Exkl. moms
|
||||||||||||
Förbättrad energieffektivitet i bebyggelsen I december 2004 fick Boverket i uppdrag av regeringen att i samverkan med Energimyndigheten och Naturvårdsverket analysera och ge förslag till hur ytterligare energieffektiviseringar kan åstadkommas i bebyggelsen. Rapporten ”Förbättrad energieffektivitet i bebyggelsen” är Energimyndighetens underlagsrapport till Boverket. Rapportens fokus är att beskriva hur man kan åstadkomma ytterligare energieffektiviseringar på ett kostnadseffektivt sätt. Viktiga utgångspunkter har varit vilka mål som skall uppnås, systemeffekter och s.k. retureffekter. Förutom att beskriva åtgärdsmöjligheter har stor vikt lagts vid att beskriva hur utformningen av styrmedlet påverkar kostnadseffektiviteten. För att stärka de befintliga styrmedlen lägger Energimyndigheten förslag om individuell mätning och reducerad fastighetsskatt vid energieffektiv nybyggnation. Myndigheten ger också en rad uppslag inför en fortsatt informationssatsning i samband med omprövningen av 2002 års energipolitiks beslut. I princip rekommenderar Energimyndigheten generella lösningar, vilka inte pekar ut enskilda tekniker eller åtgärder. Generella lösningar bedöms ha större potential till kostnadseffektivitet. Risken att satsa på fel teknik bedöms också vara mindre.
|
Beställ Dela | |||||||||||
Förbättrad energihushållning inom industrin Energimyndigheten har fått i uppdrag av regeringen att föreslå möjliga revideringar av program för energieffektivisering inom energiintensiva företag (PFE), och konsekvensändringar i miljöbalken. Energimyndigheten anser det vara svårt att föreslå en revidering av PFE som motsvarar miljöbalkens krav. Det finns ingen tydlig praxis på vilka principer energihushållningskravet i miljöbalken ska tillämpas. För att göra ändringar av kravnivåer och antal energislag som ingår i PFE krävs ändring av energibeskattningen, vilket Energimyndigheten anser ligga utanför detta uppdrag. För att uppnå en bättre samordning mellan de generella ekonomiska styrmedlen, miljöbalken, men även informativa insatser, föreslår Energimyndigheten en generell förordning för energihushållning enligt miljöbalken. Den ska fungera som ett stöd till de ekonomiska styrmedlen genom att tillämpa kunskapskravet i miljöbalken för att höja företagens kunskap och medvetenhet genom ett systematiskt energiarbete. Energimyndigheten föreslås bli tillsynsvägledande myndighet för energihushållningsfrågan enligt miljöbalken.
|
Beställ Dela | |||||||||||
Förbättrad energistatistik för lokaler- "Stegvis STIL" Rapport för år 1 Inventeringar av kontor och förvaltningsbyggnader
|
Beställ Dela | |||||||||||
Förbättrad energistatistik i transportsektorn Energimyndigheten har genomfört en förstudie till ett projekt som syftar till att förbättra statistiken över transportsektorns energianvändning. Förstudien innehåller en probleminventering, förslag till åtgärder, kostnadsuppskattningar och prioriteringar. I rapporten inkluderas även Energimyndighetens förslag till tidplan för hur myndighetens arbete för att förbättra energistatistiken i transportsektorn ska fortgå.
|
Beställ Dela | |||||||||||
Föredömliga offentliga lokaler Främjar användningen av energi från förnybara energikällor
|
Beställ Dela | |||||||||||
Företagsstrategier för utsläppshandel och klimatåtaganden En enkätstudie av företagens agerande och attityder gentemot Europeiska Unionens system för handel med utsläppsrätter
|
Beställ Dela | |||||||||||
Förnybar information Uppdrag 18, del 2
|
Beställ Dela | |||||||||||
Förslag till en sektorsövergripande biogasstrategi - slutrapport Slutrapporten ”Förslag till sektorsövergripande biogasstrategi” är resultatet av ett regeringsuppdrag som syftar till att på lång och kort sikt öka användningen av biogas. Bakom rapporten står Energimyndigheten, Naturvårdsverket och Jordbruksverket. Bilagorna finns endast som pdf-filer att ladda ner.
