Prioritering av elanvändare vid elbrist

Slutrapport från Energimyndighetens Styrel-projekt åren 2004-2007

Regeringen har gett Energimyndigheten i uppdrag att föreslå ett nytt system för att möjliggöra prioritering av elanvändare vid elbrist. Förslaget presenteras i denna rapport som överlämnades till regeringen i november 2007.;Svenska kraftnät kan idag beordra bortkoppling av förbrukning vid elbrist. Detta görs så att alla elanvändare inom stora geografiska områden drabbas lika. Men en sådan bortkoppling ger stora konsekvenser för samhällets grundläggande funktionalitet, vilket inte är acceptabelt utifrån ett samhälleligt perspektiv. Det behövs därför ett nytt system för hantering av elbrist som minimerar de negativa konsekvenserna hos elanvändarna. ;Det här förslagna systemet ger en mer selektiv, nyanserad och rättssäker bortkoppling än idag. Samhällets och viktiga elanvändares behov vid elbrist kan tillgodoses bättre. Det har därmed en vidgad nytta och ett större samhälleligt värde än dagens system. Det här förslagna systemet ger en mer selektiv, nyanserad och rättssäker bortkoppling än idag. Samhällets och viktiga elanvändares behov vid elbrist kan tillgodoses bättre. Det har därmed en vidgad nytta och ett större samhälleligt värde än dagens system. Lokalsamhällets förutsättningar och behov ligger i fokus i förslaget. Planeringen genomförs av kommuner och elnätsföretag. Länsstyrelserna fattar det prioriteringsbeslut som ska ligga till grund för elnätsföretagens bortkoppling. Centrala myndigheter inriktar, stödjer och följer upp arbetet samt granskar bortkoppling i efterhand. Förslaget förutsätter att vissa uppgifter förs in i ellagen (1997:857) och förordning (2006:942) om krisberedskap, mm samt i förordning med instruktion för den nya samlade myndigheten mot olyckor och kriser.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Prisbildning och konkurrens på elmarknaden

Rapporten belyser utvecklingen på den nordiska råkraftsmarknaden och söker förklara det senaste decenniets elprisökningar. Vidare behandlas konsekvenserna för slutkunderna på den nordiska slutkundsmarknaden. Därefter analyseras konkurrensen på den nordiska elmarknaden. Inspektionen föreslår även ett antal åtgärder för att förbättra förutsättningarna för en väl fungerande konkurrens på elmarknaden. Även konkurrenssituationen på den svenska slutkundsmarknaden behandlas. I det nordiska elsystemet är det viktigt att begränsningar i överföringskapacitet hanteras på ett rationellt sätt. I rapporten analyseras några konsekvenser av att införa en delning av Sverige i så kallade elspotområden.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Priser och kostnader i elcertifikatsystemet

Energimarknadsinspektionens slutrapport i projektet ”Transaktionskostnaderna i elcertifikatsystemet” Rapporten syftar till att tydliggöra transaktionskostnadernas storlek i elleverantörsledet av elcertifikatsystemet, samt till att identifiera vad dessa kostnader beror på. Utöver detta analyseras också frågan om huruvida elleverantörernas elcertifikathantering är att betrakta som effektiv ur ett samhällsekonomiskt perspektiv.. Eftersom det inte direkt går att mäta transaktionskostnader utgår analysen ifrån marginalberäkningar där prissättningen gentemot elanvändarna jämförs med kostnaden för kvotpliktsuppfyllnad, det vill säga pris-kostnadsmarginalen. Information om elcertifikathanteringen har ;inhämtats direkt ifrån elleverantörerna genom en brevenkät. Pris-kostnadsmarginalerna analyseras vidare kvantitativt i en regressionsmodell där marginalerna ställs som en funktion av transaktionskostnadsresonemang.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Prisområden som flaskhalshantering

Alla elsystem har begränsningar i överföringskapacitet. När överföringskapaciteten inte räcker till för att överföra all kraft som marknaden önskar uppstår flaskhalsar.;Flaskhalsar kan hanteras med olika metoder. Studiens syfte är att analysera hur den nuvarande uppdelningen i prisområden för hantering av begränsningar i överkapacitet på den nordiska elmarknaden ;påverkar svenska aktörer.;Studien indikerar att den nordiska indelningen i prisområden har ekonomiska konsekvenser för elhandeln. Sammantaget under hela den undersökta perioden 1996 - 2003 har konsekvenserna av prisområdessystemet ;varit små. De uppgår till ungefär en tredjedels procent av ett i studien fiktivt referensföretag.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Prisutvecklingen på el och utsläppsrätter samt de internationella bränslemarknaderna

