Produktion och användning av biogas och rötrester år 2018

Strax över 2 TWh biogas producerades i Sverige under 2018.
Den svenska biogasproduktionen är i princip oförändrad jämfört med 2017 och var under 2018 totalt 2 044 GWh. Det är första gången sedan 2006 som produktionen inte ökar i Sverige. Vid samrötningsanläggningar, som årligen haft en stadig produktionsökning det senaste decenniet, ökade produktionen svagt med 4 GWh. Produktionen vid gårdsanläggningar fortsatte att öka även under 2018. Vid reningsverken minskade produktionen med 26 GWh. Totalt producerades 47 procent av biogasen i samrötningsanläggningar och 35 procent vid avloppsreningsverk. Det finns totalt 280 biogasproduktionsanläggningar i Sverige. Rapporten är framtagen av Energigas Sverige på uppdrag av Energimyndigheten.

Produktion och användning av biogas och rötrester år 2019

Under 2019 producerades strax över 2,1 TWh biogas i Sverige.
Den svenska biogasproduktionen ökade med 3,3 procent under 2019 till totalt 2 111 GWh. Produktionen av biogas ökade vid alla anläggningstyper utom industrianläggningar och förgasningsanläggningar under 2019. Störst var ökningen i samrötningsanläggningar med 68 GWh, som också stått för större delen av ökningen under det senaste decenniet. Totalt producerades 49 procent av biogasen i samrötningsanläggningar och 35 procent vid avloppsreningsverk. Det finns totalt 280 biogasproduktionsanläggningar i Sverige.

Rapporten är framtagen av Energigas Sverige på uppdrag av Energimyndigheten.

Produktionskostnader för el från solceller i Sverige

I den här rapporten har Energimyndigheten undersökt produktionskostnaderna för solel i Sverige genom en intervjustudie med aktörer som investerat i solcellsanläggningar. Enligt studiens beräkningar varierar produktionskostnaderna mellan 0,60 och 1 kr/kWh för solcellsparker och mellan 0,6 och 1,8 kr/kWh för takanläggningar. Studiens resultat ska betraktas som indikativa då underlaget är begränsat.

Produktionskostnader för vindkraft i Sverige

I den här rapporten har Energimyndigheten analyserat produktionskostnaderna för planerad vindkraft i Sverige Enligt Energimyndighetens bedömning uppgår den totala vindkraftspotentialen i Sverige till cirka 100 TWh. Av denna potential kan ca 50 TWh vindkraft realiseras till en produktionskostnadsnivå mellan 0,40 och 0,50 kr/kWh, ytterligare 40 TWh ligger i kostnadsintervallet 0,50 - 0,60 kr/kWh och 20 TWh har kostnader som är högre än 0,60 kr/kWh.

Slopade anslutningskostnader för havsbaserad vindkraft

Energimyndigheten fick i december 2017 i uppdrag av regeringen att utreda förutsättningarna och utformningen av slopade anslutningsavgift till stamnätet för havsbaserad vindkraft. Uppdraget redovisades i februari 2018. Skälet för ett slopande var bland annat att skapa mer likvärdiga villkor i förhållande till motsvarande anläggningar på land och i förhållande till situationen i andra länder runt Östersjön. Energimyndighetens utgångspunkt i uppdraget har varit att hitta en utformning som så långt möjligt uppfyller villkoren i uppdraget med fokus på att skapa likvärdiga villkor med landbaserad vindkraft. I rapporten beskrivs och analyseras två olika modeller för ett slopande av anslutningskostnaderna.

Slutredovisning Nätverket för vindbruk

Genomförda aktiviteter och utfall 2008 - 2019

Nätverket för vindbruk startade 2008 på uppdrag av regeringen och har varit en del av Energimyndighetens arbete med att främja utbyggnaden av vindkraft. Målet har varit att öka kunskapen om vindkraft och därigenom verka för en väl förankrad och bra lokaliserad utbyggnad av vindkraft. Denna rapport är en slutredovisning för Nätverket för vindbruks aktiviteter som pågick 2008-2019.

