Förbättrad energieffektivitet i bebyggelsen

I december 2004 fick Boverket i uppdrag av regeringen att i samverkan med Energimyndigheten och Naturvårdsverket analysera och ge förslag till hur ytterligare energieffektiviseringar kan åstadkommas i bebyggelsen. Rapporten ”Förbättrad energieffektivitet i bebyggelsen” är Energimyndighetens underlagsrapport till Boverket. Rapportens fokus är att beskriva hur man kan åstadkomma ytterligare energieffektiviseringar på ett kostnadseffektivt sätt. Viktiga utgångspunkter har varit vilka mål som skall uppnås, systemeffekter och s.k. retureffekter. Förutom att beskriva åtgärdsmöjligheter har stor vikt lagts vid att beskriva hur utformningen av styrmedlet påverkar kostnadseffektiviteten. För att stärka de befintliga styrmedlen lägger Energimyndigheten förslag om individuell mätning och reducerad fastighetsskatt vid energieffektiv nybyggnation. Myndigheten ger också en rad uppslag inför en fortsatt informationssatsning i samband med omprövningen av 2002 års energipolitiks beslut. I princip rekommenderar Energimyndigheten generella lösningar, vilka inte pekar ut enskilda tekniker eller åtgärder. Generella lösningar bedöms ha större potential till kostnadseffektivitet. Risken att satsa på fel teknik bedöms också vara mindre.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Förbättrad energihushållning inom industrin

Energimyndigheten har fått i uppdrag av regeringen att föreslå möjliga revideringar av program för energieffektivisering inom energiintensiva företag (PFE), och konsekvensändringar i miljöbalken. Energimyndigheten anser det vara svårt att föreslå en revidering av PFE som motsvarar miljöbalkens krav. Det finns ingen tydlig praxis på vilka principer energihushållningskravet i miljöbalken ska tillämpas. För att göra ändringar av kravnivåer och antal energislag som ingår i PFE krävs ändring av energibeskattningen, vilket Energimyndigheten anser ligga utanför detta uppdrag. För att uppnå en bättre samordning mellan de generella ekonomiska styrmedlen, miljöbalken, men även informativa insatser, föreslår Energimyndigheten en generell förordning för energihushållning enligt miljöbalken. Den ska fungera som ett stöd till de ekonomiska styrmedlen genom att tillämpa kunskapskravet i miljöbalken för att höja företagens kunskap och medvetenhet genom ett systematiskt energiarbete. Energimyndigheten föreslås bli tillsynsvägledande myndighet för energihushållningsfrågan enligt miljöbalken.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Förbättrad energistatistik för lokaler- "Stegvis STIL" Rapport för år 1

Inventeringar av kontor och förvaltningsbyggnader

Rapporten innehåller resultat från Energimyndighetens energiinventeringar i kontorslokaler år 2005. De genomförda inventeringarna och resultatanalysen har haft som huvudsyfte att fördela elanvändningen på olika ändamål i de inventerade byggnaderna.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Förbättrad energistatistik i transportsektorn

Energimyndigheten har genomfört en förstudie till ett projekt som syftar till att förbättra statistiken över transportsektorns energianvändning. Förstudien innehåller en probleminventering, förslag till åtgärder, kostnadsuppskattningar och prioriteringar. I rapporten inkluderas även Energimyndighetens förslag till tidplan för hur myndighetens arbete för att förbättra energistatistiken i transportsektorn ska fortgå.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Föredömliga offentliga lokaler

Främjar användningen av energi från förnybara energikällor

Den offentliga sektorn står inför en viktig och omfattande uppgift de kommande åren. I energi- och klimatarbetet är offentlig sektor utpekad som föregångare och ska visa vägen. De offentliga byggnaderna har en viktig roll som reklampelare i vår strävan mot ett hållbart energisystem med möjlighet att visa upp energieffektivisering och förnybara lösningar. Här redovisas förslag till åtgärder för att säkerställa att offentliga byggnader från och med år 2012 är exemplariska i att utnyttja energi från förnybara energikällor. Utredningen bygger på artikel 13.5 i direktiv 2009/28/EG om främjande av användning av energi från förnybara energikällor.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Företagsstrategier för utsläppshandel och klimatåtaganden

En enkätstudie av företagens agerande och attityder gentemot Europeiska Unionens system för handel med utsläppsrätter