I rapporten redovisas prisutvecklingen på de internationella bränslemarknaderna fram till hösten 2005 samt förklaras hur dessa påverkar elpriset och priset på utsläppsrätter. Samt myndighetens bedömning över hur priserna kan komma att utvecklas. I rapporten redovisas även utvecklingen av elpriser i Norden och hur den påverkas av handeln med utsläppsrätter bland annat av den tyska elmarknaden. I ett eget avsnitt analyseras handeln med utsläppsrätter och förklaras varför prisutvecklingen har avvikit från de bedömningar som gjordes innan handelssystemet infördes.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Produktion och användning av biogas år 2005

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Produktion och användning av biogas år 2006

I undersökningen redovisas produktion och användning av biogas. Liknande undersökningar har genomförts för år 1996 och 2005. Redovisningen är fördelad på branschnivå och i några fall på länsnivå. Data saknas dock om deponigasens länsvisa fördelning. Den geografiska fördelningen av data över län visar att biogasproduktionen via rötkammare är störst i storstadsområdena. Resultaten från undersökningen utgör ett viktigt underlag för rapporteringar till internationella organisationer och för att förbättra de årliga energibalanserna. Resultaten används också för att analysera och följa upp hur produktionen av biogas förändras. Undersökningen har genomförts under år 2007 (avseende produktion och användning under år 2006).

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Produktionskostnadsbedömning för vindkraft i Sverige

Denna studie visar att marginalkostnaden för att bygga ut landbaserad vindkraft i Sverige är lägre än vad som framkommit i tidigare studier. För en marginalkostnad på 50 öre/kWh är det möjligt att producera drygt 12 TWh vindkraft, givet de antaganden som använts i studien. För en marginalkostnad på mellan 50 och 60 öre finns det ytterligare en ekonomisk potential på närmare 140 TWh per år. I vilken utsträckning vindkraften kommer att byggas ut i beror förstås på många faktorer, såsom möjligheterna att ansluta till elnätet, tillgång på kapital, hur miljötillstånden utvecklas och förutsättningar för övriga elproduktionsslag m.m. Den framtagna kostnadskurvan ska därför inte förväxlas med en utbyggnadsprognos för vindkraften i Sverige. Det finns flera förklaringar till att marginalkostnadskurvan för vindkraft i Sverige ser ut som den gör idag, vilket beskrivs närmare i rapporten.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Prognoser över utsläpp av växthusgaser

Energimyndigheten och Naturvårdsverket har gemensamt lämnat ett underlag till utvärderingen av Sveriges klimatstrategi, kontrollstation 2004.;I uppdraget ingick att redovisa en bedömning av växthusgasernas utveckling fram till år 2010 och med utblick mot 2020. I delrapport 1 redovisas utförligt vilka antaganden och bedömningar som gjorts. Resultatet från den nya basprognosen över de samlade utsläppen av växthusgaser i Sverige visar att Sveriges klimatstrategi hittills har givit effekt på utsläppen i flera sektorer. De samlade utsläppen bedöms hamna något under 1990 års utsläppsnivå. Bedömningen är därför att det nationella mål som riksdagen satt för att begränsa klimatpåverkan – en minskning med 4 % jämfört med 1990 - inte nås med de åtgärder och styrmedel som finns idag. Däremot ser prognosen bättre ut än den gjorde innan riksdagens beslut om den svenska klimatstrategin. Sveriges internationella Kyoto-åtagande, att inte öka utsläppen med mer än 4 %, beräknar myndigheterna att Sverige når med viss marginal.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Påverka nyinflyttades resevanor -

