Utvecklingen på utsläppsrättsmarknaden 2007

Denna rapport beskriver och analyserar vad som har skett på marknaden för utsläppsrätter, marknaderna för de projektbaserade mekanismerna, den oreglerade marknaden och inom utvecklingen av andra handelssystem under år 2007. Marknaden för utsläppsrätter och marknaderna för de projektbaserade mekanismerna har under året mognat; genom ökad omsättning och genom att handeln med finansiella produkter som optioner och standardiserade CER-kontrakt har tagit fart. Omsättningen på den oreglerade marknaden har ökat kraftigt. Samtidigt planeras nya regionala och nationella system för handel med utsläppsrätter i bl.a. USA, Australien och Canada.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Utvecklingen på utsläppsrättsmarknaden 2008

Denna rapport beskriver och analyserar vad som har skett på marknaden för utsläppsrätter, marknaderna för de projektbaserade mekanismerna, handeln med tilldelade utsläppsenheter (AAU), den oreglerade marknaden och inom utvecklingen av andra handelssystem under år 2008. Prisutvecklingen på fossila bränslen (olja, gas och kol) hade under året en tydlig inverkan på utsläppsrättspriset, likaså den begynnande lågkonjunkturen. Omsättningen har ökat på samtliga marknader utom den primära CDM-marknaden. Planer på nationella och regionala handelssystem för utsläppsrätter i andra delar av världen framskrider, och i vissa fall har handel inletts.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Utvecklingen på utsläppsrättsmarknaden 2009

Rapporten beskriver och analyserar vad som har skett på marknaden för utsläppsrätter, marknaderna för de projektbaserade mekanismerna, handeln med tilldelade utsläppsenheter, den oreglerade marknaden samt utvecklingen av andra handelssystem i världen under år 2009

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Utvecklingen på utsläppsrättsmarknaden 2010

Denna rapport har som syfte att på ett sakligt och begripligt sätt förklara hur marknaderna för utsläppshandel fungerar samt beskriva och analysera aktuella händelser som rör utsläppshandeln. Rapporten omfattar marknaden för utsläppsrätter, marknaderna för de projektbaserade mekanismerna (CDM och JI), handeln med tilldelade utsläppsenheter (AAU), den oreglerade marknaden samt utvecklingen av handelssystem utanför EU.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Utvecklingen på utsläppsrättsmarknaden 2011

En beskrivning och analys av den globala utsläppshandeln

Energimyndigheten har fått i uppdrag av regeringen att årligen utarbeta och redovisa en analys av den globala utsläppshandeln. Denna rapport har som syfte att på ett sakligt och begripligt sätt förklara hur marknaderna för utsläppshandel fungerar samt beskriva och analysera aktuella händelser som rör utsläppshandeln. Rapporten omfattar marknaden för utsläppsrätter, marknaderna för de projektbaserade mekanismerna (CDM och JI), handeln med tilldelade utsläppsenheter (AAU), den oreglerade marknaden samt utvecklingen av handelssystem utanför EU

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Utvecklingen på utsläppsrättsmarknaden 2012

En beskrivning och analys av den globala utsläppshandeln

Energimyndigheten har fått i uppdrag av regeringen att årligen utarbeta och redovisa en beskrivning av den globala utsläppshandeln. Analyser avser större marknadspåverkande händelser under året, omsatta volymer samt kommentarer till denna utveckling. Följande rapport utgör slutredovisningen för uppdraget år 2012. Rapporten omfattar en kort introduktion till den globala utsläppshandeln och EU:s handelssystem, marknaden för europeiska utsläppsrätter, marknaderna för de projektbaserade mekanismerna, utveckling av handeln med tilldelade utsläppsenheter, utvecklingen på den oreglerade marknaden samt utvecklingen handelssystem utanför Europa.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Utvecklingen på utsläppsrättsmarknaden 2013