|
Dela | |||||||||||
Förslag till en sektorövergripande biogasstrategi Delrapport
|
Beställ Dela | |||||||||||
Förslag till hanteringsmodell för storskalig ransonering I en situation med en kombination av låga nivåer i vattenmagasinen, stillastående kärnkraft-reaktorer och havererade importförbindelser från grannländerna kan risken för elenergibrist uppkomma. Om en sådan brist uppträder, och om marknaden inte lyckas bemästra den, kan regeringen besluta om s.k. förbrukningsdämpande åtgärder. En sådan åtgärd är ransonering av el till all industri. Genom dessa åtgärder kan man undvika att hamna i långvarig effektbrist (veckor/månader), något som skulle få mycket svåra konsekvenser för samhället. Denna rapport behandlar uppgifter, ansvar och roller för att genomföra ransonering vid elenergibrist. Beslutet om hanteringsmodell (vem gör vad) är ett steg på vägen till att samhället ska vara redo för elenergibrist. Energimyndigheten beslutade i januari 2014 om den modell som ska tillämpas vid ransonering, med denna rapport som underlag.
|
Beställ Dela | |||||||||||
Förslag till nationell lägesrapport om utvecklingen av förnybar energi Hur främjandet och användningen av förnybar energi utvecklas enligt artikel 22 i EU:s direktiv för användning av energi från förnybara energikällor (direktiv 2009/28/EG)
|
Beställ Dela | |||||||||||
Gemensamt elcertifikatsystem med Norge Delredovisning i Uppdraget att föreslå nya kvoter mm i elcertifikatsystemet
|
Beställ Dela | |||||||||||
Gemensamt genomförande - En landsstudie Enligt Kyotoprotokollet är det tillåtet för de länder som har åtagit sig att begränsa eller minska sina utsläpp (bilaga B-länderna) att uppfylla sina åtaganden genom de så kallade flexibla mekanismerna. Detta innebär att de kan genomföra projekt för utsläppsreduktion i andra bilaga B-länder med hjälp av Gemensamt genomförande, genom Mekanismen för ren utveckling i icke bilaga B-länder eller handla med utsläppsrätter med andra bilaga B-länder. Eftersom många bilaga B-länder står i begrepp att genomföra de flesta av de billigaste inhemska utsläppsminskningsalternativen, blir det allt mer intressant att fortsätta med mekanismerna. Denna rapport kan utgöra en bas för de svenska myndigheterna när de skall överväga framtidsutsikterna för att använda Gemensamt genomförande för att uppfylla åtagandena från Kyoto samt förbereda förhandlingar med möjliga värdländer för samarbete i projekt för Gemensamt genomförande. Alla östeuropeiska länder som har beaktats i denna studie har viss teknisk potential för projekt för Gemensamt genomförande som skulle vara konkurrenskraftiga med de förväntade priserna på en framtida marknad för utsläppsrätter (o-10USD/ton Co2). Förbättrade fjärrvärmesystem och insamling och utnyttjande av deponigas är möjliga alternativ i alla länder men de flesta projekten är små. Anslutningen till EU kan minska potentialen något för Gemensamt genomförande för avfallsdeponier för länderna i fråga. Ryssland och Ukraina har stora, billiga projekt för Gemensamt genomförande inom de flesta sektorer.
|
Beställ Dela | |||||||||||
Genomgång av nationella allokeringsplaner Rapporten ger en beskrivande jämförelse av vissa aspekter i de nationella fördelningsplaner som EU-länderna har fastställt år 2004 med anledning av direktivet (2003/87/EG) om ett system för handel med utsläppsrätter.
|
Beställ Dela | |||||||||||
Globala energifrågor och svensk säkerhetspolitik En viktig del i Energimyndighetens omvärdsbevakning är att se trender som kan påverka Sveriges försörjningstrygghet av energi. Sverige kan inte ses som en isolerad region med egen energiförsörjning utan påverkas i allra högsta grad av vad som händer om de globala energiflödena störs av konflikter eller väderrelaterade händelser. Flera politikområden inverkar idag på energimarknaderna, förutom de energi- och miljöpolitiska så har de säkerhetspolitiska händelserna de senaste åren mer och mer handlat om makten över energiresurserna. För att kunna få en heltäckande bild av det globala energissituationen har Energimyndigheten anlitat Kungliga Krigsvetenskapsakademin för att ta fram en rapport som beskriver ”Globala energifrågor och svensk säkerhetspolitik”.
|
Beställ Dela | |||||||||||
Granskning av nationella fördelningsplaner inom EU:s system för handel med utsläppsrätter Kyotoperioden 2008-2012
|
Beställ Dela | |||||||||||
Guide till indikatordjungeln Indikatorer används i ökande omfattning för att studera och följa upp energisektorns utveckling. Med begreppet indikator avses mätbara företeelser som visar/indikerar tillståndet hos ett större system. Indikatorer används både för analys inom länder (eller grupper av länder) och för att jämföra länder med varandra. I rapporten "Guide till indikatordjungeln" kartläggs användningen av energiindikatorer i Sverige samt inom EU. Eftersom indikatorer kan få stort genomslag i debatten och för energipolitikens utformning gäller det att de är genomtänkta och relevanta samt att de verkligen visar det som avses. Med anledning av detta presenteras även en vägledning för användning och bedömning av indikatorer.
