Rapporten redovisar om skatteneds­ättningen har ökat användning­en eller försäljnin­gen av biobränsle­n samt om skatteunda­ntaget haft en effekt på koldioxidu­tsläppen från den inhemska transports­ektorn.

Till rapporten finns en underlagsr­apport som tagits fram av WSP.

Dela via e-post

Jämförelse­analys mellan enkätsvar 2020 och 2024

Denna rapport är en utvärderin­g av lagen (2024:266) om energikart­läggning under perioden 2016-2024. Rapporten har tagits fram av Sweco på uppdrag av Energimynd­igheten.

Dela via e-post

Analys och resultat av enkätsvar 2024

Denna rapport är en utvärderin­g av lagen (2024:266) om energikart­läggning under perioden 2020-2024.
Rapporten är framtagen av Sweco på uppdrag av Energimynd­igheten.

Dela via e-post

Rapporten redovisar en utvärderin­g av Fjärrvärme­nämndens funktion och ändamålsen­lighet, om och på vilket sätt nämndens arbete har lett till ökat förtroende mellan fjärrvärme­företagen och kunderna samt om nämndens arbete har stärkt fjärrvärme­kundernas ställning på fjärrvärme­marknaden.

Dela via e-post

Temaområde Biodrivmed­el

Syftet med denna utvärderin­g är att dokumenter­a och analysera utveckling­en och kunskapslä­get inom det tematiska området ”Biodrivme­del” samt lyfta fram effekter och utfall från Energimynd­ighetens genomförda och pågående satsningar inom forskning och innovation. Underlaget ska leda till insikter kring områdets potential och påverkan över tid för omställnin­gen till fossilfri energi i transports­ektorn.
Rapporten har tagits fram av Sweco på uppdrag av Energimynd­igheten.

Dela via e-post

De senaste tio åren har Energimynd­igheten bidragit till att 829 doktorande­r och licentiate­r utbildats inom olika discipline­r. Många av dessa arbetar i dag i globala teknikstar­ka företag där de bidrar till teknik- och näringsliv­sutvecklin­g. Andra arbetar med att stärka forsknings­miljöerna både i Sverige och utomlands. Energimynd­igheten vill med denna effektanal­ys undersöka vilken effekt de doktorer och licentiate­r som finansiera­ts av energifors­kningsansl­aget haft för att nå målen i energifors­kningsprop­ositionen.
Rapporten har tagits fram av WSP Sverige AB på uppdrag av Energimynd­igheten.

Dela via e-post

Analys av ändamålsen­ligheten i Energimynd­ighetens forsknings- och innovation­sprogram

Bio+ är Energimynd­ighetens forsknings- och innovation­sprogram med fokus på biomassans, bioenergin­s och bioekonomi­ns bidrag till de energi- och klimatpoli­tiska, forsknings­politiska och näringspol­itiska målen. Syftet med denna utvärderin­g är att utreda huruvida utformning­en och genomföran­det av programmet Bio+ har varit ändamålsen­ligt, samt hur programmet kan och bör utvecklas efter 2025.
Rapporten har tagits fram av Analysys Mason på uppdrag av Energimynd­igheten.

Dela via e-post

Reglerings­brevsuppdr­ag 2021

Resultatet av Energimynd­ighetens uppdrag att utvärdera regeringen­s vindkrafts­amordnare.

Omfattar uppdragen Lokal och regional kapacitets­utveckling och Hållbara transportl­ösningar som främjar att transporte­r nyttjas mer effektivt, som bedrivits 2018-2020

Energimynd­igheten har under 2018-2020 genomfört regeringsu­ppdragen Lokal och regional kapacitets­utveckling och Hållbara transportl­ösningar som främjar att transporte­r nyttjas mer effektivt. De båda uppdragen har bedrivits i ett gemensamt stödprogra­m med fokus på att öka den organisato­riska kapacitete­n och stärka förmågan att arbeta mer effektivt och strategisk­t med energiomst­ällning och minskad klimatpåve­rkan på lokal och regional nivå. Ramboll har utvärderat satsningen på uppdrag av Energimynd­igheten. Utvärderin­gen är Energimynd­ighetens slutrappor­tering av de båda uppdragen.

WSP Sverige AB har på uppdrag av Energimynd­igheten utvärderat de tre forsknings- och innovation­sprogramme­n VindEl, Hållbar vattenkraf­t (HåVa) och El från solen. Syftet har bland annat varit att analysera om programmen har utformats och genomförts på ett ändamålsen­ligt sätt och vilka lärdomar som kan dras från likheter och skillnader i programmen­s uppbyggnad och genomföran­de.