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Utvärdering av stormen Per

Stormen Per drabbade stora delar av Götaland och Svealand den 14 januari 2007. 440 000 elanvändare beräknas ha råkat ut för kortare eller längre elavbrott. Som längst varade elavbrotten i ca tio dygn. Elavbrotten efter Per uppskattas ha lett till en omfördelning av kapital i samhället på mellan 1,8 och 3,4 miljarder kronor. Per drog fram över södra Sverige två år efter den förödande stormen Gudrun. Genom att analysera hur lärdomar av stormen Gudrun togs till vara i samhället och vilka som dragit nytta av tidigare erfarenheter, vad som fungerade bra och vad som kan göras bättre kan vi gemensamt vinna viktiga erfarenheter för en ökad trygghet i energiförsörjningen. Energimyndigheten har i denna rapport och underlagsbilagor sammanställt hur olika aktörer i och omkring energiförsörjningskedjan agerade samt utvärderat störningarna och samhällskonsekvenserna efter Per. Rapporten sammanfattas i ET 2007:34.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Utvärdering av styrmedel i klimatpolitiken

Energimyndigheten och Naturvårdsverket har gemensamt lämnat ett underlag till utvärderingen av Sveriges klimatstrategi, kontrollstation 2004.;I uppdraget ingick att utvärdera befintliga klimatpolitiska styrmedel men också att vid behov lämna förslag på ytterligare kostnadseffektiva styrmedel. I delrapport 2 redovisas våra styrmedelsanalyser. Bl.a. konstateras att koldioxidskatten har haft en tydlig effekt på utsläppen inom vissa sektorer. Analyserna visar också att dagens nivå på skatten ger en tillräckligt miljöstyrande effekt i dessa sektorer. Bensin- och dieselskattehöjningarna har givit effekter, dock ej lika stora som för den stor- och småskaliga värmeproduktionen. Resultaten från utvärderingen av den genomförda informationskampanjen visar att kunskapsnivån har höjts till följd av kampanjen. Ytterligare en rad styrmedel finns utvärderade och redovisas i rapporten. Myndigheternas lämnar också en rad olika styrmedelsförslag. Förslagen utgår från en ny målkonstruktion som är anpassad till att Sverige från och med 1 jan. 2005 kommer delta i EU:s system för handel med utsläppsrätter. Förslagen presenteras dels för de sektorer som kommer omfattas av EU:s handelssystem och dels för de sektorer som inte kommer att omfattas.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Vad avgör ett vattenkraftverks betydelse för elsystemet

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Vattenanvändning i hushåll

Som ett led i Energimyndighetens arbete med att förbättra statistik- och kunskapsunderlaget om energianvändning i bebyggelsen har K-Konsult Energi anlitats för att genomföra en analys av kall- och varmvattenmätningar. Uppdraget har bestått av följande delar: • Sammanställning av schabloner för kall- och varmvattenanvändning som används idag • Jämförelse av Energimyndighetens vattenmätningar med andra studier • Vid behov föreslå nya schabloner Arbetet bedrivs inom projektet Förbättrad energi¬statistik i bebyggelsen och industrin. Slutsatsen är att mätningarna och till viss del schablonerna uppvisar stor spridning. Mätresultat från olika projekt kan skilja så mycket som en faktor fyra. Variationen mellan använda schabloner talar för att Energimyndigheten bör ta fram bättre schabloner. Det är viktigt att användaren vet vilka osäkerheter som finns vid användandet av schabloner.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Vattenkraften och energisystemet

EG:s ramdirektiv för vatten (”vattendirektivet”) anger att alla vattenförekomster ska nå god vattenstatus till 2015, om det inte finns särskilda skäl för att fastställa annat kvalitetskrav. I Sverige har det konstaterats att förändringen av vattenlandskapet är starkt bidragande till att vi inte uppnår god status för många ytvatten. I många fall kan detta härledas till de 10 000 dammar som finns, varav knappt 2 000 producerar el från vattenkraft i någon omfattning. Omkring 10 procent av vattenkraftsdammarna står för cirka 97 procent av vattenkraftproduktionen. Ett nationellt beslut behöver tas över vilka motstående samhällsmål som ska prioriteras, förnybar energi och klimat å ena sidan, vattenmiljö å den andra. Kompromisser kommer att behöva göras. Energiintresset är nationellt medan många av miljöintressena är lokala. Energimyndigheten anser att vattenkraftens funktion som energi- och reglerkälla inte bör försämras. Sådana förändringar skulle innebära en påtaglig inverkan på energisystemet.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Vindkraft

