|
Namn
Artikelnummer
Utgivningsår
Artiklar/sida:
Visar 1 - 25 av 373
|
||||||||||
|
Exkl. moms
|
||||||||||
|
|
2011 Markanvändning och verifiering av markkriterier i Sverige Underlagsrapport för framtagande av vägledning till regelverket om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränsle Rapportens huvudsyfte är att utgöra underlag för Energimyndighetens kommande vägledningar om markanvändning och markkriterier för tillämpningen av Lag (2010:598) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränsle (HBL). Rapporten riktar sig också till de olika aktörer som direkt eller indirekt träffas av HBL och till oberoende granskare. Det bör dock understrykas att det är en underlagsrapport och att slutsatserna i rapporten varken utgör bindande juridiska regler eller fastställd vägledning. Rapporten ger en sammanfattning av markkriterierna, dvs. de markrelaterade hållbarhetskriterierna som regleras i HBL, och hur dessa kan tillämpas för biomassa som framställs i Sverige. Den ger en närmare beskrivning och definitioner av vilka markområden som träffas av markkriterierna i Sverige. Vidare beskrivs de sex markkategorier som avses då hänsyn skall tas till kollagerförändringar till följd av ändrad markanvändning vid beräkning av minskade växthusgasutsläpp. Rapporten ger också en beskrivning av möjliga rutiner och kontroller som aktörer kan använda som bevisning för att markkriterierna är att anse som uppfyllda i Sverige eller för att visa huruvida ändrad markanvändning har skett eller inte.
|
Dela | ||||||||
|
|
2011 års uppföljning av den kommunala energi- och klimatrådgivningen Energimyndigheten har regeringens uppdrag att finansiera energi- och klimatrådgivningen i Sveriges kommuner. Energi- och klimatrådgivarnas uppdrag är att förmedla lokalt och regionalt anpassad kunskap om energieffektivisering, energianvändning och klimatpåverkan samt om förutsättningar att förändra energianvändningen i lokaler och bostäder. Målgruppen för rådgivningen är hushåll, företag och organisationer. Energimyndigheten följer upp aktiviteterna genom en webbaserad enkät med frågor till kommuner och kommunala energi- och klimatrådgivare. Bilaga 2 finns endast som pfd-fil att ladda ner.
|
Dela | ||||||||
|
|
2012 års uppföljning av den kommunala energi- och klimatrådgivningen Energimyndigheten har regeringens uppdrag att finansiera energi- och klimatrådgivningen i kommuner i landet. De kommunala energi- och klimatrådgivarnas uppdrag är att förmedla lokalt och regionalt anpassad kunskap om energieffektivisering, energianvändning och klimatpåverkan samt om förutsättningar att förändra energianvändningen i lokaler och bostäder. Samt ge information om transporter av personer och gods. Målgruppen för rådgivningen är hushåll, företag och organisationer. Energi- och klimatfrågorna har sedan 2000-talets inträde fått allt större utrymme i media och i den breda samhällsdebatten. Frågorna diskuteras och presenteras på arenor som tidigare dominerades av andra ämnen och där de tidigare inte heller efterfrågades i samma utsträckning. Relevansen för samhället och individerna bidrar till att kunskaper och medvetenhet om energi- och klimatrelaterade frågor blir allt viktigare. I detta sammanhang spelar den kommunala energi- och klimatrådgivningen en viktig roll.
|
Dela | ||||||||
|
|
2030 - på väg mot mer hållbart energisystem Energimyndigheten har i Regleringsbrevet för 2014 fått i uppdrag att stödja Regleringskansliet i arbetet med ett ramverk för klimat- och energipolitiska EU mål till 2030. En viktig del av uppdraget har varit att bedöma konsekvenserna för Sverige av förslag från EU-kommissionen gällande mål till 2030. Arbetet har till största delen skett i dialoger under våren och sommaren 2014. Denna rapport utgör slutredovisningen av uppdraget.
|
Dela | ||||||||
|
|
Allmänheten och den kommunala energi- och klimatrådgivningen 2008 Rundringning till drygt 1000 personer för att ta reda på deras kännedom om den kommunala energi-och klimatrådgivningen 2008
|
Dela | ||||||||
|
|
Allmänheten och den kommunala energi- och klimatrådgivningen 2009 Energimyndigheten gör varje år olika undersökningar för att utvärdera den kommunala energi- och klimatrådgivningen. För sjunde året i rad har Energimyndigheten låtit göra en undersökning där ett tusen svenskar har fått svara på frågor i en telefonintervju. Frågorna handlar om allmänhetens kännedom om den kommunala till energi- och klimatrådgivningen, hur mycket de använder sig av den och vad de tycker om den. 62 % av de tillfrågade tycker att det är viktigt eller mycket viktigt att det finns energi- och klimatrådgivning. Av den tillfrågade gruppen svarade ca 15 % att de fått sin kännedom om energi- och klimatrådgivningen via internet. Dock har inte kännedomen ökat senaste året även om allmänheten generellt sett gjort betydligt fler investeringar/inköp i energibesparande åtgärder i år, jämfört med föregående år.
