Vad styr och vad bromsar solel i Sverige?

Underlagsrapport till Förslag till strategi för ökad användning av solel

Rapporten belyser behov av styrmedelsförändringar inom solcellsområdet. Den redovisar även frågor rörande resurshantering och återvinning av solceller, PBL och fysisk planering samt konsekvensbedömningar.

Vattenkraftens reglerbidrag och värde för elsystemet

Rapporten innehåller beräkningar av det relativa reglerbidraget från vattenkraften och en klassificering av svenska vattenkraftverk för att bedöma dess samhällsnytta från ett energiperspektiv. Resultatet är framtaget med syfte att vara ett fördjupat stöd till länsstyrelsernas och vattenmyndigheternas arbete med att bedöma om en vattenförekomst som påverkas av vattenkraftsanläggning ska förklaras som kraftigt modifierat vatten, KMV, samt i arbete med att besluta om vattenförekomstens miljökvalitetsnormer.

Vindkraft i elsystemet

Faktablad om vindkraft i elsystemet. Vindkraftens roll i elsystemet håller på att förändras. På bara några år har vindkraften gått från att vara en marginell energikälla i vårt elsystem till att leverera en betydande
andel av vår elektricitet. Det innebär att framtidens elsystem behöver förändras jämfört med idag.

Vindkraft i landskapet

Faktablad om vindkraft i landskapet. När ett eller flera vindkraftverk byggs påverkar det landskapet på flera sätt. Att ett vindkraftverk syns kallas för ”visuell påverkan” och det är en viktig faktor för hur människor upplever och förhåller sig till vindkraftverk i landskapet.

Vindkraft och arbetstillfällen

Faktablad om vindkraft och arbetstillfällen. Etablering av en vindkraftspark ger arbetstillfällen både under byggnationsfasen och under de 25–30 år som parken kan vara i bruk. Störst är behovet av arbetskraft
under uppförandefasen när vägar och elnät behöver anläggas, fundament gjutas
och verken ska resas. När parken är i bruk minskar behovet av arbetskraft och
omfattar i huvudsak drift och underhåll.

Vindkraftens påverkan på fåglar och fladdermöss

Faktablad om vindkraftens påverkan på fåglar och fladdermöss. Det finns svensk forskning om vindkraftens påverkan på fåglar och fladdermöss. Forskningsresultaten används som underlag i miljökonsekvensbeskrivningar och planerings- och tillståndsprocesser för vindkraft.

Vindkraftens påverkan på näringslivet och fastigheters värde

Faktablad om vindkraftens påverkan på näringslivet och fastigheters värde. Den el som vindkraften ger möjliggör utveckling av näringslivet lokalt och regionalt. Ett sätt att låta lokalsamhället ta del av de vinster som vindkraften ger är bygdemedel.

Vindkraftens påverkan på renar

Faktablad om vindkraftens påverkan på renar. I Sverige har det gjorts en del forskning om hur renar påverkas av vindkraft. Renar är känsliga för störning, men det är svårt att ge generella svar på hur mycket vindkraften påverkar renar och vilka effekter det får för renskötseln.

Vindkraftens resursanvändning

Faktablad om vindkraftens resursanvändning. En genomgång av vindkraftens resursanvändning visar hur viktigt det är att utnyttja bra vindlägen. På så sätt kan mer el produceras per vindkraftverk och resultatet blir lägre resursanvändning och växthusgasutsläpp per producerad mängd el.

Vindkraftens tillstånd 2021

Analys av statistik över tillståndsgivna och icke tillståndsgivna vindkraftverk 2014-01-01 – 2021-06-30.

Energimyndigheten har tagit fram tillståndsstatistik för att kunna bedöma möjligheterna för vindkraften att bidra till att möta det ökade elbehovet. Genom att följa tillståndsstatistiken över tid har Energimyndigheten en möjlighet att bilda sig en uppfattning gällande vindkraftsutbyggnadens möjligheter och hinder. Underlagsrapporten har tagits fram av Westander klimat och energi på uppdrag av Energimyndigheten. Underlaget spänner över perioden 2014 – halvårsskiftet 2021.

Vindkraftsstatistik 2015

Tema: Systemeffekter

Vindkraften fortsatte att byggas ut under 2015 och vid årets slut fanns 5840 MW installerat i Sverige. Över 80 procent av den nya effekten under året installerades i elområde SE2 vilket innebär att den geografiska spridningen ökade. SE2 och SE3 är nu för första gången ungefär lika stora sett till installerad effekt vindkraft vilket bedöms gynnsamt ur systemsynpunkt. Nationellt står vindkraften för 10 procent av Sveriges elproduktion vilket ger en delad plats som Sveriges tredje största kraftslag. Sollefteå har närmare 300 MW installerad effekt och övertar tätpositionen bland kommunerna. Västra Götaland är fortfarande det vindkraftigaste länet.