|
Beställ Dela | |||||||||||
Handlingsplan förnybar energi Energimyndigheten redovisar underlag till Sveriges nationella handlingsplan för förnybar energi, som lämnas till EU-kommissionen sista juni 2010.
|
Beställ Dela | |||||||||||
Hantering av begränsningar i det svenska överföringssystemet för el I alla elnät finns det oundvikligen fysiska begränsningar, så kallade flaskhalsar, där ledningarnas tekniska kapacitet vid vissa tidpunkter understiger marknadens önskemål om överföring av el. Metoderna för att tekniskt och ekonomiskt hantera flaskhalsar skiljer sig åt mellan de nordiska länderna på grund av skillnader i lagstiftning, regelverk och praxis. För en vidare utveckling av den nordiska elmarknaden finns behov av att identifiera och analysera dessa skillnader och deras effekt. Syftet med denna utredning är att kartlägga effekterna av nuvarande metoder för hantering av överföringsbegränsningar såväl på den svenska som på den nordiska elmarknaden. Vidare ska möjliga förändringar av denna hantering belysas och utvärderas. Utredningen har genomförts på uppdrag av regeringen.
|
Beställ Dela | |||||||||||
Havsbaserad vindkraft Regeringsuppdrag 2015
|
Beställ Dela | |||||||||||
Heltäckande bedömning av potentialen för att använda högeffektiv kraftvärme, fjärrvärme och fjärrkyla. Främjande av effektiv värme och kyla i enlighet med bestämmelser i artikel 14 (1) i Energieffektiviseringsdirektivet
|
Beställ Dela | |||||||||||
Hur mycket lustgas blir det vid odling av biobränslen på åkermark i Sv EU:s hållbarhetskriterier för biobränslen kräver att bränslet ger en viss minsta klimatnytta jämfört med fossila bränslen, när alla emissioner från produktionen av biobränslet har räknats med. Bland annat betyder det att man måste känna till de flöden av växthusgaser som uppkommer vid själva produktionen av biobränslen. Lustgas är en kraftfull växthusgas som kan bildas kemiskt vid gödselframställning och biologiskt i mark och vatten. Denna rapport redovisar ett antal metoder för att beräkna hur mycket lustgas som bildas vid odling, presenterar de olika metodernas för- och nackdelar, samt diskuterar hur mycket av den bildade lustgasen som bör tillskrivas bioenergin.
|
Beställ Dela | |||||||||||
Hur tillämpas kommunal tillstyrkan vid tillståndsprövning av vindkraftverk idag? En sammanställning av enkätsvar angående tillämpningen av kommunal tillstyrkan enligt 16 kap 4 § miljöbalken I rapporten redovisas svaren i en enkätundersökning om tillämpningen av kommunal tillstyrkan enligt 16 kap. 4 § miljöbalken vid prövning av vindkraftverk, s. Enkäten, som genomfördes av Energimyndigheten, Nätverket för vindbruk, Naturvårdsverket och Sveriges kommuner och Landsting i februari 2014, riktades till tre olika grupper: kommuner, miljöprövningsdelegationer och företag i vindkraftbranschen. Bilden som undersökningen ger är att tillämpningen idag delvis fungerar bra. Exempelvis har ungefär en tredjedel av kommunerna bra rutiner för beslut om kommunal tillstyrkan, många prövar etableringens lokalisering och motiverar sina beslut. Undersökningen visar också att det finns en rad problem med dagens tillämpning. Ett av de viktigaste problemen är att tillämpningen av bestämmelsen ser olika ut, både i olika kommuner och i olika ärenden.
|
Beställ Dela | |||||||||||
Hur trygg är vår energiförsörjning? En översiktlig analys av hot, risker och sårbarheter inom energisektorn år 2006
|
Beställ Dela | |||||||||||
Hushåll och energibeteende Rapporten är en kunskapssammanställning i syfte att beskriva samband mellan beteende och energianvändning och hur människor resonerar kring sin energianvändning. Den beskriver hushållens direkta och indirekta energianvändning fördelat på funktionerna Varmt och ljust, Hel och ren, Mätt och belåten, samt Underhållning och information. Ett mål med rapporten är att söka lyfta fram en del av den forskning som (bl.a. Energimyndigheten bidragit till att den) genomförts, och söka visa att den beteendevetenskapliga och övriga humanvetenskapliga forskningen har insikter av vikt att förmedla vid utformning av styrmedel och åtgärder. Rapporten är ett av flera underlag till ”Energi som miljömål” (ET 2007:21).
|
Beställ Dela | |||||||||||
![]() ![]() |