Syftet med denna rapport är att öka kunskapen om hur EU:s system för handeln med utsläppsrätter fungerar som klimatpolitiskt styrmedel. Handel med utsläppsrätter syftar till att på ett kostnadseffektivt sätt bidra till att EU uppfyller sina åtagande enligt Kyotoprotokollet. Systemet innebär att ett utsläppstak begränsar de samlade utsläppen av koldioxid från energianläggningar och energiintensiv industri i EU:s medlemsstater. Företag som kan minska sina utsläpp till en låg kostnad kan göra det och sälja eventuella överblivna utsläppsrätter till företag med högre kostnader. Det är av stor vikt att förstå hur de företag som ingår i systemet påverkas och agerar utifrån dess ramar. 2006 genomförde Anders Sandoff med flera en studie som undersökte företagens agerande, den rapporten finns publicerad i Naturvårdsverkets rapportserie (rapport 5679). Föreliggande rapport är en uppföljning av 2006 års studie. Liksom då ligger fokus på företagens agerande. Frågeställningar har bland annat inkluderat hur organisationen ser ut av företagens arbete med utsläppshandeln, vilka strategier som företagen har för handeln med utsläppsrätter, i vilken grad systemet leder till utsläppsminskningar inom företagen samt vilken syn företagen har på den framtida utvecklingen av utsläppshandeln.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Förnybar information

Uppdrag 18, del 2

Sverige kan bli ännu bättre på att utvinna och utnyttja energi från förnybara källor. Information är ett viktigt verktyg för att skynda på utvecklingen. För att göra det möjligt att göra väl avvägda val av lösningar, utrustning och system måste vägledande åtgärder vidtas och information göras tillgänglig. Energimyndigheten har ett uppdrag att ansvara för information enligt förnybartdirektivet och föreslås få ett utvidgat uppdrag för att informera övergripande om nettofördelar med utrustning och system. Energi- och klimatrådgivningen utvidgas för att även omfatta rådgivning om förnybar energi. Vägledande insatser för att få med förnybar energi i planering, utformning, byggande och renovering föreslås Energimyndigheten få ansvar för i samarbete med Boverket. Hur marknaden påverkas av användningen av markanvisningsavtal och exploateringsavtal bör utredas vidare av Energimyndigheten.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Förslag till en sektorsövergripande biogasstrategi - slutrapport

Slutrapporten ”Förslag till sektorsövergripande biogasstrategi” är resultatet av ett regeringsuppdrag som syftar till att på lång och kort sikt öka användningen av biogas. Bakom rapporten står Energimyndigheten, Naturvårdsverket och Jordbruksverket. Bilagorna finns endast som pdf-filer att ladda ner.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Förslag till en sektorövergripande biogasstrategi

Delrapport

Utredningen, som tagits fram i samråd med Naturvårdsverket och Statens jordbruksverk, ger ett förslag till en strategi för att öka användningen av biogas så långt det är samhällsekonomiskt försvarbart. Förslaget innebär att producenter av biogas producerad ur gödsel ges full kompensation för de klimat- och miljönyttor som sådan produktion medför. Förslaget, om det genomförs, kan leda till en fördubblad biogasproduktion och biogasanvändning. Något generellt stöd för uppgradering till fordonsgas och distribution av fordonsgas föreslås inte, eftersom användning av fordonsgas i sig inte innebär någon ytterligare samhällsnytta. Ett ökat fossiloberoende i transportsektorn uppnås med i huvudsak samma klimat- och miljönytta men till avsevärt lägre kostnader genom en ökad användning av övriga befintliga förnybara drivmedel.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Förslag till hanteringsmodell för storskalig ransonering

I en situation med en kombination av låga nivåer i vattenmagasinen, stillastående kärnkraft-reaktorer och havererade importförbindelser från grannländerna kan risken för elenergibrist uppkomma. Om en sådan brist uppträder, och om marknaden inte lyckas bemästra den, kan regeringen besluta om s.k. förbrukningsdämpande åtgärder. En sådan åtgärd är ransonering av el till all industri. Genom dessa åtgärder kan man undvika att hamna i långvarig effektbrist (veckor/månader), något som skulle få mycket svåra konsekvenser för samhället. Denna rapport behandlar uppgifter, ansvar och roller för att genomföra ransonering vid elenergibrist. Beslutet om hanteringsmodell (vem gör vad) är ett steg på vägen till att samhället ska vara redo för elenergibrist. Energimyndigheten beslutade i januari 2014 om den modell som ska tillämpas vid ransonering, med denna rapport som underlag.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Förslag till nationell lägesrapport om utvecklingen av förnybar energi