Smart och förnybart energisystem på Gotland.

Energimyndighetens förstudie om hur Gotland kan bli en pilot i omställningen till ett hållbart energisystem i Sverige

Energimyndigheten fick i uppdrag från regeringen att ta fram en förstudie om hur Gotland kan göras till en pilot i omställningen till ett förnybart energisystem i Sverige. I förstudien presenterar myndigheten en plan på vilka åtgärder som bedöms vara nödvändiga och hur det fortsatta arbetet bör läggas upp.

Solceller i omvärlden

Kartläggning avseende andra länders styrmedel/strategier för solcellsimplementering.

Rapporten är en internationell jämförelse av Sveriges och andra länders strategier för främjandet av solel. Rapporten innefattar sammanfattningar av generella förutsättningar för solcellstekniken och olika stödsystem och affärsmodeller som använts för att bygga ut solceller. Djupare fallstudier och jämförelser med Sverige görs i rapporten för fyra länder, Danmark, Tyskland, Schweiz och Österrike.

Solcellsguide – från idé till färdig anläggning

Privatpersoner.

Funderar du på att installera solceller? Den här broschyren beskriver hur du kan gå tillväga, från att undersöka förutsättningarna, till att kontakta leverantörer, installera och underhålla solcellsanläggningen samt hantera eventuellt överskott av el.

I denna uppdaterade version av solcellsguiden finns även information om skattereduktion för installation av grön teknik som infördes den 1 januari 2021.

Solcellsguide – från idé till färdig anläggning

Företag, föreningar och organisationer.

Funderar ni på att installera solceller? Den här broschyren beskriver hur ni kan gå tillväga, från att undersöka förutsättningarna, till att kontakta leverantörer, installera och underhålla solcellsanläggningen samt hantera eventuellt överskott av el. Här finns även information om elcertifikatsystemet och vilka regler som gäller kring kvotplikt.

Solvärme i Sverige

Denna rapport är en redovisning av uppdrag 11 Solvärme i Energimyndighetens regleringsbrev för 2021. Det är en studie av den ekonomisk potentialen för solvärme i Sverige med fokus på storskalig solvärme i fjärrvärmenät.

Statistik över nätanslutna solcellsanläggningar 2016

Statistik över nätanslutna anläggningar 2016 är en analysrapport som presenterar installerad effekt och antal nätanslutna solcellsanläggningar i Sverige 2016. Publikationen inkluderar också ett temakapitel som fokuserar på förbättring av statistikkvaliteten och utvärderar olika insamlingsmetoder. Dessutom ges rekommendationer för att uppnå detta.

Tillstånd och planering för vindkraft

Faktablad om tillstånd och planering för vindkraft. För att få uppföra och driva landbaserade vindkraftverk
i Sverige behöver vindkraftsprojektörerna först söka tillstånd hos länsstyrelsen. Det är miljöprövningsdelegationen på länsstyrelsen som fattar beslut om tillstånd.

Uppföljning av utvecklingen för investeringar i solenergi

Energimyndigheten har i Regleringsbrevet för 2016 fått i uppdrag att följa upp utvecklingen när det gäller investeringar i solceller och i solvärme. Uppföljningen avser såväl installerad effekt som kostnader för utrustning och installation samt kostnad för den producerade elen respektive värmen. Rapporten innehåller även scenarier för framtida kostnader för solel.

Utredning av vissa genomförandefrågor i det omarbetade förnybartdirektivet

Deluppdrag 2 om kontroll avseende hållbarhetskriterier och kriterier för minskade växthusgasutsläpp.

Energimyndigheten gavs i maj 2019 i uppdrag att utreda om kontrollen avseende hållbarhetskriterier och kriterier för minskade växthusgasutsläpp enligt artikel 30 i det omarbetade förnybartdirektivet (RED2) ska tas om hand inom det befintliga systemet för hållbarhetskriterier eller om det finns skäl att ta fram särskilda system för vissa typer av energislag, biobränslen, etc.
Denna rapport innehåller myndighetens överväganden och förslag på inriktning för det fortsatta genomförandet av de aktuella kontrollbestämmelserna. Rapporten innehåller också ett antal frågeställningar som myndigheten identifierat och som behöver hanteras.

