Four Futures – the energy system beyond 2020

Different driving forces in society lead to different types of energy systems. In the report "Four Futures - the energy system beyond 2020", a comprehensive analysis shows four possible scenarios for the future energy system in Sweden.

Fyra energiframtider öppnar tankarna

Informationsblad om Energimyndighetens utredning Fyra framtider.

Fyra framtider – energisystemet efter 2020

Vi vill prata framtidsenergi. Med Fyra framtider vill vi ge vårt bidrag till en modern energidialog som tar helhetsgrepp och har samhällsperspektiv. Vi vill ha en energidiskussion som pekar framåt. Hur ser då framtiden ut? Det finns inte ett svar, utan flera. Vi visar här fyra möjliga framtider för energisystemet. Varje framtid har olika drivkrafter som utvecklar samhället, till exempel säker energiförsörjning, global rättvisa, individualism eller klimatförbättring. Vi kallar dem Forte, Legato, Espressivo och Vivace. Välkommen in i ett nytt och annorlunda samtal om framtidens energi.

Industrins långsiktiga utveckling i samspel med energisystemet

I denna rapport diskuteras olika åtgärdsstrategier för en svensk industri med nära-noll-utsläpp av koldioxid och hur det kan påverka energisystemet. Rapporten diskuterar också vilka utmaningar en sådan omställning skulle innebära. Energi- och materialeffektivisering i hela värdekedjan kan ge betydande bidrag, men för att nå nära-noll-utsläpp för den energiintensiva basmaterialindustrin krävs mer omfattande förändringar. Elektrifiering av processer, byte från fossila bränslen och råvaror till biobränsle och bioråvara samt CCS (avskiljning och lagring av koldioxid) är tänkbara åtgärder för att uppnå nära-noll-utsläpp till 2050 i svensk basmaterialindustri. I fem explorativa scenarier illustreras hur detta skulle kunna gå till. Rapporten ersätter tidigare utgiven publikation ER 2015:18.

Kortsiktsprognos

Energianvändning och energitillförsel år 2017-2019

I rapporten redovisas Energimyndigheten kortsiktsprognos över det svenska energisystemet de kommande tre åren. Prognosen bygger på ekonomiska förutsättningar som har tagits fram av Konjunkturinstitutet. Övriga förutsättningar såsom elpris, bränslepriser, utomhustemperatur och tillrinning i vattenmagasin baseras på tillgänglig information fram till arbetet startade.

Kortsiktsprognos – vinter 2020

Sammanfattning av energianvändningen och energitillförseln 2019-2022.

Rapporten beskriver Energimyndighetens kortsiktsprognos för perioden 2019-2022, med år 2018 som basår. Dessa prognoser görs två gånger om året och används av Infrastrukturdepartementet för att beräkna skatteintäkter. Denna omgång har ett byte av statistikkälla gjorts, vilket gör att vissa siffror inte är jämförbara med tidigare prognoser. Metodändringarna som gjorts beskrivs i rapporten.

Kortsiktsprognos hösten 2016

Rapporten redogör för Energimyndighetens kortsiktsprognos över energianvändning och energitillförsel 2016–2018. Prognosen ska tolkas som en konsekvensanalys av de förutsättningar och antaganden som ligger till grund för den. De förutsättningar som denna prognos bygger på, exempelvis ekonomiska förutsättningar, energipriser, bränslepriser och tillrinning i vattenmagasin, baseras på tillgänglig information i juni 2016.

Kortsiktsprognos sommaren 2018

I rapporten redovisas Energimyndighetens kortsiktsprognos över det svenska energisystemet de kommande fyra åren. Prognosen bygger på ekonomiska förutsättningar som har tagits fram av Konjunkturinstitutet. Övriga förutsättningar såsom elpris, bränslepriser, utomhustemperatur och tillrinning i vattenmagasin baseras på tillgänglig information fram till arbetet startade.

Kortsiktsprognos sommaren 2019

Energianvändning och energitillförsel år 2018-2022

I rapporten redovisas Energimyndighetens kortsiktsprognos över det svenska energisystemet de kommande fyra åren. Prognosen bygger på ekonomiska förutsättningar som har tagits fram av Konjunkturinstitutet. Övriga förutsättningar såsom elpris, bränslepriser, utomhustemperatur och tillrinning i vattenmagasin baseras på tillgänglig information fram till prognosarbetet startade.