Hur främjandet och användningen av förnybar energi utvecklas enligt artikel 22 i EU:s direktiv för användning av energi från förnybara energikällor (direktiv 2009/28/EG)

Energimyndigheten redovisar med denna rapport sitt förslag till Sveriges nationella rapportering av hur främjandet och användningen av energi från förnybara energikällor utvecklas, som regeringen ska lämnas till EU-kommissionen senast den 31 december 2011. Rapporten är en uppföljning av handlingsplanen för förnybar energi. Sverige ska lämna lägesrapporter för utvecklingen av förnybar energi vartannat år fram till och med 2021. I denna rapport framgår att den totala andelen energi från förnybara energikällor i Sverige år 2009 och 2010 uppgick till drygt 47 %. Utöver uppgifter om Sveriges mängd och andel energi från förnybara energikällor 2009 innehåller lägesrapporten bl. a också beskrivning av förändringar av styrmedel och åtgärder, utvecklingen av biomassa för energiändamål, en uppskattning av nettominskning av växthusgasutsläpp till en följd av användningen av förnybar energi, samt förutsättningar för och information om samarbetsmekanismer. Bilaga 1 och bilaga 2 finns endast digitalt att ladda ner.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Gemensamt elcertifikatsystem med Norge

Delredovisning i Uppdraget att föreslå nya kvoter mm i elcertifikatsystemet

Energimyndigheten har från Regeringen fått ”Uppdrag att föreslå nya kvoter i elcertifikatsystemet m.m.”. Uppdraget består av fyra deluppdrag varav denna rapport avser avrapportering av del av tidigare deluppdrag 3. Utvidgat elcertifikatsystem. Rapporten innehåller Energimyndighetens bedömning avseende konsekvenserna av en gemensam elcertfikatmarknad med Norge.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Gemensamt genomförande - En landsstudie

Enligt Kyotoprotokollet är det tillåtet för de länder som har åtagit sig att begränsa eller minska sina utsläpp (bilaga B-länderna) att uppfylla sina åtaganden genom de så kallade flexibla mekanismerna. Detta innebär att de kan genomföra projekt för utsläppsreduktion i andra bilaga B-länder med hjälp av Gemensamt genomförande, genom Mekanismen för ren utveckling i icke bilaga B-länder eller handla med utsläppsrätter med andra bilaga B-länder. Eftersom många bilaga B-länder står i begrepp att genomföra de flesta av de billigaste inhemska utsläppsminskningsalternativen, blir det allt mer intressant att fortsätta med mekanismerna. Denna rapport kan utgöra en bas för de svenska myndigheterna när de skall överväga framtidsutsikterna för att använda Gemensamt genomförande för att uppfylla åtagandena från Kyoto samt förbereda förhandlingar med möjliga värdländer för samarbete i projekt för Gemensamt genomförande. Alla östeuropeiska länder som har beaktats i denna studie har viss teknisk potential för projekt för Gemensamt genomförande som skulle vara konkurrenskraftiga med de förväntade priserna på en framtida marknad för utsläppsrätter (o-10USD/ton Co2). Förbättrade fjärrvärmesystem och insamling och utnyttjande av deponigas är möjliga alternativ i alla länder men de flesta projekten är små. Anslutningen till EU kan minska potentialen något för Gemensamt genomförande för avfallsdeponier för länderna i fråga. Ryssland och Ukraina har stora, billiga projekt för Gemensamt genomförande inom de flesta sektorer.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Genomgång av nationella allokeringsplaner

Rapporten ger en beskrivande jämförelse av vissa aspekter i de nationella fördelningsplaner som EU-länderna har fastställt år 2004 med anledning av direktivet (2003/87/EG) om ett system för handel med utsläppsrätter.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Globala energifrågor och svensk säkerhetspolitik