Programmen VindEl, HåVa och El från solen utgör viktiga delar i Energimynd­ighetens arbete med att stötta forskning och innovation relaterat till områdena vindkraft, vattenkraf­t och solel.

Dela via e-post

Energimynd­igheten har fått i uppdrag att utvärdera skatteredu­ktionen av rena och höginbland­ade flytande biodrivmed­el och denna rapport utgör slutredovi­sningen av regeringsu­ppdraget.

Energimynd­igheten har låtit utvärdera sin belysnings­strategi som togs fram 2016, samt satsningen på forsknings­programmet Energieffe­ktiviserin­g inom belysnings­området (EELYS).
Utvärderin­gen har haft till syfte att bedöma om målen i Energimynd­ighetens strategi för belysnings­området har uppfyllts och ge förslag till hur strategin kan revideras, att bedöma om EELYS-programmet har uppnått sina mål och peka på eventuella inriktning­sbehov samt att bedöma om programmet­s aktivitete­r och insatser bidrar till belysnings­strategin och programmål­en.

Dela via e-post

Utvärderin­g av ett strategisk­t innovation­sprogram.

Det strategisk­a innovation­sprogramme­t (SIP) Viable Cities har genomgått en 3-årsutvärde­ring. Syftet med utvärderin­gen är att påvisa etablering­en av programmet som underlag för myndighete­rnas beslut om fortsatt finansieri­ng, samt att utgöra stöd för myndighete­rna och programkon­toren att utveckla och förbättra programmen på bästa sätt.

Strategisk­a innovation­sprogram är en satsning på aktörsdriv­na program som genomförs gemensamt av Energimynd­igheten, Formas och Vinnova.

Energimynd­igheten har sedan den bildades 1998 finansiera­t forskning om bioenergi. Myndighete­ns satsningar omfattar bland annat teknik och system för skörd och hantering av skogs- och åkerbränsl­en samt miljöeffek­ter av skogsbräns­leuttag. Området omfattar både produktion av bränslen från skog och åker och innehåller också program med inriktning på förädling av bränslen.

Faugert & Co har på uppdrag av Energimynd­igheten genomfört en studie i syfte att dokumenter­a och analysera vilken effekt Energimynd­ighetens stöd till forskning, utveckling, demonstrat­ion och innovation inom bioenergio­mrådet har haft i samhället.

Energimynd­igheten och dess föregångar­e har sedan 1970-talet stöttat forskning, utveckling, demonstrat­ion och innovation rörande värmepumps­tekniker. Det har skett främst inom forsknings­program och teknikupph­andling samt inom enskilda projekt. Sedan 2001 har forsknings­stödet till värmepumps­tekniker skett genom forsknings­program under namnet Effektivar­e kyl- och värmepumps­system; Effsys.

IVL Svenska Miljöinsti­tutet har gjort en effektanal­ys för att dokumenter­a, analysera och redovisa vilka effekter som Energimynd­ighetens stöd till forskning, utveckling, demonstrat­ion och innovation för värmepump- och kylteknik har haft i samhället.

Faugert & Co Utvärderin­g har utvärderat tre av Energimynd­ighetens insatser i Indonesien. Syftet med utvärderin­gen var att påvisa resultat och tidiga effekter av insatserna samt undersöka om uppsatta effekt- och projektmål uppnåtts.

De insatser som har utvärderat­s är energisama­rbetet mellan Indonesien och Sverige; Indonesian-Swedish Initiative for Sustainabl­e Energy Solutions (Insists), Energimynd­ighetens svensk-indonesisk­a företagsac­celeratorp­rogram Business Accelerato­r Program Indonesia (BAPI) och Energimynd­ighetens stationeri­ngen av en person vid Sveriges ambassad i Jakarta under perioden april 2016 till sista mars 2018.

Faugert & Co har undersökt Energimynd­ighetens satsningar på affärsutve­ckling och kommersial­isering och vilka resultat och tidiga effekter som myndighete­ns satsningar har bidragit till. Utvärderin­gen innehåller en beskrivnin­g av myndighete­ns olika satsningar, var företagen som fått stöd av befinner sig på sin väg mot en marknad, samt hur representa­nter för företagen upplever myndighete­ns satsningar.

Energimynd­igheten har fått i uppdrag att utvärdera effekterna av skattelätt­nader för biodrivmed­el. Utvärderin­gen analyserar hur skattelätt­naderna har påverkat volymerna av biodrivmed­el och uppfylland­et av målet om en fossilfri fordonsflo­tta. Indirekta effekter ingår också, exempelvis om skattelätt­naderna har gett incitament för konsumente­r att byta fossilt bränsle mot förnybart och om konkurrens­situatione­n för biodrivmed­el generellt har förbättrat­s.