Kortsiktsprognos sommaren 2020

Energianvändning och energitillförsel år 2018–2023.

Rapporten beskriver Energimyndighetens kortsiktsprognos för perioden 2019-2023, med år 2018 som basår. Energimyndigheten publicerar två gånger om året en kortsiktsprognos över Sveriges energianvändning och energitillförsel. Huvudsyftet med kortsiktsprognoserna är att verka som underlag till Finansdepartementets prognoser över skatteintäkter. Prognosen bygger på ett antal antaganden och förutsättningar. Resultaten i prognosen är bland annat beroende av antaganden om ekonomisk tillväxt, bränslepriser, nybyggnation av bostäder och utbyggnad av vindkraft under de kommande åren samt historiska trender för hur energianvändningen utvecklats.

Kortsiktsprognos vinter 2021

Energianvändning och energitillförsel år 2019-2023.

Rapporten beskriver Energimyndighetens kortsiktsprognos för perioden 2020-2023, med år 2019 som basår. Energimyndigheten publicerar två gånger om året en kortsiktsprognos över Sveriges energianvändning och energitillförsel. Huvudsyftet med kortsiktsprognoserna är att verka som underlag till Finansdepartementets prognoser över skatteintäkter. Prognosen bygger på ett antal antaganden och förutsättningar. Resultaten i prognosen är bland annat beroende av antaganden om ekonomisk tillväxt, bränslepriser, nybyggnation av bostäder och utbyggnad av vindkraft under de kommande åren samt historiska trender för hur energianvändningen utvecklats.

Kortsiktsprognos vinter 2022

Rapporten beskriver Energimyndighetens kortsiktsprognos för perioden 2021-2024, med år 2020 som basår. Energimyndigheten publicerar två gånger om året en kortsiktsprognos över Sveriges energianvändning och energitillförsel. Huvudsyftet med kortsiktsprognosen är att verka som underlag till Finansdepartementets prognoser över skatteintäkter. Prognosen bygger på ett antal antaganden och förutsättningar. Resultaten i prognosen är bland annat beroende av antaganden om ekonomisk tillväxt, bränslepriser, nybyggnation av bostäder och utbyggnad av vindkraft under de kommande åren samt historiska trender för hur energianvändningen utvecklats.

Kortsiktsprognos vinter 2023

Energianvändning och energitillförsel år 2021–2025.

Energimyndigheten har av regeringen fått i uppdrag att två gånger om året, i mars och i augusti, redovisa en kortsiktsprognos över Sveriges energianvändning och energitillförsel. Huvudsyftet med kortsiktsprognosen är att verka som ett underlag till Finansdepartementets prognoser över skatteintäkter. Prognosen är även relevant för beslutsfattare eller andra intresserade som vill ha en helhetsbild över energibehoven kommande åren i Sverige, när det gäller el, värme och olika bränslen.

Kortsiktsprognos vinter 2024

Energimyndigheten har av regeringen fått i uppdrag att två gånger om året, i mars och i augusti, redovisa en kortsiktsprognos över Sveriges energianvändning och energitillförsel. Huvudsyftet med kortsiktsprognosen är att verka som ett underlag till Finansdepartementets prognoser över skatteintäkter. Prognosen är även relevant för beslutsfattare eller andra intresserade som vill ha en helhetsbild över energibehoven kommande åren i Sverige, när det gäller el, värme och olika bränslen.

Myndighetsgemensam uppföljning av samhällets elektrifiering

Rapportering 2023.

Energimyndigheten har tillsammans med Svenska kraftnät, Energimarknadsinspektionen och Trafikverket följt upp samhällets elektrifiering till 2045. Rapporten innehåller en bedömning av elbehovet till 2045 och förutsättningarna för elsystemet att gå i takt med ett ökat elbehov. Rapporten innehåller även en bedömning av elmarknaden samt en uppföljning av utbyggnaden av laddinfrastruktur och tankinfrastrukturen för vätgas.

Månadsvis uppföljning av elanvändning i Sverige

November 2022 till och med december 2023.

Energimyndigheten har under 2023 månadsvis följt upp elanvändningen i Sverige mot bakgrund av den krisförordning som Europeiska rådet enades om i slutet av 2022 för att hantera de höga energipriserna. I förordningen återfanns ett frivilligt mål om att minska elanvändningen med 10 procent jämfört med en referensperiod på 5 år bakåt i tiden.