En viktig del i Energimyndighetens omvärdsbevakning är att se trender som kan påverka Sveriges försörjningstrygghet av energi. Sverige kan inte ses som en isolerad region med egen energiförsörjning utan påverkas i allra högsta grad av vad som händer om de globala energiflödena störs av konflikter eller väderrelaterade händelser. Flera politikområden inverkar idag på energimarknaderna, förutom de energi- och miljöpolitiska så har de säkerhetspolitiska händelserna de senaste åren mer och mer handlat om makten över energiresurserna. För att kunna få en heltäckande bild av det globala energissituationen har Energimyndigheten anlitat Kungliga Krigsvetenskapsakademin för att ta fram en rapport som beskriver ”Globala energifrågor och svensk säkerhetspolitik”.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Granskning av nationella fördelningsplaner inom EU:s system för handel med utsläppsrätter

Kyotoperioden 2008-2012

Rapporten utgör en beskrivande granskning samt jämförelse mellan medlemsstaternas fördelningsplaner inför Kyotoperioden 2008-2012. I huvudsak belyses fördelningen av utsläppsrätter i de länder som står för de största koldioxidutsläppen; Frankrike, Italien, Polen, Spanien, Storbritannien och Tyskland. Även Finland, Danmark och Sverige belyses.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Guide till indikatordjungeln

Indikatorer används i ökande omfattning för att studera och följa upp energisektorns utveckling. Med begreppet indikator avses mätbara företeelser som visar/indikerar tillståndet hos ett större system. Indikatorer används både för analys inom länder (eller grupper av länder) och för att jämföra länder med varandra. I rapporten "Guide till indikatordjungeln" kartläggs användningen av energiindikatorer i Sverige samt inom EU. Eftersom indikatorer kan få stort genomslag i debatten och för energipolitikens utformning gäller det att de är genomtänkta och relevanta samt att de verkligen visar det som avses. Med anledning av detta presenteras även en vägledning för användning och bedömning av indikatorer.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Handlingsplan förnybar energi

Energimyndigheten redovisar underlag till Sveriges nationella handlingsplan för förnybar energi, som lämnas till EU-kommissionen sista juni 2010.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Hantering av begränsningar i det svenska överföringssystemet för el

I alla elnät finns det oundvikligen fysiska begränsningar, så kallade flaskhalsar, där ledningarnas tekniska kapacitet vid vissa tidpunkter understiger marknadens önskemål om överföring av el. Metoderna för att tekniskt och ekonomiskt hantera flaskhalsar skiljer sig åt mellan de nordiska länderna på grund av skillnader i lagstiftning, regelverk och praxis. För en vidare utveckling av den nordiska elmarknaden finns behov av att identifiera och analysera dessa skillnader och deras effekt. Syftet med denna utredning är att kartlägga effekterna av nuvarande metoder för hantering av överföringsbegränsningar såväl på den svenska som på den nordiska elmarknaden. Vidare ska möjliga förändringar av denna hantering belysas och utvärderas. Utredningen har genomförts på uppdrag av regeringen.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Havsbaserad vindkraft

Regeringsuppdrag 2015

Energimyndighetens redovisning av regeringsuppdraget att ta fram förslag på stärkt stöd för havsbaserad vindkraft, utanför elcertifikatsystemet. Önskad omfattning på utbyggnaden av den havsbaserade vindkraften är betydelsefull för valet av stöd. EU:s statsstödsregler är mycket viktiga. I rapporten redovisas olika stödtyper och praktiska utformningar av stöd. Ett huvudsakligt förslag med en antagen utbyggnad om 15 TWh har analyserats närmare. Om målet är en storskalig utbyggnad av den havsbaserade vindkraften är ett anbudsförfarande med tillhörande driftstöd ett lämpligt stöd. Driftstödet bör konstrueras i form av s.k. sliding premium där stödnivån bestäms i konkurrens och utifrån elprisets nivå. Ju högre elpris desto lägre stöd krävs.

Heltäckande bedömning av potentialen för att använda högeffektiv kraftvärme, fjärrvärme och fjärrkyla.

