The Climate report 2001

The Swedish Energy Agency has been instructed by the Government to assist the Environmental Protection Agency in preparing material for the third National Report to the Convention of Climate Change. ;The study shows that the Swedish energy and carbon dioxide taxation policy is the most effective measure for reducing carbon dioxide emissions, although other measures intended to encourage the efficiency of energy use and use of renewable energy also contribute. ;It is expected that, as a result of the various incentive programmes, carbon dioxide emissions will have been reduced by 3-4 million tonnes by 2000/2005, of which a significant part will have been reduced in other countries.

This publication was published more than three years ago. Knowledge may have changed over time, please view our newer publications.

The consequences of an expanded electricity certificate market

The Government has instructed the Swedish Energy Agency to investigate the expected consequences of an expanded electricity certificate trading market. The main purpose of the work is to identify and assess the consequences of short-term and long-term effects, to identify and analyse the basic criteria that will need to be fulfilled by the countries, and to present and evaluate possible models for assigning quotas to the countries. The work also includes consideration of the implications of EU legislation on an expanded market, together with a presentation of any necessary legal changes that will be required.

This publication was published more than three years ago. Knowledge may have changed over time, please view our newer publications.

The Swedish Energy Agency´s methodology for long-term energy projectio

The Swedish Energy Agency is responsible for making long term projections of the Swedish energy consumption and energy supply. This report presents the step-by-step process and the models used in produsing long-term projections of energy supply and energy consumption at the Swedish Energy Agency.

This publication was published more than three years ago. Knowledge may have changed over time, please view our newer publications.

Tillgång på förnybar energi

En rapport om energi och miljömål

Rapporten omfattar en litteraturstudie över potentialbedömningar för förnybar energi från energislagen avfall, industriell spillvärme, skog (inklusive lutar), sol, vattenkraft, vind, våg och åker. Potentialbedömningarna gäller både kort (10-15 år) och lång sikt. År 2004 uppgick användning av förnybar energi från de studerade energislagen till 174 TWh där vattenkraften och skogen (inklusive lutar) stod för knappt 90 %. Summerar man potentialbedömningarna på kort sikt uppgår potentialen till mellan 161 och 262 TWh. I absoluta tal kommer den enskilt största potentialen från skogen. Potentialen från avfall, industriell spillvärme, lutar, vattenkraft och åker utnyttjas idag till stor del medan potentialen för sol och vind är i stort sett outnyttjad. Ingen av potentialbedömningarna för vågkraft anger en möjlig potential på kort sikt. Rapporten utgör ett av underlagen till "Energi som miljömål" (ET 2007:11)

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Top-down CO2 Emission Baselines for the Estonian District Heating Sect

This publication was published more than three years ago. Knowledge may have changed over time, please view our newer publications.

Torrår

Utvecklingen på elmarknaden - iakttagelser från åren 2002 och 2003.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Trygg energiförsörjning 2007

Rapporten sammanställer kunskapsläget och analyserar översiktligt de väsentligaste hoten, riskerna och sårbarheterna i den svenska energiförsörjningen avseende läget 2007. Redovisningen sker dels kortfattat utifrån generella hotbilder, dels mer utförligt utifrån energisystemets huvudprocesser. I rapporten förs också resonemang kring hur strukturella förändringar, dvs. internationell och nationell politik, rationaliseringar, teknikutveckling m.m. kan påverka tryggheten i energiförsörjningen. Rapporten redovisar vilket ansvar som de olika aktörerna i energisystemet har för att skapa en trygg energiförsörjning. Det egna ansvaret verkar inte vara känt fullt ut hos var och en, vilket leder till felaktiga förväntningar på tryggheten i energiförsörjningen och därmed bristande förmåga att kunna hantera störningar i energiförsörjningen.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Trygg energiförsörjning 2009

Trygg energiförsörjning 2009 beskriver och analyserar hot, risker och sårbarheter i den svenska energiförsörjningen. Hotbilden analyseras utifrån översiktliga beskrivningar av viktiga processer i energisystemet (värmeförsörjning, olja/drivmedel, el och gas). Särskilt tas upp händelser från det senaste året som varit intressanta ur perspektivet trygg energiförsörjning. Rapporten tar upp tendenser på den globala marknaden och strukturella förändringar som har betydelse för tryggheten i energiförsörjningen. Kortfattat beskrivs vilket ansvar som vilar på olika aktörer. Centralt är att enskilda individer har ett eget ansvar för att klara de störningar som kan uppstå i energiförsörjningen.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Trygg energiförsörjning 2010