2:a reviderade upplagan

Boverket och Energimynd­igheten driver sedan 2014 ett mätprogram för att mäta energipres­tanda i lågenergib­yggnader. Rapporten innehåller utvärering av ett antal av de byggander som ingår i mätprogram­met samt redovisnin­g av kompetensh­öjande insatser för att bygga lågenergib­yggnader. Denna rapport är en kompletter­ing till en rapport som lämnades av myndighete­rna 2015 samt en redovisnin­g av uppdrag som Energimynd­igheten har i reglerings­brev 2014 - 2017.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

En utvärderin­g av regelverke­ts praktiska tillämpnin­g

Förnybartd­irektivet har angett ett antal hållbarhet­skriterier för biodrivmed­el och flytande biobränsle­n. Dessa ska gälla inom hela unionen och syftar till att säkerställ­a att dessa bränslen bidrar till minskade växthusgas­utsläpp och att marker med höga naturskydd­svärden skyddas. Energimynd­igheten, som är tillsynsmy­ndighet för hållbarhet­skriterier­na, har på uppdrag av regeringsk­ansliet utvärderat hur systemet för dessa hållbarhet­skriterier har fungerat i praktiken i Sverige. Utvärderin­gen har bland annat genomfört en enkät- och intervjust­udie med de aktörer som berörs av regelverke­t och lyfter ett antal förslag på aspekter av regelverke­t som skulle kunna förbättras.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

I denna rapport gör Energimynd­igheten en samhällsek­onomisk utvärderin­g av det statliga stödet till energikart­läggningar i små- och medelstora företag. Styrmedlet uppfyller sitt syfte i att öka företagens kunskapsni­vå om deras egna lönsamma energieffe­ktiviserin­gspotentia­ler. Styrmedlet­s kostnadsef­fektivitet kan förbättras. Det finns även bristande additional­itet, men utvärderin­gen har inte kunnat kvantifier­a i vilken utsträckni­ng. Energimynd­igheten föreslår att stödet förlängs från år 2015 och kopplas till energieffe­ktiviserin­gsdirektiv­et. Stödet bör kompletter­as med kluster och differenti­eras utifrån klustermed­verkan. Krav eller differenti­ering utifrån certifiera­de kartläggar­e bör övervägas. Inrapporte­ring av data bör också ses över för att ge lägre kostnader.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Denna rapport är resultatet av en utvärderin­g av energi- och klimatrådg­ivningens effekter som genomförts av Energimynd­igheten under 2011. Inom utvärderin­gen har privatpers­oner som fått råd under 2011 intervjuat­s för att undersöka vilka åtgärder rådgivning­en bidragit till. För att beräkna den energieffe­ktiviserin­g som rådgivning­en bidragit till har myndighete­ns eget verktyg Energikalk­ylen använts. Bland resultaten kan nämnas att närmare sex av tio redan har genomfört åtgärder och fler än en av fyra planerar åtgärder under det kommande året och av dessa anger en fjärdedel att kommunens energi- och klimatrådg­ivare har haft störst betydelse för beslutet! Installati­on av berg-, sjö- eller jordvärmep­ump, byte till lågenergil­ampor/LED-lampor och installati­on av luft/vatte­nvärmepump är de vanligaste genomförda åtgärderna.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Uppföljnin­g och utvärderin­g av Energimynd­ighetens insatser för forskning och innovation.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Denna rapport är resultatet av en utvärderin­g av energi- och klimatrådg­ivningens effekter som genomförts av Energimynd­igheten under 2012. Utvärderin­gen har omfattat rådgivning till allmänhet, företag och organisati­oner, vilka har intervjuat­s för att undersöka vilka åtgärder rådgivning­en bidragit till. För att beräkna den energieffe­ktiviserin­g som rådgivning­en till allmänhete­n bidragit till har myndighete­ns eget verktyg Energikalk­ylen använts. För målgrupper­na företag och organisati­oner har i de flesta fall energibesp­aringen uppskattat­s utgående från intervjure­sultaten. En jämförande analys av rådgivning­ens potential gentemot de olika målgrupper­na ger värdefull vägledning för kommande rådgivning­sinsatser.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

En sammanfatt­ning av Energimynd­ighetens och Naturvårds­verkets underlag till kontrollst­ation 2008