Främjande av effektiv värme och kyla i enlighet med bestämmelser i artikel 14 (1) i Energieffektiviseringsdirektivet

Rapporten redovisar en bedömning av potentialen för högeffektiv kraftvärme samt effektiv fjärrvärme och fjärrkyla utifrån det i oktober 2012 beslutade EU-direktivet om energieffektivisering (2012/27/EU). Analysen visar att det finns återstående potentialer för expansion av fjärrvärme, fjärrkyla och kraftvärme. Potentialerna begränsas av att utbyggnaden, förutom för fjärrkyla, redan är stor. Potentialen för tillkommande fjärrvärme har beräknats till 4 TWh till 2020 och 8 TWh till år 2030. Totalt sett beräknas emellertid fjärrvärmeleveranserna minska på grund av energieffektiviseringar i byggnader och konkurrens mot andra uppvärmningsalternativ.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Hur mycket lustgas blir det vid odling av biobränslen på åkermark i Sv

EU:s hållbarhetskriterier för biobränslen kräver att bränslet ger en viss minsta klimatnytta jämfört med fossila bränslen, när alla emissioner från produktionen av biobränslet har räknats med. Bland annat betyder det att man måste känna till de flöden av växthusgaser som uppkommer vid själva produktionen av biobränslen. Lustgas är en kraftfull växthusgas som kan bildas kemiskt vid gödselframställning och biologiskt i mark och vatten. Denna rapport redovisar ett antal metoder för att beräkna hur mycket lustgas som bildas vid odling, presenterar de olika metodernas för- och nackdelar, samt diskuterar hur mycket av den bildade lustgasen som bör tillskrivas bioenergin.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Hur tillämpas kommunal tillstyrkan vid tillståndsprövning av vindkraftverk idag?

En sammanställning av enkätsvar angående tillämpningen av kommunal tillstyrkan enligt 16 kap 4 § miljöbalken I rapporten redovisas svaren i en enkätundersökning om tillämpningen av kommunal tillstyrkan enligt 16 kap. 4 § miljöbalken vid prövning av vindkraftverk, s. Enkäten, som genomfördes av Energimyndigheten, Nätverket för vindbruk, Naturvårdsverket och Sveriges kommuner och Landsting i februari 2014, riktades till tre olika grupper: kommuner, miljöprövningsdelegationer och företag i vindkraftbranschen. Bilden som undersökningen ger är att tillämpningen idag delvis fungerar bra. Exempelvis har ungefär en tredjedel av kommunerna bra rutiner för beslut om kommunal tillstyrkan, många prövar etableringens lokalisering och motiverar sina beslut. Undersökningen visar också att det finns en rad problem med dagens tillämpning. Ett av de viktigaste problemen är att tillämpningen av bestämmelsen ser olika ut, både i olika kommuner och i olika ärenden.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Hur trygg är vår energiförsörjning?

En översiktlig analys av hot, risker och sårbarheter inom energisektorn år 2006

Rapporten sammanställer kunskapsläget och analyserar översiktligt de väsentligaste hoten, riskerna och sårbarheterna i den svenska energiförsörjningen avseende läget 2006. Redovisningen sker dels kortfattat utifrån generella hotbilder, dels mer utförligt utifrån energisystemets huvudprocesser: Energins ursprung och omvandling; Leverans av energi till slutanvändarna; Slutanvändarnas sårbarhet och roll i marknaden. I rapporten förs också resonemang kring hur strukturella förändringar, dvs. internationell och nationell politik, rationaliseringar, teknikutveckling m.m. kan påverka tryggheten i energiförsörjningen. Rapporten redovisar vilket ansvar som de olika aktörerna i energisystemet har för att skapa en trygg energiförsörjning. Det egna ansvaret verkar inte vara känt fullt ut hos var och en, vilket leder till felaktiga förväntningar på tryggheten i energiförsörjningen och därmed bristande förmåga att kunna hantera störningar i energiförsörjningen. Rapporten innehåller även en omfattande förteckning över för ämnesområdet relevanta publikationer. Denna förteckning avser främst publikationer som givits ut av svenska myndigheter och andra organisationer.

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.

Hushåll och energibeteende

Rapporten är en kunskapssammanställning i syfte att beskriva samband mellan beteende och energianvändning och hur människor resonerar kring sin energianvändning. Den beskriver hushållens direkta och indirekta energianvändning fördelat på funktionerna Varmt och ljust, Hel och ren, Mätt och belåten, samt Underhållning och information. Ett mål med rapporten är att söka lyfta fram en del av den forskning som (bl.a. Energimyndigheten bidragit till att den) genomförts, och söka visa att den beteendevetenskapliga och övriga humanvetenskapliga forskningen har insikter av vikt att förmedla vid utformning av styrmedel och åtgärder. Rapporten är ett av flera underlag till ”Energi som miljömål” (ET 2007:21).

Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.