Syftet med denna rapport är att övergripande redovisa en samlad bild över hot, risker, sårbarheter och förmågor som finns inom energisektorn inkluderande energianvändarna. Rapporten är främst avsedd att vara ett underlag för myndighetens arbete att öka tryggheten i energiförsörjningen och ge en balanserad bild av de risker som finns och/eller kan tänkas uppkomma i takt med den fortsatta utvecklingen av energimarknaden och en förändrad hotbild.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Underlag till den andra handlingsplanen

Uppföljning av energibesparingsmålen enligt Energitjänstedirektivet

I denna handlingsplan visas att Sverige med marginal uppnår besparingsmålen enligt energitjänstedirektivet. Energimyndigheten vill framhålla att de beräknade resultaten inte i sig är ett mått på det svenska arbetet med energieffektivisering. Fortsatta insatser för energieffektivisering är väl förankrade i samhället både hos centrala, regionala och lokala myndigheter och inom näringslivet. En fortsatt satsning på energieffektivisering leder också till att försörjningstryggheten ökar och att konkurrenskraften för näringslivet fortsatt kan vara hög. Energimyndigheten och samrådsmyndigheterna föreslår därför att ytterligare satsningar bör genomföras för att bidra till Sveriges energipolitiska visioner och föreslår nya insatser för areella näringar, industri- och transportsektorerna. För att föreslå nya insatser för bostäder och lokaler anser Energimyndigheten att man först måste utvärdera nyligen avslutade insatser och ta hänsyn till slutsatser från pågående uppdrag.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Underlag till handlingsplanen för energieffektivisering

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Underlag till kontrollstation 2015

Naturvårdsverkets och Energimyndighetens redovisning av uppdrag från regeringen

Denna rapport är en gemensam redovisning av det uppdrag regeringen gav till Naturvårdsverket och Energimyndigheten den 10 oktober 2013: att ”gemensamt utarbeta underlag till kontrollstation 2015”. I rapporten analyseras möjligheterna att nå de av riksdagen beslutade klimat- och energipolitiska målen. Det vill säga målen att: • Andelen förnybar energi ska år 2020 vara minst 50 % av den totala användningen. • Andelen förnybar energi i transportsektorn ska år 2020 vara minst 10 procent. • Energianvändningen uttryckt som energiintensitet ska vara 20 procent effektivare år 2020 jämfört med 2008. • Utsläppen av växthusgaser för Sverige utanför ETS ska år 2020 vara 40 procent lägre än år 1990.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Underlagsrapport 1 - Prognoser för utsläpp och upptag av växthusgaser

Delrapport 1 i Energimyndighetens och Naturvårdsverkets underlag till Kontrollstation 2008

Energimyndigheten och Naturvårdsverket har på uppdrag av regeringen tagit fram ett underlag inför utvärderingen av den svenska klimatpolitiken 2008. ;Denna rapport redovisar prognoser för utsläpp och upptag av växthusgaser till 2010, 2015 och 2020. Rapporten är en av flera underlagsrapporter som har tagits fram inom ramen för uppdraget. Övriga rapporter som ingår i uppdraget är: Den svenska klimatstrategins utveckling (huvudrapport) Styrmedel i klimatpolitiken Åtgärdsmöjligheter i Sverige Konsekvensanalys av klimatmål

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Underlagsrapporter 2 - Styrmedel i klimatpolitiken

Delrapport 2 i Energimyndighetens och Naturvårdsverkets underlag till Kontrollstation 2008

Energimyndigheten och Naturvårdsverket har på uppdrag av regeringen tagit fram ett underlag inför utvärderingen av den svenska klimatpolitiken 2008. Syftet med denna underlagsrapport är att redovisa utvärderingar av befintliga styrmedel och förslag med konsekvensanalyser av ytterligare styrmedel för svensk klimatstrategi. ;Rapporten är en av flera underlagsrapporter som har tagits fram inom ramen för uppdraget. Övriga rapporter som ingår i uppdraget är:Den svenska klimatstrategins utveckling (huvudrapport)Prognoser för utsläpp och upptag av växthusgaser Åtgärdsmöjligheter i SverigeKonsekvensanalys av klimatmål