Utvärdering av de nationella vindkraftsamordnarna

Regleringsbrevsuppdrag 2021

Resultatet av Energimyndighetens uppdrag att utvärdera regeringens vindkraftsamordnare.

Utvärdering av skattelättnader för rena och höginblandade flytande biodrivmedel

Energimyndigheten har fått i uppdrag att utvärdera effekterna av skattelättnader för biodrivmedel. Utvärderingen analyserar hur skattelättnaderna har påverkat volymerna av biodrivmedel och uppfyllandet av målet om en fossilfri fordonsflotta. Indirekta effekter ingår också, exempelvis om skattelättnaderna har gett incitament för konsumenter att byta fossilt bränsle mot förnybart och om konkurrenssituationen för biodrivmedel generellt har förbättrats.

2:a reviderade upplagan

Vad styr och vad bromsar solel i Sverige?

Underlagsrapport till Förslag till strategi för ökad användning av solel

Rapporten belyser behov av styrmedelsförändringar inom solcellsområdet. Den redovisar även frågor rörande resurshantering och återvinning av solceller, PBL och fysisk planering samt konsekvensbedömningar.

Vattenkraftens reglerbidrag och värde för elsystemet

Rapporten innehåller beräkningar av det relativa reglerbidraget från vattenkraften och en klassificering av svenska vattenkraftverk för att bedöma dess samhällsnytta från ett energiperspektiv. Resultatet är framtaget med syfte att vara ett fördjupat stöd till länsstyrelsernas och vattenmyndigheternas arbete med att bedöma om en vattenförekomst som påverkas av vattenkraftsanläggning ska förklaras som kraftigt modifierat vatten, KMV, samt i arbete med att besluta om vattenförekomstens miljökvalitetsnormer.

Vindkraft i elsystemet

Faktablad om vindkraft i elsystemet. Vindkraftens roll i elsystemet håller på att förändras. På bara några år har vindkraften gått från att vara en marginell energikälla i vårt elsystem till att leverera en betydande
andel av vår elektricitet. Det innebär att framtidens elsystem behöver förändras jämfört med idag.

Vindkraft i landskapet

Faktablad om vindkraft i landskapet. När ett eller flera vindkraftverk byggs påverkar det landskapet på flera sätt. Att ett vindkraftverk syns kallas för ”visuell påverkan” och det är en viktig faktor för hur människor upplever och förhåller sig till vindkraftverk i landskapet.

Vindkraft och arbetstillfällen

Faktablad om vindkraft och arbetstillfällen. Etablering av en vindkraftspark ger arbetstillfällen både under byggnationsfasen och under de 25–30 år som parken kan vara i bruk. Störst är behovet av arbetskraft
under uppförandefasen när vägar och elnät behöver anläggas, fundament gjutas
och verken ska resas. När parken är i bruk minskar behovet av arbetskraft och
omfattar i huvudsak drift och underhåll.

Vindkraftens påverkan på fåglar och fladdermöss

Faktablad om vindkraftens påverkan på fåglar och fladdermöss. Det finns svensk forskning om vindkraftens påverkan på fåglar och fladdermöss. Forskningsresultaten används som underlag i miljökonsekvensbeskrivningar och planerings- och tillståndsprocesser för vindkraft.

Vindkraftens påverkan på näringslivet och fastigheters värde

Faktablad om vindkraftens påverkan på näringslivet och fastigheters värde. Den el som vindkraften ger möjliggör utveckling av näringslivet lokalt och regionalt. Ett sätt att låta lokalsamhället ta del av de vinster som vindkraften ger är bygdemedel.

Vindkraftens påverkan på renar

Faktablad om vindkraftens påverkan på renar. I Sverige har det gjorts en del forskning om hur renar påverkas av vindkraft. Renar är känsliga för störning, men det är svårt att ge generella svar på hur mycket vindkraften påverkar renar och vilka effekter det får för renskötseln.