Vindkraftsstatistik 2016

Vindkraftsstatistik 2016 är en årlig publikation från Energimyndigheten som presenterar installerad effekt och elproduktion från vindkraft på regional nivå. År 2016 uppgick den totala installerade effekten till 6430 MW uppdelat på 3330 anläggningar. Dessa producerade 15,5 TWh under 2016.

Vindkraftsstatistik 2017

Tema: Vindkraftens teknik- och kostnadsutveckling i Sverige

Vindkraftsstatistik 2017 är en årligt återkommande publikation som förklarar vindkraftens utveckling i Sverige. Publikationen inkluderar även kartor som visar var i landet mest vindkraft är installerad i olika regionala uppdelningar.

Vindkraftsstatistik 2018

Nationell-, länsvis- och kommunal statistik.

Tema: Tillstånd för vindkraft
Vindkraftsstatistik 2018 är en årligen återkommande publikation som förklarar vindkraftens utveckling i Sverige. Publikationen inkluderar även kartor som visar var i landet mest vindkraft finns installerad, med olika regionala uppdelningar.

Vägen till ett 100 procent förnybart elsystem

Delrapport 1: Framtidens elsystem och Sveriges förutsättningar

Delrapport 1 om hur vi når ett 100 procent förnybart elsystem. Vi kommer att behöva 60–120 terawattimmar (TWh) ny förnybar el, mestadels från mitten av 2030-talet till år 2045.

Vägledning om nedmontering av vindkraft på land och till havs

Vad gäller egentligen när vindkraftverk ska monteras ned? Hur kan mark eller havs- och sjöbotten komma att efterbehandlas, vilka tillstånd behövs för olika moment, vem står för kostnaden och hur hanteras den ekonomiska säkerheten? Även om nedmontering av vindkraftverk och efterbehandling av platsen ligger långt fram i tiden vid ansökan om etablering av vindkraft bör dessa frågor beaktas tidigt i planeringen. Energimyndigheten och Naturvårdsverket har tagit fram denna vägledning i samverkan med flera olika myndigheter som har del i frågor som rör nedmontering av vindkraftverk och efterbehandling av platsen. Publikationen ersätter tidigare utgåva ET 2015:10.

Växthusgasutsläpp från vindkraft

Faktablad om växthusgasutsläpp från vindkraft. All produktion av el leder till utsläpp av växthusgaser. Det gör även produktionen av vindkraftsel. Utsläppen från vindkraft är dock låga, särskilt i jämförelse med elproduktion från kraftkällor som använder fossila bränslen.

Årsrapport 2017 för Nätverket för vindbruk

Nätverket startade 2008 på uppdrag av regeringen och är en del av Energimyndighetens arbete med att främja utbyggnaden av vindkraft. Nätverket har en bred verksamhet med ett trettiotal aktiva projekt varje år, spridda över olika delar av landet och med olika inriktningar. Sedan 2013 sammanställer vi årligen resultatet av nätverkets verksamhet i en årsrapport. Föreliggande rapport är en redovisning av 2017 års verksamhet.

Årsrapport 2018 för Nätverket för vindbruk

Nätverket startade 2008 på uppdrag av regeringen och är en del av Energimyndighetens arbete med att främja utbyggnaden av vindkraft. Nätverket har en bred verksamhet med ett trettiotal aktiva projekt varje år, spridda över olika delar av landet och med olika inriktningar. Sedan 2013 sammanställer vi årligen resultatet av nätverkets verksamhet i en årsrapport. Denna rapport är en redovisning av 2018 års verksamhet.

Årsrapport 2019 för Nätverket för vindbruk

Nätverket startade 2008 på uppdrag av regeringen och är en del av Energimyndighetens arbete med att främja utbyggnaden av vindkraft. Nätverket har en bred verksamhet med ett trettiotal aktiva projekt varje år, spridda över olika delar av landet och med olika inriktningar. Sedan 2013 sammanställer vi årligen resultatet av nätverkets verksamhet i en årsrapport. Denna rapport är en redovisning av 2019 års verksamhet.

Årsrapport för Nätverket för vindbruk 2016

Nätverket startade 2008 på uppdrag av regeringen och är en del av Energimyndighetens arbete med att främja utbyggnaden av vindkraft. Nätverket har en bred verksamhet med ett trettiotal aktiva projekt varje år, spridda över olika delar av landet och med olika inriktningar. Sedan 2013 sammanställer vi årligen resultatet av nätverkets verksamhet i en årsrapport. Föreliggande rapport är en redovisning av 2016 års verksamhet.

Återbruk och återvinning av vindkraftverk

En förstudie om kommande generationer av vindkraft

Syftet med denna förstudie är att få insyn i den forskning och teknikutveckling som pågår samt vilka möjligheter som finns för återanvändning, återvinning och generationsväxlingar av vindkraftverk på samma plats. Syftet är också att lyfta upp en diskussion om optimering av nuvarande och kommande generationer av vindkraft.