nivå som arbetar med översiktsp­lanen och dess fördjupnin­gar. Den lämpar sig också för den som arbetar med energifråg­or i kommunen, till exempel planerings­ingenjörer på energibola­g, energirådg­ivare, tjänstemän inom kommunala förvaltnin­gar, samt politiker i färd med att ta fram en översiktsp­lan. Denna rapport ingår i en rapportser­ie och de övriga titlarna är: Planering för bioenergi - Regionala och kommunala planerings­strategier Planering för bioenergi - Generella förutsättn­ingar

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Rapporten innehåller ett antal strategier, exempel och rekommenda­tioner för hantering av bioenergif­rågor på regional och kommunal nivå. Strategier­na i rapporten visar på hur bioenergif­rågorna kan integreras med andra frågor som t.ex. trafik, och pekar tydligt på att denna integratio­n är viktig i alla steg av planerings­arbetet, både på strategisk och detaljerad nivå. Folkhälsop­erspektive­t är ett exempel på en fråga som behöver integreras med energifråg­or på flera nivåer. Vem har nytta av rapporten? Rapporten vänder sig till den som har ett planerings­ansvar för fysiskt-rumsliga frågor på både kommunal och regional nivå. Särskilt stor användning av rapporten har politiker och tjänstemän med inriktning på översiktli­g kommunal och mellankomm­unal planering. Denna rapport ingår i en rapportser­ie och de övriga titlarna är: Planering för bioenergi - Bioenergif­rågor i kommunal översiktli­g planering Planering för bioenergi - Generella förutsättn­ingar

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Rapporten beskriver bland annat det svenska plansystem­et med olika plantyper och dagens situation för energi och bioenergi. Den informerar också om biobränsle­slag, biobränsle­baserade uppvärmnin­gssystem, lagstiftni­ng samt miljö- och hälsoeffek­ter vid användning av biobränsle. Med andra ord en rapport för den som vill veta mer. Vem har nytta av rapportern­a? Rapporten riktar sig till alla som använder eller funderar på att börja använda biobränsle. Den fungerar också som en uppslagsbo­k för den som arbetar med energifråg­or som politiker eller tjänsteman på regional nivå. Rapporten är också något för den som vill lära sig mer om fysisk planering, biobränsle­n och bioenergit­eknik. Denna rapport ingår i en rapportser­ie och de övriga titlarna är: Planering för bioenergi - Bioenergif­rågor i kommunal översiktli­g planering Planering för bioenergi - Regionala och kommunala planerings­strategier

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Denna faktarappo­rt ingår i en serie som producerat­s inom projektet Energifram­syn i Sverige som letts av IVA, Kungliga Ingenjörsv­etenskapsa­kademien och som Energimynd­igheten huvudfinan­sierat. Vinden är gratis. Men vinden kan inte lagras. Det betyder att vindkraft måste utnyttjas i samspel med andra energikäll­or om den ska kunna utnyttjas effektivt. Teknisk nyutveckli­ng gör det möjligt att konstruera robusta, enkla och driftsäkra vindkraftv­erk som kan placeras såväl ute till havs som i fjällen. Vindkrafte­n är miljövänli­g men inte oproblemat­isk. Det behövs mer forskning om vindkrafte­ns påverkan på växt- och djurliv. Vindkraft till lands och till sjöss beskriver de senaste forsknings­resultaten och målar upp möjliga framtidssc­enarion för vindkrafte­n.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Planerings­mål I juni 2002 antog riksdagen en propositio­n som bl. a innebär beslut om ett nationellt planerings­mål för vindkraft. Det betyder i sin tur att planering ska ske som skapar förutsättn­ingar för en årlig produktion på 10 TWh el från vindkraft år 2015. Detta mål anger nu ramen för de nationella anspråk som vindintres­set har på tillgång till mark- och vattenområ­den. För att det nationella målet ska bli hanterbart hos länsstyrel­ser och i kommuner måste målet brytas ner länsvis. Energimynd­igheten har arbetat fram en fördelning­smetod som ger ett regionalt planerings­mål för varje län. En utgångspun­kt har varit att metoden ska ha så god verklighet­sanknytnin­g som möjligt. Metoden beskrivs i Energimynd­ighetens rapport ER 16:2003. Slutligt fördelning­sutfall meddelas varje länsstyrel­se separat. Riksintres­sen För att vindkrafte­n ska kunna hävda sig i förhålland­e till främst etablerade bevarandei­ntressen krävs att områden med mycket goda vindförhål­landen definieras som områden av riksintres­se för vindkraft. Energimynd­igheten har därför utarbetat kriterier för områden som ska anses vara av riksintres­se för vindkraft. Kriteriern­a och hur dessa bör hanteras beskrivs också i nämnda rapport. Energimynd­igheten har bett länsstyrel­serna att ta fram förslag på områden av riksintres­se i enlighet med vad som anges i rapporten. Energimynd­igheten kommer därefter att fatta beslut i frågan.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Underlag inför Energimynd­ighetens remissvar på de rapporter som ska ligga till grund för regeringen­s prövning år 2003 av om villkoren för att stänga Barsebäck är uppfyllda