|
Dela | ||||||||
|
|
Allmänheten och den kommunala energi- och klimatrådgivningen 2011 Undersökning av allmänhetens, och villaägares, kännedom om den kommunala energi- och klimatrådgivningen under 2011.
|
Dela | ||||||||
|
|
Allmänhetens syn på energi- och miljöfrågor Den här undersökningen är ett nytt sätt för Energimyndigheten att undersöka hur olika målgrupper resonerar i frågor som berör energi, klimat och transporter. Undersökningen är gjord för att underlätta informationsspridningen, både för myndigheten men även för andra aktörer, genom att öka kännedomen om vilka faktorer som påverkar kommunikationen med allmänheten. Resultaten visar att man skulle kunna dela in allmänheten i olika karaktärer. Studien resulterar i fem signifikanta karaktärer; De osynliga, De påverkbara, Energispararna, Ambassadörerna och Energisvensson. Dessa karaktärer kräver olika sätt att kommunicera och studien kan vara till hjälp för på vilket sätt och genom vilka kanaler man kan kommunicera med respektive karaktär.
|
Dela | ||||||||
|
|
Analys av den svenska marknaden för energitjänster Energimyndigheten har fått i uppdrag att analysera den svenska marknaden för energitjänster. Studien avser marknadens storlek, olika typer av energitjänster på marknaden, aktörer, konkurrensförhållanden, drivkrafter, samt lagar och normer som påverkar marknaden. Energimyndigheten har valt att utgå från en bred tolkning av begreppet energitjänster eftersom det bedöms gynna marknadsutvecklingen. Aktörerna inom området och Energimyndigheten är överens om att det behövs fler affärsmodeller med olika typer av energitjänster. Kundernas efterfrågan är dock centralt. En väl fungerande marknad för energitjänster är beroende av ett stort och ökande utbud av olika energitjänster från olika aktörer. Energimyndigheten bedömer också att det finns ett behov av att definiera och klassificera olika typer av energitjänster, för att underlätta för marknadens aktörer.
|
Dela | ||||||||
|
|
Analys av marknaderna för biodrivmedel Rapporten ämnar att dels ge en nulägesanalys av marknaderna för etanol och FAME, dels ge fördjupningar i vissa aktuella marknadsfrågor. Fördjupningarna innefattar det särskilda tullvillkoret för etanol, marknaden för andra generationens biodrivmedel samt marknadsutvecklingen för etanol och FAME i USA.
|
Dela | ||||||||
|
|
Analys av marknaderna för etanol och biodiesel Denna rapport analyserar den nuvarande och framtida situationen på marknaderna för etanol och biodiesel, med huvudfokus på hur prissättningen sker. Prisernas påverkan av utbud och efterfrågan i omvärlden, teknisk utveckling och marknadskoncentration studeras och ett resonemang förs kring kopplingen mellan biodrivmedelspriser och priser på råvaror och olja. Vidare kartläggs ett antal prognoser från internationella organisationer för att ge en översiktlig bild av den framtida utvecklingen av utbud, efterfrågan och pris.
|
Dela | ||||||||
|
|
Analys av metoder för att öka incitament för spillvärmesamarbeten ÅF-Process har utfört denna studie på uppdrag av Energimyndigheten. Den utgör underlag för Energimyndighetens förstudie om industriell spillvärme: ER 2008:15 Styrmedel för industriell spillvärme. Denna rapport innehåller analys av styrmedel för att öka incitamenten för spillvärmesamarbeten, översikt över hinder och möjligheter för spillvärmesamarbeten, möjligheten att sätta en enhetlig definition på spillvärme och översikt av gjorda potentialbedömningar.