Beteendepåverkande informationsåtgärder har stor potential när det gäller att locka fler till ett mer hållbart färdsätt. De är ofta också mycket kostnadseffektiva. En målgrupp som anses särskilt viktig är de som nyligen flyttat. Forskning visar också att grupper som genomför en stor förändring i sitt liv, som att byta bostad eller arbete, också är mer öppna för förändringar i sitt resande. Information och prova på-erbjudanden riktade till personer som nyligen flyttat kan därför vara en aktivitet som har potential att minska bilresandet till förmån för gång, cykel och kollektivtrafik. Under 2012-2013 har kommunerna i Västra Götalandsregionen bedrivit projektet Ny adress-nya vägvanor, med bra resultat. Innan dess har flera liknande projekt genomförts bl. a i Lund och Malmö. Denna handbok bygger framförallt på de metoder och erfarenheter som finns från projekten i Västra Götaland, Malmö och Lund. Handboken riktar sig till kommuner, regioner, konsulter och energikontor som vill arbeta för att öka andelen som går, cyklar eller åker kollektivt och som är intresserade av att genomföra ett projekt liknande det som Västra Götalandsregionen med flera gjort.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Redovisning av Energimyndighetens insatser för energieffektivisering åren 1998-2001

Inom flertalet av de områden som Energimyndigheten arbetar med uppnås energieffektivisering. Sedan myndigheten bildades år 1998 har beslutats om närmare 1,8 mdkr för forskning, utveckling, demonstration och introduktion avseende energieffektivisering. I rapporten redovisas en sammanställning över insatserna för energieffektivisering. Sammanställningen är ingen utvärdering av effekter eller bedömning av måluppfyllelse. Den ger en bild av omfattningen och inriktningen av de satsningar på energieffektivisering som har gjorts. Den innehåller också ett antal exempel på projekt som har genomförts eller genomförs. Energieffektivisering har olika innebörd i olika sammanhang. Verksamheten redovisas därför ur såväl en snäv som bred definition som kan definieras som energieffektivisering. Det framgår också att åtgärder för energieffektivisering ofta medför att andra positiva effekter uppnås, t.ex. minskade emissioner av miljö- och hälsoskadliga ämnen, lägre drift- och underhållskostnader, förbättrat inomhusklimat mm.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Referensscenarier

Energimyndigheten har bedrivit ett projekt för att förbättra metoderna för att utvärdera styrmedel för effektivare energianvändning. För detta behöver man veta något om vad som skulle ha hänt utan styrmedlet. Detta beskrivs av så kallade referensscenarier.;Rapporten belyser varför det är viktigt att utvärdera, vad man bör tänka på vid utvärderingar, hur referensscenarier kan konstrueras och vilka svårigheter det innebär samt hur referensscenarier använts i praktiken. Rapporten är framtagen av internationella miljöinstitutet vid Lunds Universitet.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Reformeringen av EG:s direktiv (2003/87/EG) om ett system för handel med utsläppsrätter

Energimyndigheten och Naturvårdsverkets underlag inför ett förnyat handelsdirektiv baserat på 2007 års översyn

EU:s system för handel med utsläppsrätter infördes 1 januari 2005. År 2007-2008 genomförs en översyn av det EG-direktiv som ligger till grund för detta system. I rapporten ger Energimyndigheten och Naturvårdsverket sin gemensamma syn på hur handelssystemet bör utvecklas efter 2012. Några av förslagen är att den totala mängden utsläppsrätter bör fastställas på EU-nivå istället för med utgångspunkt i s.k. nationella fördelningsplaner, att auktionering används i större utsträckning för att fördela utsläppsrätter på marknaden och att EU:s handelssystem länkas till andra;handelssystem i världen. Rapporten baseras på de underlag som myndigheterna har tagit fram inför möten på EU-nivå om översynen av direktivet under 2007. I början på 2008 presenterar EG-kommissionen sina förslag på hur handelssystemet bör utvecklas inför kommande handelsperioder.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Regelförenkling

Energimyndigheten har från Regeringen fått ”Uppdrag att föreslå nya kvoter i elcertifikatsystemet m.m.”. Uppdraget består av fyra deluppdrag varav denna rapport avser avrapportering av deluppdraget angående regelförenkling. Rapporten innehåller förslag på reviderad lag och förordning av elcertifikat. Förändringarna avser enhetlig användning av begrepp, vissa nya eller ändrade lagrum. De största förändringarna avser avskaffande av kvotplikt för vissa mindre producenter, ändrade regler för vattenkraft samt införande av två nya beslutstyper (fastställande av kvotplikt och nedsättning av tilldelning av elcertifikat). Övriga ändringar införs huvudsakligen i syfte att få ett mer överskådligt regelverk.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Resultatredovisning av 1997 års energipolitiska åtgärder på kort sikt