Planeringsmål I juni 2002 antog riksdagen en proposition som bl. a innebär beslut om ett nationellt planeringsmål för vindkraft. Det betyder i sin tur att planering ska ske som skapar förutsättningar för en årlig produktion på 10 TWh el från vindkraft år 2015. Detta mål anger nu ramen för de nationella anspråk som vindintresset har på tillgång till mark- och vattenområden. För att det nationella målet ska bli hanterbart hos länsstyrelser och i kommuner måste målet brytas ner länsvis. Energimyndigheten har arbetat fram en fördelningsmetod som ger ett regionalt planeringsmål för varje län. En utgångspunkt har varit att metoden ska ha så god verklighetsanknytning som möjligt. Metoden beskrivs i Energimyndighetens rapport ER 16:2003. Slutligt fördelningsutfall meddelas varje länsstyrelse separat. Riksintressen För att vindkraften ska kunna hävda sig i förhållande till främst etablerade bevarandeintressen krävs att områden med mycket goda vindförhållanden definieras som områden av riksintresse för vindkraft. Energimyndigheten har därför utarbetat kriterier för områden som ska anses vara av riksintresse för vindkraft. Kriterierna och hur dessa bör hanteras beskrivs också i nämnda rapport. Energimyndigheten har bett länsstyrelserna att ta fram förslag på områden av riksintresse i enlighet med vad som anges i rapporten. Energimyndigheten kommer därefter att fatta beslut i frågan.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Vindkraftplanering i en slättlandskommun. Exempel Svalöv

Pilotprojektet är ett av tre projekt rörande kommunal vindkraftplanering. Exemplet Svalöv inriktas på metodutveckling och kunskapsuppbyggnad kring frågor som är specifika för slättlandskapet. Avsikten är att ta fram exempel på hur vindkraften kan hanteras i den kommunala översiktsplaneringen i slättlandskommunen.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Vita certifikat

Vita certifikat är ett styrmedel för effektivare energianvändning, där staten sätter ett obligatoriskt mål för energibesparingar. Leverantörer av energi, distributörer av energi, fastighetsägare eller slutkunder är skyldiga att inneha en viss mängd certifikat. Certifikat utdelas för åtgärder som effektiviserar energianvändningen. Staten bestämmer hur dessa åtgärder ska mätas och verifieras, hur sanktioner ska tillämpas på dem som inte uppfyller kraven och hur handel med certifikat ska utformas. Det finns ett intresse för vita certifikat i Europa och några länder har redan inför systemet. I rapporten gör Energimyndigheten en första studie om vita certifikat är ett lämpligt styrmedel i Sverige.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Vita certifikat - något för Sverige?

Europeiska erfarenheter och behovsanalys för Sverige utifrån de klimat- och energipolitiska målen

Rapporten redogör för erfarenheter av vita certifikat i några europeiska länder tillsammans med en behovsanalys för Sverige. Vita certifikat är styrmedel som främjar energieffektiviseringsåtgärder. Kvotpliktiga aktörer åläggs att genomföra energieffektiviseringsåtgärder motsvarande den kvot de ålagts. Åtgärder berättigar till certifikat i förhållande till deras bedömda besparingseffekt. Aktörer kan handla med certifikaten. Analysen pekar på att vita certifikat inte träffsäkert adresserar marknadsmisslyckanden vilket tyder på att de inte är samhällsekonomiskt effektiva och att de har små förutsättningar att bidra till kostnadseffektiv uppfyllelse av de klimat- och energipolitiska målen för år 2020.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Vägledning för biodrivmedel och flytande biobränslen Version 3.0

Energimyndighetens vägledning till regelverket om hållbarhetskriterier har nu uppdaterats och utökats med ett nytt avsnitt om rapportering.

Vägledningen är inaktuell och har ersatts av en nyare version, se ER 2020:15.

Vägledning om Anläggningsbesked

För att erhålla skattenedsättning enligt lagen (1994:1776) om skatt på energi från 1 januari 2016 krävs att företag har ett anläggningsbesked. Anläggningsbesked utfärdas av Energimyndigheten. Anläggningsbesked utfärdas på begäran av företag som är rapporteringsskyldiga enligt lagen (2010:598) om hållbarhet. Anläggningsbesked gäller tillsvidare men får återkallas.

Vägledningen är inaktuell och har ersatts av en nyare version, se ER 2020:15.