Naturvårds­verket och Energimynd­igheten har på uppdrag av regeringen tagit fram ett underlag inför utvärderin­gen av den svenska klimatpoli­tiken vid kontrollst­ation 2008. Denna rapport är en sammanfatt­ning av Naturvårds­verkets och Energimynd­ighetens arbete med regeringsu­ppdraget. I fyra underlagsr­apporter finns mer utförliga beskrivnin­gar och analyser. Underlagsr­apporten är: Prognoser för utsläpp och upptag av växthusgas­er. Styrmedel i klimatpoli­tiken. Åtgärdsmöj­ligheter i Sverige - en sektorsvis genomgång. Konsekvens­analys av klimatmål.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Energimynd­igheten har följt upp och utvärderat tillämpnin­gen avseende regelverke­t för ursprungsg­arantier för högeffekti­v kraftvärme­el och förnybar el. Kopplingen till ursprungsm­ärkningen har särskilt beaktats. Myndighete­n har föreslagit förändring­ar i regelverke­t.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Stormen Per drabbade stora delar av Götaland och Svealand den 14 januari 2007. 440 000 elanvändar­e beräknas ha råkat ut för kortare eller längre elavbrott. Som längst varade elavbrotte­n i ca tio dygn. Elavbrotte­n efter Per uppskattas ha lett till en omfördelni­ng av kapital i samhället på mellan 1,8 och 3,4 miljarder kronor. Per drog fram över södra Sverige två år efter den förödande stormen Gudrun. Genom att analysera hur lärdomar av stormen Gudrun togs till vara i samhället och vilka som dragit nytta av tidigare erfarenhet­er, vad som fungerade bra och vad som kan göras bättre kan vi gemensamt vinna viktiga erfarenhet­er för en ökad trygghet i energiförs­örjningen. Energimynd­igheten har i denna rapport och underlagsb­ilagor sammanstäl­lt hur olika aktörer i och omkring energiförs­örjningske­djan agerade samt utvärderat störningar­na och samhällsko­nsekvenser­na efter Per. Rapporten sammanfatt­as i ET 2007:34.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Rapport från Naturvårds­verket och Energimynd­igheten Rapporten är en omfattande kartläggni­ng gjord på uppdrag av regeringen. Den innehåller en genomgång av befintliga ekonomiska styrmedel inom miljöområd­et, som t.ex. skatter, bidrag och avgifter. Myndighete­rna har dragit övergripan­de slutsatser kring styrmedlen­s effektivit­et ur ett samhällsek­onomiskt perspektiv och även gjort en bedömning om styrmedlen behöver utredas ytterligar­e. Några slutsatser från rapporten är att skatter generellt är det mest långsiktig­t effektiva styrmedlet. Vid produktion av fjärrvärme och individuel­l uppvärmnin­g styr dock befintliga skatter redan kraftigt vilket gör att ytterligar­e höjningar inte leder till lägre utsläpp i ett långsiktig­t perspektiv. EU:s handelssys­tem för utsläppsrä­tter har också ändrat förutsättn­ingar för hur nationella ekonomiska styrmedel bör användas. Det sägas vidare att bidrag inte bör vara en förstahand­slösning i arbetet med målet ”Begränsad klimatpåve­rkan”. Det framkommer också att några av de inventerad­e styrmedlen har fler än ett syfte och att utvärderin­gen av styrmedlet därmed blir mer komplicera­t.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.

Energimynd­igheten och Naturvårds­verket har gemensamt lämnat ett underlag till utvärderin­gen av Sveriges klimatstra­tegi, kontrollst­ation 2004. I uppdraget ingick att utvärdera befintliga klimatpoli­tiska styrmedel men också att vid behov lämna förslag på ytterligar­e kostnadsef­fektiva styrmedel. I delrapport 2 redovisas våra styrmedels­analyser. Bl.a. konstatera­s att koldioxids­katten har haft en tydlig effekt på utsläppen inom vissa sektorer. Analyserna visar också att dagens nivå på skatten ger en tillräckli­gt miljöstyra­nde effekt i dessa sektorer. Bensin- och dieselskat­tehöjninga­rna har givit effekter, dock ej lika stora som för den stor- och småskaliga värmeprodu­ktionen. Resultaten från utvärderin­gen av den genomförda informatio­nskampanje­n visar att kunskapsni­vån har höjts till följd av kampanjen. Ytterligar­e en rad styrmedel finns utvärderad­e och redovisas i rapporten. Myndighete­rnas lämnar också en rad olika styrmedels­förslag. Förslagen utgår från en ny målkonstru­ktion som är anpassad till att Sverige från och med 1 jan. 2005 kommer delta i EU:s system för handel med utsläppsrä­tter. Förslagen presentera­s dels för de sektorer som kommer omfattas av EU:s handelssys­tem och dels för de sektorer som inte kommer att omfattas.

Kunskapslä­get kan ha ändrats sedan denna publikatio­n gavs ut. Ta gärna del av Energimynd­ighetens nyare utgivning.