I rapporten redovisas resultatet av 1997-års energipolitiska åtgärder på kort sikt för hela programperioden 1998-2002. Det kortsiktiga programmet i 1997-års beslut syftar till att stimulera användningen av förnybara energislag och en minskad elanvändning. Målet att kompensera 3 TWh genom tillförsel av förnyelsbart producerad el samt genom minskad elanvändning har uppfyllts. Rapporten innehåller också en ansats till att beskriva effekterna av programmet ur ett helhetsperspektiv.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Resultatredovisning av forskning och utveckling inom energiområdet

Rapporten är ett regeringsuppdrag att vidareutveckla Energimyndighetens redovisning, uppföljning och strategi för genomförandet av det långsiktiga programmet. Rapporten utgår från ett marknadsperspektiv på energisystemet där omvärlden har ställts i centrum.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Risk- och sårbarhetsanalys över energiförsörjningen i Sverige 2015

Enligt förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap samt avrapportering av regleringsbrevsuppdrag om informationssäkerhet

Enligt Förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap ska Statens energimyndighet i syfte att stärka sin egen och samhällets krisberedskap årligen analysera om det finns sådan sårbarhet eller sådana hot och risker inom myndighetens interna verksamhet och dess ansvarsområde (energiförsörjningen) som synnerligen allvarlig kan försämra förmågan till verksamhet inom området. Denna rapport avser aktörer inom marknader för tillförsel, omvandling, överföring och användning av energi.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Riskkapitalförsörjning inom energiområdet

Riskkapital kommer till alltför liten del energiområdet till godo. I föreliggande ;utredning analyseras orsakerna till denna obalans i innovationssystemet samt ;föreslås tillvägagångssätt för att styra om riskkapital till energiområdet. ;Den övervägande orsaken till ovilja att investera på energiområdet ;konstateras vara bristande kompetens hos investerare kring energiteknik, ;energiområdets affärslogik samt lagar och förordningar på energiområdet. ;Energiområdet karakteriseras därför av få aktörer i synnerhet i tidiga skeden.;Effektiv kompetensöverföring till riskkapitalaktörer sker enklast i konkret ;investeringssamverkan. Utredningen föreslår inrättande av en ny riskkapitalaktör ;med fokus på energiområdet. Närvaro av ytterligare en aktör, som dessutom tillför ;den saknade kompetensen, underlättar investeringsbeslut för befintliga;riskkapitalaktörer.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Samarbetsmekanismer enligt EU:s förnybartdirektiv

Enligt Energimyndigheten kan mekanismerna för samarbete enligt EU:s förnybartdirektiv leda till tillväxt och ökad sysselsättning i Sverige i den del av energibranschen som handlar om förnybar energi. Sverige kan bli ett säljarland av förnybara värden. Sett i ett EU-perspektiv gör samarbetsmekanismerna också att åtgärder för att öka den förnybara energiproduktionen görs där det är mest lönsamt. Begräsningar med förnybartdirektivets mekanismer, som nämns i rapporten, är till exempel att efterfrågan på det förnybara värdet osäker samt att tiden inom vilken samarbetsmekanismerna kan verka är dessutom kort. Ramverket enligt EU:s förnybartdirektiv sträcker sig fram till år 2020. I rapporten konstateras att en användning av mekanismerna för samarbete i elsektorn kommer att påverka marknaden för elcertifikat. Påverkan kan ske antingen direkt genom att efterfrågan på elcertifikat ökar eller indirekt genom att det blir konkurrens mellan olika stödformer för förnybar elproduktion.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Samband mellan energieffektivisering och andra övergripande mål ur ett samhällsekonomiskt perspektiv