Vägledning till regelverket om hållbarhetskriterier, version 2.0

För biodrivmedel och flytande biobränslen Energimyndighetens vägledning till regelverket om hållbarhetskriterier har nu uppdaterats och utökats med nya avsnitt om kontrollsystem, oberoende granskning, hållbarhetsbesked samt verifiering av markkriterier i Sverige.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Vägtransporter

Rapporten beskriver utvecklingen av vägtransporter i Sverige, EU och länder utanför EU, främst USA och Japan. Rapporten beskriver energianvändningen för vägtransporter och redogör för vilka styrmedel och åtgärder som används i olika länder i syftet att nå en hållbar transportsektor. Rapporten beskriver också aktuell teknikutveckling och fordonstillverkarnas satsningar. Miljöavsnittet fokuserar på de effekter vägtrafiken har på luftkvaliteten. Faktaskriften är avgränsad till att gälla vägtransporter. Transportsektorns energianvändning i världen har mer än fördubblats sedan år 1971. Trenden går mot att transportsektorn står för en allt större del av den totala energianvändningen. Vägtrafiken står för drygt två tredjedelar av transportsektorns energianvändning i Sverige. Fossila bränslen står för närmare 98 procent av den totala energianvändningen i den svenska transportsektorn. Alternativa bränslen, som biobränslen, används än så länge i mycket liten omfattning. Både Sverige och EU arbetar för att öka användningen av förnybara drivmedel.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Värmepumparnas roll på uppvärmningsmarknaden

I rapporten görs en genomgång av värmepumparnas utveckling och roll på uppvärmningsmarknaden, vilka hinder och barriärer som finns för installation, vilka konkurrensaspekter man bör vara medveten om vid val av värmepump eller ett annat uppvärmningsalternativ, till hur mycket värmepumparna bidrar med till förnybartmålet. Rapporten konstaterar att uppvärmningsmarknaden är en marknad under stor förändring där nya EU-direktiv om ekodesign, energieffektivisering, byggprestanda och förnybar energi påverkar marknaden stort. Dessa förändringar, sammantaget med teknikutveckling och ökad konkurrens leder till en till svåröverblickbar marknad.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

År 2010 - Uppföljning av den kommunala energi- och klimatrådgivningen

Energimyndigheten har regeringens uppdrag att finansiera energi- och klimatrådgivningen i Sveriges kommuner. Energi- och klimatrådgivarnas uppdrag är att förmedla lokalt och regionalt anpassad kunskap om energieffektivisering, energianvändning och klimatpåverkan samt om förutsättningar att förändra energianvändningen i lokaler och bostäder. Målgruppen för rådgivningen är hushåll, företag och organisationer. Energimyndigheten följer upp aktiviteterna genom en webbaserad enkät med frågor till kommuner och kommunala energi- och klimatrådgivare. Bilaga 1 ingår i rapporten men bilaga 2 och bilaga 3 publiceras endast som pdf-filer här i webbshopen.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Årsrapport 2013 för Sveriges CDM- och JI-program

Energimyndigheten ansvarar för det statliga svenska programmet för Mekanismen för ren utveckling (CDM) och Gemensamt genomförande (JI). Programmet är inriktat på medverkan i enskilda CDM- och JI-projekt och på deltagande i multilaterala CDM- och JI-fonder. Vid årsskiftet 2013/2014 deltog Energimyndigheten i 86 enskilda CDM- och JI-projekt och medverkade i 8 multilaterala CDM- och JI-fonder. Verksamheten 2013 har varit intensiv och resulterat 18 nya avtal med enskilda projekt och god utveckling i de fonder som myndigheten deltar i. Utsläppsminskningarna som har kontrakterats bidrar till en hållbar utveckling i värdländerna och kan användas för att nå Sveriges nationella delmål för 2020 och internationella åtaganden för 2020 och framåt i tiden.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Årsrapport 2014 CDM för Sveriges program för internationella klimatinsatser

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Årsrapport för Nätverket för vindbruk för 2013

Många nya projekt, en enhetlig strategi för hela nätverket och en helt omgjort hemsida är några av de händelser som tas upp i Nätverket för vindbruks årsrapport för 2013. Under året togs också beslut om att Västra Götalandsregionen blir ny nod och så rapporteras om årets alla projekt och aktiviteter. Totalt genomfördes över 200 möten, konferenser och seminarier inom nätverkets ram under 2013.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.