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Underlagsrapporter 3 - Åtgärdsmöjligheter i Sverige - en sektorsvis genomgång

Delrapport 3 i Energimyndighetens och Naturvårdsverkets underlag till Kontrollstation 2008

Energimyndigheten och Naturvårdsverket har på uppdrag av regeringen tagit fram ett underlag inför utvärderingen av den svenska klimatpolitiken 2008. Denna rapport har två syften. Dels beskriver rapporten den historiska och prognostiserade utsläppsutvecklingen i samhällets olika sektorer. De drivkrafter som är av betydelse för denna utveckling diskuteras. Dels görs en genomgång av de åtgärdsmöjligheter som finns i de olika sektorerna för att minska utsläppen av växthusgaser och, där så är möjligt, uppskattar kostnaderna för att minska utsläppen. Rapporten är en av flera underlagsrapporter som har tagits fram inom ramen för uppdraget. Övriga rapporter som ingår i uppdraget är: Den svenska klimatstrategins utveckling (huvudrapport) Prognoser för utsläpp och upptag av växthusgaser Styrmedel i klimatpolitiken Konsekvensanalys av klimatmål

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Underlagsrapporter 4 - Konsekvensanalys av klimatmål

Delrapport 4 i Energimyndighetens och Naturvårdsverkets underlag till Kontrollstation 2008

Energimyndigheten och Naturvårdsverket har på uppdrag av regeringen tagit fram ett underlag inför utvärderingen av den svenska klimatpolitiken 2008. Syftet med denna rapport är att analysera hur framtida mål för klimatpolitiken kan se ut med särskilt fokus på ett mål för år 2020. Dessutom innehåller rapporten en beskrivning av den internationella klimatprocessen, långsiktiga och kortsiktiga klimatmål samt sektorsvisa inriktningsmål. Rapporten är en av flera underlagsrapporter som har tagits fram inom ramen för uppdraget. Övriga rapporter som ingår i uppdraget är: Den svenska klimatstrategins utveckling (huvudrapport) Prognoser för utsläpp och upptag av växthusgaser Styrmedel i klimatpolitiken Åtgärdsmöjligheter i Sverige

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

UP rapport-Transportsystemet

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Uppdatering av statistik och förutsättningar

Uppdateringen av statistik och förutsättningar ger sammantaget en bild som stämmer väl med prognosen som gjordes till den tredje nationalrapporten. Mellan åren 1997 och 2001 har utsläppen av koldioxid från energisektorn minskat, framför allt i bostads- och fjärrvärmesektorn. Utsläppen bedöms fortfarande hålla sig på en stabil nivå fram till år 2010. Eventuellt kan utsläppen öka något mer. Den största osäkerheten finns inom elproduktionssektorn.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Uppdrag 13: Nationell strategi för lågenergibyggnader

Energimyndigheten har fått i uppdrag att ta fram en strategi för att främja ett ökat antal lågenergibyggnader i Sverige. Målsättningar och övriga förutsättningar ska utformas i enlighet med såväl propositionen En sammanhållen klimat- och energipolitik – Energi (2008/09:163) som krav i det omarbetade direktivet om byggnaders energiprestanda (2010/31/EU). Uppdraget har skett i samråd med Boverket och andra berörda aktörer inom bygg- och fastighetsområdet. Både Boverket och aktörer inom bygg- och fastighetsområdet har bidragit med synpunkter under arbetets gång.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Uppdrag att föreslå nya kvoter i elcertifikatsystemet

Energimyndigheten har från Regeringen fått uppdrag ”Uppdrag att föreslå nya kvoter i elcertifikatsystemet m.m.”. Uppdraget består av fyra deluppdrag varav denna rapport avser avrapportering av deluppdrag 1. Ökad ambitionsnivå. Rapporten innehåller förslag på justerade kvoter och nya kvoter i elcertifikatsystemet för att nå regeringens uppsatta mål på i nivå med 25 TWh ny förnybar el till år 2020 jämfört med år 2002. Rapporten innehåller därutöver också en övergripande bedömning av de olika energislagens potentiella bidrag till måluppfyllelsen samt huruvida en justering av kvoterna bör göras för åren 2011 och 2012 till följd av en lägre elanvändning.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Uppdrag energikartläggning av de areella näringarna