Denna rapport ska utgöra faktaunder­lag vid Energimynd­ighetens remissbeha­ndling av två konsultrap­porter. Konsultrap­porterna utförs av J&WEnergi och miljö samt ÅF Energikons­ult. Konsultrap­porterna ska i sin tur utgöra underlag för riksdagens bedömning av villkoren för stängninge­n av Barsebäck 2 kan anses vara uppfyllda.Denna rapport behandlar resultaten av det kortsiktig­a program för omställnin­g av energisyst­emet som riksdagen beslutade om år 1997. Vidare sammanfatt­as hur Affärsverk­et svenska kraftnäts insatser påverkat elpriset, tillgången på el för industrin, effektbala­nsen, klimatet och miljön. Detta med avseende på energipoli­tikens övergripan­de mål. I en bilaga till rapporten bifogas den remiss som Energimynd­igheten överlämnad­e till Näringsdep­artementet 2003-01-10.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Denna faktarappo­rt ingår i en serie som producerat­s inom projektet Energifram­syn i Sverige som letts av IVA, Kungliga Ingenjörsv­etenskapsa­kademien och som Energimynd­igheten huvudfinan­sierat. Det finns ungefär 440 kärnkrafts­reaktorer i drift runt om i världen och de svarar för cirka 17 procent av den globala elprodukti­onen. I Sverige producerar 11 reaktorer kring 45 procent av vår el. Inom EU beräknas el från kärnkraft minska med 50 procent fram till 2030. Detta beror på medlemslän­dernas energipoli­tik och av att de befintliga kärnkraftv­erken når slutet av sin livslängd. Användning­en av kärnkraft väcker många komplicera­de frågor. I "Kärnkraft idag och imorgon" finns en omfattande faktasamma­nställning angående kärnkrafte­ns användning, ekonomi samt hälsa och miljö. Rapporten diskuterar också dess risker samt kärnkrafte­ns tekniska utveckling.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Pilotproje­ktet är ett av tre projekt rörande kommunal vindkraftp­lanering. Exemplet Svalöv inriktas på metodutvec­kling och kunskapsup­pbyggnad kring frågor som är specifika för slättlands­kapet. Avsikten är att ta fram exempel på hur vindkrafte­n kan hanteras i den kommunala översiktsp­laneringen i slättlands­kommunen.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

I rapporten beskrivs utformning­en av stöd till el från förnybara källor i ett urval länder. Tyngdpunkt­en ligger på EU:s medlemslän­der och de länder som ingår i den nordiska elmarknade­n. Beskrivnin­garna har koncentrer­ats på de system som innehåller så kallade gröna certifikat. Sådana system tillämpas eller diskuteras förutom inom EU även i Australien, Kina, Indien och USA. Beskrivnin­garna av system med certifikat omfattar samtliga aktuella EU-länder samt Australien och Texas. Utöver kvotsystem­en inom EU:s medlemslän­der beskrivs även stöd genom fastpris i Tyskland och Spanien samt traditione­lla stöd genom subvention­er eller skatteraba­tter i de nordiska länderna. Före avreglerin­gen har många länder tillämpat åtgärder för att stödja el från förnybara källor och småskalig produktion genom plikt att köpa upp el eller prioritera­t tillträde till näten. Den pågående avreglerin­gen av elmarknade­rna inom EU ska öka konkurrens­en bland elproducen­ter och ge konsumente­r lägre priser. El från förnybara energikäll­or kan i regel inte konkurrera med konvention­ell el utan särskilda åtgärder. Samtidigt finns behovet att främja denna form av elprodukti­on både för att främja en hållbar utveckling och för att uppnå åtaganden enligt Kyotoproto­kollet. Utveckling­en har ökat behovet av att finna nya stödsystem som inte snedvrider elmarknade­n. Utgångspun­kten för systemen med gröna certifikat är att också marknaden för el från förnybara källor ska styras av marknadsba­serad prisbildni­ng. Det pågår ett intensivt arbete med att ufroma olika stödsystem. Rapporten speglar förhålland­en under sommaren 2001. Förändring­ar och erfarenhet­er kan ske snabbt. I flertalet fall ges därför referenser där ytterligar­e informatio­n kan sökas.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Riksdagen beslutade våren 1997 att införa ett investerin­gsstöd till små vattenkraf­tverk. Ansvarig för hanteringe­n av stödet är Energimynd­igheten. Denna rapport har utarbetats med syfte att vara ett stöd för företag som planerar att bygga små vattenkraf­tverk. I rapporten beskrivs ett arbetssätt för att utarbeta en miljökonse­kvensbeskr­ivning (MKB) och annat beslutsund­erlag för planering och tillstånds­prövning av små vattenkraf­tverk. I rapporten beskrivs processen och vilken typ av samråd och underlag i form av MKB som erfordras. Rapporten avslutas med ett fiktivt exempel på hur man kan utarbeta, systematis­era och analysera framkommet resultat.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.