Energimyndigheten har bedrivit ett projekt för att förbättra metoderna för att utvärdera styrmedel för effektivare energianvändning. Arbetet tog sin grund i en inventering av vilka övergripande mål effektivare energianvändning förväntas leda till. För att bättre förstå sambanden mellan effektivare energianvändning och de övergripande målen lät vi forskare från två olika vetenskapliga discipliner belysa sambanden. Denna rapport, som är framtagen vid institutionen för nationalekonomi vid Umeå Universitet, redogör bl.a. för begreppen energieffektivitet och energieffektivisering som kan ha olika innebörd beroende på om man ser på dem utifrån ett tekniskt perspektiv eller ett ekonomiskt perspektiv. Betydelsen av energieffektivisering för miljö- och klimatmål, för energi- och elanvändning, för försörjningssäkerhet, resurseffektivitet och för välfärd analyseras med beaktande av retureffekter. I rapporten förs också ett resonemang kring ekonomiska metoder för att utvärdera styrmedel för effektivare energianvändning.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Samband mellan energieffektivisering och övergripande mål

Energimyndigheten har bedrivit ett projekt för att förbättra metoderna för att utvärdera styrmedel för effektivare energianvändning. Arbetet tog sin grund i en inventering av vilka övergripande mål effektivare energianvändning förväntas leda till. För att bättre förstå sambanden mellan effektivare energianvändning och de övergripande målen lät vi forskare från två olika vetenskapliga discipliner belysa sambanden. Denna rapport, som är framtagen vid fysisk resursteori vid Chalmers tekniska högskola, belyser energieffektivisering som ett sätt att minska externaliteter vid tillförseln, särskilt klimatpåverkan och som ett sätt att minska elberoende drivet av kärnkraftavveckling och minskat importberoende. I rapporten förs också ett resonemang kring energieffektivisering, välfärd och rebound-effekter.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Samverkan mellan små innovativa miljöteknikföretag och kund

Utmaningarna för svenska miljöteknikföretags utveckling diskuteras ofta och berör företagens tillgång till riskkapital, kundrelaterade hinder och behov av affärsutveckling. Energimyndigheten ansåg att det var intressant att belysa detta faktum utifrån ett annat perspektiv – nämligen de viktiga kundernas. Hur letar de innovationer? Hur ser de på samverkan med små innovativa företag? Vad är viktigt för att samverkan ska uppstå? I denna studie framkommer intressanta slutsatser som kan vara till nytta för miljöteknikföretagen vid val av strategier för kundsamverkan. Detsamma gäller för de stödaktörer i innovationssystemet som verkar för att främja miljöteknikföretagens utveckling till framgångsrika tillväxt- och exportföretag.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Scenarier över Sveriges energisystem

Energimyndighetens långsiktiga scenarier görs som ett underlag till den klimatrapportering som Sverige rapporterar till EU och klimatkonventionen (UNFCC). Scenarierna görs vart annat år och gick tidigare under namnet Långsiktsprognos.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Slutrapport från Energimyndighetens Styrel-projekt

På uppdrag av regeringen har Energimyndigheten utvecklat ett nytt systematiskt sätt för planering av frånkoppling av elanvändare vid kortvarig elbrist. Metoden kallas för Styrel – styrning av el till prioriterade användare vid kortvarig elbrist och bygger på att man på lokal och regional nivå identifierar och planerar för hur samhällsviktiga elanvändare i så stor utsträckning som möjligt ska prioriteras vid en eventuell elbristsituation. I denna rapport redovisas en utvärdering av utvecklingsprojektets olika delar, identifierade med- och motgångar, och de övergripande resultat som har åstadkommits. Avslutningsvis ger rapporten även ett förslag på hur nyttan av utvecklingsprojektet kan tillvaratas – från 2012 och framåt.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Slutrapport: innovationsupphandling inom miljöteknik, ett regeringsuppdrag

Denna slutrapport sammanfattar erfarenheter och aktiviteter som genomförts inom det regeringsuppdrag som Energimyndigheten har haft tillsammans med VINNOVA. Uppdraget har gått ut på att främja innovationsupphandling av miljöteknik inom offentlig sektor och har pågått under ungefär två och ett halvt års tid. Innovationsupphandling innefattar flera olika metoder, men har som gemensamt att upphandlande myndigheter utgår ifrån behov som inte tillgodoses med befintliga varor och tjänster på marknaden och på så vis driva på innovation. Inom ramen för uppdraget har ett antal projekt finansierat, främst förstudier för att utreda potentialer och förutsättningar för att genomföra innovationsupphandling. I flera fall har resultatet varit att innovationsupphandling är ett intressant verktyg att gå vidare med. Ett ökat intresse för innovationsupphandling generellt har också kunnat observeras under uppdragets sista år.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.