Redovisning av Energimyndighetens, Skogsstyrelsen, Jordbruksverkets, Fiskeriverkets och Sametingets regeringsuppdrag Jo 2009/1596 enligt regeringsbeslut 10 genom Jordbruksdepartementet

Mot bakgrund av målet på 20 procent effektivare energianvändning till år 2020 har Energimyndigheten, Skogstyrelsen, Jordbruksverket, Fiskeriverket och Sametinget fått i uppdrag att kartlägga de areella näringarnas energianvändning och ge förslag på möjliga åtgärder för energieffektivisering. I denna rapport redovisas resultatet av energikartläggningen i form av energianvändning per energislag samt för olika typer av moment inom de areella näringarna. Kartläggningen visar att de areella näringarna totalt använder i storleksordningen 6 400 GWh per år för sina kärnverksamheter, vilket utgör cirka 2 procent av den totala energianvändningen i Sverige. Dessutom redovisas ett antal förslag på tekniska åtgärder för energieffektivisering samt åtgärder för minskade utsläpp av klimatgaser som kan genomföras inom respektive sektor. Styrmedel som kan verka främjande för genomförandet av åtgärderna redovisas också.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Uppdrag om underlag avseende trovanvändning och växthusgasbalanser

Sett över en livscykel där man tar hänsyn till växthusgasutsläppen, samt koldioxidupptagen över hela förloppet, är det möjligt att anpassa emissionsfaktorn vid förbränning av torv något, så den bättre speglar torvanvändningens totala klimatpåverkan. Området är emellertid komplext. Energimyndigheten bedömer att det inom ramarna för IPCC:s riktlinjer och UNFCCC:s regelverk inte finns någon möjlighet att använda ett perspektiv som utgår från torvens samlade effekter på växthusgasbalanserna. Regelverket för EU-ETS tolkar Energimyndigheten som att varken torvmark eller skördemetoder kan anses knutna till en anläggnings emissioner så som direktivet 2007/589/EC kräver för att ingå i utsläppsberäkningarna. Detta betyder i sin tur att torvens emissionsfaktor inte kan bestämmas utifrån ett livscykelperspektiv som tar hänsyn till de samlade effekterna på växthusgasbalanserna, inom ramen för EU-ETS.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Uppföljning av nätföretagens åtgärder mot elavbrott på grund av snöoväder

I denna rapport redovisar Energimyndigheten sitt uppdrag att i samråd med Elsäkerhetsverket följa elbranschens satsningar för att minska elnätens känslighet för snöoväder och liknande förhållanden samt att minska konsekvenserna av strömavbrott. Elbranschen åtog sig hösten 2001 ett program, Nätkic, för att komma till rätta med de långvariga elavbrotten till följd av storm och snöoväder. Energimyndigheten har regeringens uppdrag att följa branschens satsningar.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Uppföljning av utvecklingen för investeringar i solenergi

Rapporten går igenom utvecklingen av solcellsmarknaden samt internationella jämförelser som gjorts. Installationstakten för solceller fortsatte att öka i Sverige under 2014 och den svenska solcellsmarknaden fördubblades för fjärde året i rad. Totalt installerades det under året 36,2 MW, vilket är nästan en dubblering mot de 19,1 MW som installerades 2013. Mellan 2008 och 2014 har priset för solcellsmoduler sjunkit med 87 procent varav 2012 stod för hela 20 procent. Det totala antalet sålda kvadratmeter glasade solfångare minskade 2014 för tredje året i följd. Detta gäller både försäljningen av vakuumrörsolfångare och plana solfångare. År 2011 låg försäljningen på strax över 20 000 m2 att jämföra med strax över 6 000 m2 år 2014. Utvecklingen för poolsolfångare har sett en liknande utveckling men sjunkit ännu mer. Solvärme genererar idag drygt 130 GWh värme per år.

Uppföljning och utvärdering av systemet för ursprungsgarantier

Energimyndigheten har följt upp och utvärderat tillämpningen avseende regelverket för ursprungsgarantier för högeffektiv kraftvärmeel och förnybar el. Kopplingen till ursprungsmärkningen har särskilt beaktats. Myndigheten har föreslagit förändringar i regelverket.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.