|
Dela | ||||||||
|
|
Ansvar och roller för en trygg energiförsörjning Energimyndigheten är förvaltningsmyndighet för tillförsel och användning av energi och ska verka för att på kort och lång sikt trygga tillgången på el och annan energi. I detta ansvar ligger att göra avvägningar mellan ekonomi, trygghet och miljö i enlighet med energipolitikens mål. I denna rapport redovisas Energimyndighetens syn på ansvarsfrågor kring en trygg energiförsörjning. Med detta avses olika aktörers ansvar för att förebygga och hantera konsekvenser av bl.a. elavbrott, effektbrist, elenergibrist, avbrott i värme¬försörjning, avbrott i gasleveranser, drivmedelsbrist, störningar i den globala oljeförsörjningen m.m. Redovisningen kan användas för att bearbeta otydligheter och underlätta samverkan och samarbete. Ansvarsförhållanden och roller utvecklas kontinuerligt. Uppgifterna i dokumentet var aktuella i januari 2010.
|
Dela | ||||||||
|
|
Ansvar och roller för en trygg energiförsörjning Rapporten syftar till att identifiera och klargöra det principiella ansvarsförhållandet dels mellan den offentliga sektorn och energimarknadernas alla aktörer, inklusive energianvändarna, och dels mellan några av den offentliga sektorns aktörer. Dokumentets ändamål är att på ett lättillgängligt sätt, och som stöd för läsaren, sprida kunskap om - Vem som översiktligt har ansvar för vad före, under och efter störningar i energiförsörjningen - Vad som bör göras av olika aktörer, såväl privata som offentliga - Vilka styrande dokument, inklusive författningar, som finns och vad dessa innebär - Energimyndighetens strategiska grundsyn kring en trygg energiförsörjning. Energimyndighetens syn på andra aktörers ansvar och roller kan också tjäna som utgångspunkt för dialoger vid samverkan och samarbete. Dokumentet ersätter tidigare utgåva (ER2010:11).
|
Dela | ||||||||
|
|
Aspekter på vita certifikat – mot bakgrund av nya förutsättningar och erfarenheter Ett kvotpliktsystem för energieffektivisering (framöver KEE), eller s.k. vita certifikat, är styrmedel för energieffektivisering som kan sägas vara bredare än specifika styrmedel för något visst marknadsmisslyckande, men snävare än generella styrmedel såsom skatter. En av Energimyndighetens slutsatser i tidigare utredningar var att det inte gick att finna något sådant marknadsmisslyckande med avseende på energieffektivisering som inte redan omfattades av styrmedel. Denna slutsats bör nu diskuteras på nytt. Det huvudsakliga budskapet i denna utredning kan sammanfattas med att syfte, mål och design för ett KEE är avgörande för vad systemet kan leverera. Det är ytterst en politisk fråga att först bestämma syftet med ett eventuellt KEE och besluta om dess ramar.
|
Dela | ||||||||
|
|
Atomenergi - Bomber och kärnkraft En del av Energimyndighetens omvärldsanalys
|
Dela | ||||||||
|
|
Att integrera hållbarhets- och energifrågor i fysisk planering - metoder och verktyg etapp 2 Slutrapport i uthållig kommun – delprojektet fysisk planering för hållbart samhälle
|
Dela | ||||||||
|
|
Barns känslor och tankar om klimatproblematiken Många barn är hoppfulla inför klimatfrågan, känner att de kan påverka och att de gör något i vardagslivet för miljön. Även om relativt många känner oro är det få som uppger att de oroar sig så mycket över klimatproblematiken att de mår dåligt. Många barn tycker de borde göra mer för miljön, men få känner sig som dåliga personer på grund av detta. Istället är miljövänligt beteende främst förknippat med glädje över att kunna hjälpa till. I denna rapport undersöks med hjälp av en enkätstudie hur barn i 12-årsåldern förhåller sig till klimatfrågan. Huvudfokus ligger på vilka känslor barnen upplever inför klimatproblematiken, hur de hanterar negativa känslor samt hur dessa faktorer hänger samman med en känsla av att kunna påverka, psykologiskt välmående och uppgett miljövänligt beteende. Barnens syn på vuxenvärldens hantering av miljöfrågan, barnens kunskap om klimatproblematiken, samt deras attityder till miljövänliga beteenden kartläggs också.
|
Dela | ||||||||
|
|
Barsebäck 2 Underlag inför Energimyndighetens remissvar på de rapporter som ska ligga till grund för regeringens prövning år 2003 av om villkoren för att stänga Barsebäck är uppfyllda
|
Dela | ||||||||
|
|
Bioenergi resurseffektivitet och bridrag till energi- och klimatpolitiska mål Denna publikation publicerades för mer än tre år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats, ta gärna del av Energimyndighetens nyare publikationer.