Scenarier över Sveriges energisystem 2016

Rapporten innehåller scenarier över framtida energianvändning och energitillförsel till och med 2050. Scenarierna utgår från beslutade energi- och klimatpolitiska styrmedel till och med 30 juni 2016. Rapporten skiljer sig något från tidigare rapporter som Energimyndigheten tagit fram över långsiktiga energiscenarier. Ett huvudscenario lyfts inte fram som tidigare år utan istället presenteras flera scenarier, där skillnaderna mellan scenarierna lyfts fram och faktorer som påverkar framtida utveckling diskuteras.

Scenarier över Sveriges energisystem 2018

Energimyndigheten tar vartannat år fram långsiktiga scenarier över energisystemets utveckling som underlag till Sveriges klimatrapportering. Utöver de tre scenarier som tagits fram enligt de krav som finns inom klimatrapporteringen, bland annat att de ska bygga på befintliga styrmedel, har ytterligare tre scenarier tagits fram. Dessa scenarier har som syfte att analysera effekter på energianvändning och tillförsel av olika tänkbara utvecklingsbanor

Scenarier över Sveriges energisystem 2020

Energimyndigheten tar vartannat år fram långsiktiga scenarier över energisystemets utveckling som underlag till Sveriges klimatrapportering. Utöver de tre scenarier som tagits fram enligt de krav som finns inom klimatrapporteringen, bland annat att de ska bygga på befintliga styrmedel, har ytterligare tre scenarier tagits fram. Energimyndigheten har tagit fram ytterligare scenarier och känslighetsfall för att analysera effekter på energianvändning och tillförsel av olika tänkbara utvecklingsbanor.

Scenarier över Sveriges energisystem 2023

Med fokus på elektrifieringen 2050.

Energimyndigheten tar vartannat år fram långsiktiga scenarier över energisystemets utveckling som underlag till Sveriges klimatrapportering. I samband med detta arbete har myndigheten tagit fram ytterligare scenario och känslighetsfall för att visa på en helhetsbild av energisystemet och möjliga utvecklingsvägar framåt. Med tanke på den omfattande elektrifieringen i samhället fokuserar myndigheten denna gång på elektrifieringen i scenarierna.

Utvecklingsvägar för elproduktion

Möjligheter och utmaningar för att möta ett växande elbehov.

Rapporten studerar olika utvecklingsvägar för elproduktionen till 2050 mot bakgrund av en omfattande elektrifiering av samhället för att fasa ut fossila bränslen. Den belyser vilka drivkrafter och förutsättningar som finns för olika kraftslag att tillgodose ett kraftigt ökat elbehov. Utifrån detta analyseras och jämförs fyra olika scenarier för elproduktion. För att möjliggöra en storskalig utbyggnad av elproduktion så finns det ett antal hinder som behöver röjas. Rapporten ger förslag på olika behovs- och åtgärdsområden för att hantera detta.

Underlagsrapporten ”Hinder för utbyggnad av elproduktion” syftar till att dels ge en nulägesbeskrivning över olika kraftslags roll i det svenska elsystemet, dels identifiera och kartlägga olika hinder och utmaningar kopplat till utbyggnad av respektive kraftslag. Även hinder för systemövergripande aspekter som påverkar utbyggnaden av elproduktion, såsom av utbyggnad av elnät och realisering och implementering av flexibilitet, analyseras.

Rapporten och underlagsrapporten finns att hämta under Ladda ner.

Vägval och utmaningar för energisystemet

Ett underlag till Energimyndighetens utredning Energisystemet efter 2020

Under 2013 tog Energimyndigheten initiativ till en utredning kring tänkbara utvecklingar för Sveriges energisystem. Anledningen var att myndigheten såg många osäkerheter och vägval kopplade till energisystemets framtid, samtidigt som det krävs handlingskraft om vi ska uppnå visionen om en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning samt nettonollutsläpp av växthusgaser till 2050. I utredningen har myndigheten arbetat med att identifiera och beskriva viktiga vägval och utmaningar för energisystemets utveckling. Denna rapport beskriver några sådana vägval och utmaningar och är tänkt att fungera som ett underlag för ett senare scenarioarbete. Rapporten ersätter tidigare utgiven publikation ET 2015:10.