|
Dela | ||||||||
|
|
Bränsleberedskap vid kraftvärme- och värmeverk Individuell prövning för att fastställa av behovet av beredskapslagring av fossila bränslen vid landets anläggningar för värme- och kraftvärmeproduktion infördes i mitten på 1990-talet. I början på 2000 talet upphörde skyldigheten att beredskapslagra fossila bränslen för en krigssituationen. I föreliggande rapport redovisas resultatet av den studie som gjorts över hur försörjningstryggheten, vad avser fossila bränslen, utvecklats under se senaste fem åren, det vill säga sedan den individuella prövningen upphörde. Under år 2000-2001 genomfördes även en studie av hur det som benämndes BRA-bränslen användes i värme- och kraftvärmeproduktionsanläggningarna i landet. BRA stod för bio-, retur- och avfallsbränslen. I den studiens slutrapport belystes bland annat försörjningstryggheten vad avser dessa bränslen. Ett delsyfte med nu genomförd studie var att belysa om och hur försörjningstryggheten har förändrats vad avser nämnda bränslefraktioner.
|
Dela | ||||||||
|
|
Bränsleförsörjning i spåren av Gudrun Under helgen den 8-9 januari 2005 drog stormen Gudrun in över delar av södra och mellersta Sverige. Skadorna på bland annat skog och stora delar av infrastrukturen för el och telefoni blev omfattande.; Ett stort antal aktiviteter initierades i syfte att mildra stormens konsekvenser. En av effekterna bestod i en ökad efterfrågan på drivmedel som främst utgjordes av behovet att driva alla de reservkraftsaggregat som placerats ut för att lösa störningarna i ordinarie elförsörjning. Det behövdes även ansenliga mängder drivmedel för att driva fordon och skogsmaskiner som arbetade med röjningen av all stormfälld skog. ;Rapporten sammanställer några av de samarbeten som etablerades samt redovisar ett antal identifierade problem, erfarenheter och slutsatser för framtiden inom drivmedelsförsörjningen.
|
Dela | ||||||||
|
|
Bränsleförädling och jordbruksbränslen Energimyndighetens forskningsprogram Uthållig tillförsel och förädling av biobränsle, även kallat Bränsleprogrammet, pågick från 2007-01-01 till 2011 06 30. Resultaten från programmet redovisas i syntesrapporter för programmets olika delområden. Denna rapport omfattar delarna Bränsleförädling, Jordbruksbränslen samt delområdet Standarder som bedrivits under åren 2007-2011. Rapporten behandlar projekt inom programmet Uthållig tillförsel och förädling av biobränsle, näraliggande enskilda projekt som Energimyndigheten finansierar, samt viss annan nationell näraliggande verksamhet.
|
Dela | ||||||||
|
|
Bränsleoberoende riktmärken i energisektorn Enligt EG:s direktiv för handel med utsläppsrätter måste minst 90 procent av den sammanlagda mängden utsläppsrätter delas ut gratis under perioden 2008-2012. Det innebär att varje land (inom ramen för EG-direktivets riktlinjer) måste ta fram principer för hur utsläppsrätterna ska fördelas ut till marknaden. Dessa läggs fast i en s.k. fördelningsplan som ska vara anmäld till kommissionen i juli 2006. Energimyndigheten har konstruerat bränsleoberoende riktmärken för el och för värme. I beräkningen ingår all produktion och alla utsläpp. Riktmärket föreslås användas för tilldelning till samtliga anläggningar d.v.s. även till biobaserad produktion. Energimyndigheten anser att ett sådant system har förutsättningar att vara långsiktigt trovärdigt. Det utgör också ett enkelt, transperant och förutsägbart system. I rapporten analyseras också konsekvenser på investeringar, enkelheten, miljöstyrningen, samspelet med andra styrmedel samt förenligheten med EG:s direktiv.
|
Dela | ||||||||
|
|
Certifiera installatörer Av småskaliga anläggningar för förnybar energi Energimyndigheten, Boverket och Swedac föreslår ett system för frivillig certifiering för installatörer av småskaliga biobränsleanläggningar, värmepumpar, solfångare och solceller. Ackreditering föreslås vara ett krav för de aktörer som vill utfärda certifikat. Ackrediteringen utfärdas av Swedac. Boverket föreslås få rollen som ägare av kravspecifikationen mot vilken installatörer certifieras. Utredningen är ett led i implementeringen av förnybartdirektivets (2009/28/EG) artikel 14.
|
Dela | ||||||||
|
Visar 1 - 25 av 373
|
||||||||||
